- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
718

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skamskurln

718

skapnadher

dyghelikaste jhesu oc hördhe than skammelika
domen SvB 130 (omkr. 1500). 4) sådan att man har
anledning alt blygas, the som glädha sik, til ath finna
nokon nyan sidh j sinom klädhabonadhe, som
badhe äro skadelikin ok skammelikin MP 5: 25.
ib 26. — Jjr forskamliker och skäinmeliker.

*skamskurin (-skorin), p. adj. skuren pä ett
van-hederligt sätt. thu (o: S:t Johannes evangelisten)
war hudhstrukin, oc skamskorin, oc sätter i
brännande oleo SvB 416 (omkr. lsoo).

*skamskämder, p. adj. utskämd, bäthir haffdhe
thz warit for hanne, at hon haffdhe aldrigh stighit
j rätta hionolagx sängh, än thaka swa skämmelika
horkarlin j stadhin, thär äktha bondhin skulde
wara, ok saa sidhan skam skämd for sin hordom
(reatu conjusa adullerii) SpV 316.

’skamvirdlia (pres. -wörder), v. vanvörda. thär
mädh (o: genom vrede) skamwörder hon ok
skämmer gudz liknilsse MP 4: 64.

skanesild (sköne-, skan-. -sil), f. skånsk sill.
Skotteb 395 (1465). VKU 7, 10 (1540).

*sknngla (-ade), v. [Jfr Sv. Dial. skangra, dåna
dovt, ljuda dovt el. ihåligt] dåna, genljuda, »sjunga».
swärden skanglade och syngade j wädered Troj 28.

skansker (skanisker. skanesker. skaansk), adj.
skånsk, the skaniske härrer GPM 2: 9 (1502).
—-ss tillnamn, kadrin skånsk SSkb 4 (1501—02).—
skånsk sild = skanesild. Fyra handl rör Vkl 293.
VKJ Bil. 283 (1466). jacob rölick zacher til sine xl
mark, fore han solt hade holl sil fore skanesk sil
STb 4: 63 (1505). — ss tillnamn, lasse skaansk
sil dedit 7 sol SSkb 3 (i5 0l).

skanungcr (skoning|), schaningh. skaningk), m.
skåning, ss tillnamn, botolf skanung KTb 157
(1443). suen schaningh STb 2:548 (l49l). ATb
3: 89 (1498), 98 (1499). SSkb 23 (1501—02), 43
(1502—04). GPM 2: 413 (1505?). — skalnings sild
(skaanungx sil), /. skånsk sill. Brasks Matordn 9.

skanz, /.? fall, tillfälle, händelse, förhållande. Jfr
mummeskanz och käns (Sdw 1: 645).

skanz (skans, skandzs: -ar Troj 33), m. skans.
BSH 5: 133 (1506, H. Gadh). v marc thil the
timbermen, som bygde skansin pa södre torn
Stock Skb 7 8 (1518). sedan slogo the ned oppa
markena the höga ryngmwra oc torn oc skandzsar
Troj 33.

skap (skaap), n. L. skåp. capsa se skaap ok
lithit hws GU C 20 s. 77. händer thet swa, at
breff torfua sökias äller framtaghas, tha lete i
them ask, skrin äller skap, som han finder
bok-stafwen skriwadhan wnder gotzit VKJ 5 (1447).
ATb 1: 259 (1467). STb 1: 105 (1477). SSkb 276
(1508). gaffue vij änders olsson radmannen the
xix mark i skapit aff sancte oleffs gilles peninga
ib 315 (1509). Jfr boka-, borghamästara-, brcva-,
si|f-, stando-skap.

-skap, jfr här-, mat-, inästar-, redh-, skipara-,
säl-, äkla-skap.

skapa (impf. skop. skoop Hel män 258. skapadhe
Sv Kyrkobr 327. skafthe SvT 30. 2 pers. skopth MP
5: 29. part. pret. skaffth ATb 2:296 (1486). n.
skapath SvKyrkobr (Lucid A) 109. pl. skaffte ib
(Lucid B) 139. scaffte ib (Lucid B) 138. n. skapath
MP 4: 115. dat. skafftom J Buddes b 161. supin.
skapat Prosadikter (Barl) 6i; SkrtUppb 284, 285),
v. L. 1) forma, bilda, dana. — part. pret. danad,
skapad. Se Sdw 2: 1296. thcsse godhe qwinnor

sinthe pedher benktzsons modhir om hon war
nokoth wanskappath j sin nafla tha war hon
eke annorledis skaffth wppa sin naghla än sora
en annor dande qwinna war skafth wppa
sin-nom nafla ATb 2: 295 /. (1486). 2) skapa,
frambringa. huilkin som hauer skapat himmil oc
jordh oc alt thz til är, han skop mannin af oreiio
iordhene Prosadikter (Barl) 61. kom ok gör
sälikan mannen som thu skop, äller skapadhe
af iordhinne SvKyrkobr 327. enkte war skapath
vtan honom, oc thz war alt got thz han skop ib
(Lucid A) 109. möror ok lokka ... vordo thy scaffte
aff gudhi at latha mannen aff thöm aname
effter-syn til erfuodha fore syna födho ib (Lucid B) 138.
ib 139. J Buddes b lei. SkrtUppb 284, 285. mine
söner hwilka jak athir födhir, swa länghe christus
skapas (formetur) j idher SpV loo. hwat ey
fram-gik j skapnadenom all synlikin creatur for
männis-kionna skuld, ok skapaskolande foregik
(forman-dum antecessit) ib 188. MP 4: 115. o herra gudh
thu skopth människiona litit myndrä än ängla
ib 5: 29. — Jfr af-, fore-, sam-, skam- (Sdw 2: 35 3),
til-, van- (äv. Sdw 2: 916) skapa ävensom ny-,
o-skapadher, o-, tvä-, thrlggla-, väl-skaptcr.
skapan, f. Jfr vnnskapan.
skapare, m. Jfr väl-, väruld-skapare.
-skaper, jfr fadder-, gliidh-, köpin-, mat-, redh-,
räkin-, vin-, vit-skaper.
-skapl, jfr matskapi.

skapilse (skapels(s)e), n. pl. och f. 1) skapnad,
gestalt, skepelse, hwilka ekke kwnna wndhirsta
thz som the läsa, at the moghin tha göra sit gangn,
aff thy som star wtteknadh groflika, j ena formo
ällir skapilse SpV 254. ... människiona som skapat
war epter gudz ägna biläte ok skapilsse MP 4: 12.
hesta hwnda oc annar dywras kraffth pröffwas oc
skodas aff kroppannas fathnath oc skapilse
PMSkr 124. sidan gullitt är vttagitt göre the åther
sölffwett i sin skapelsse ib 599 (senare avskr.). —
något skapat, skapelse, wärdhoghas at forlata mik
...hwart thät sin iak thässen skapilse i mik smittat
hauir mädh minom ... syndom SkrtUppb 285.
2) skapelse, skapande, the första gudz
godhgär-ningena som är skapilsen SkrtUppb 166. ib 168. thu
skalth äwärdeligha bliffwa drotningh j
skapel-senna rike JMPs 4 8. — (?) mädhan swa är, at
luvar en människia aff naturlike skapilse (för
skipilse? Lat. ordine) dragx til at wpspöria sina
opbörian SpV 3. — Jfr van-, väl-skapilsc (äv.
Sdw 2: 1035).

»skapkar (skafkar. skakar), n. [ Isl. skapker,
skakker] ölkar (varur ölet hälldes upp i
dryckes-bägarna vid en gillessammankomst). Jfr E. Wessén,
Acta Philol. Scand. 1: 200 ff., MUKopp 107.
hwar som bär stämess längher fram i stugna en
til skakareth böte iiij peninga MUKopp 86 (st.
av 1400-t.). huilken som skänker öll aff skafkar
SMG 144.

skaplare (skapler), m. skapular, axelkåpa. Jfr
Hj. Falk, Altwestn. Kleiderkunde 19 3. en ny skapler
aff swart legist HSH 18: 264 (1524?).

"skaplas (-|aas), n. lås titi ett skåp. HLG 2: 58
(1517).

*skaplika, adv. Jfr vauskaplika (Sdw 2: 916).
skapliker, adj. Jfr af-, van-skapliker.
skapnadher (ack. -ad(h). -at SkrtUppb 113), rn.
2) skapnad, gestalt, utseende, thät diwr som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free