Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapning
719
skarlakan
hafdhe skapnat äpther eno nöthe ok asna SkrtUppb
113. SpV 387. än divvridh skalt thu witha betekna
thänna wärldinna höffdhinga skapnadh, moth
thera naturlighom skapnadh (bestiam vero jormam
liabere principum mundi cognosce) ib 438.
män-niskionna skapnadhir (forma) ib 502. thy syntis
cdher thänna örlögis manna syndh, j wnderlighom
skapnadh ... swa som eth trol, än hwrudana
skapnadh thät hade, kan enghen sigia JMPs 248.
— något skapat, skapelse, lunule äru ... ennahanda
biläte teknandis människio skapnadh (formam
humanam), aff lönligom insiglom framföds thänna
skapnadh (ista forma), hwadhan aff jomfruligha
brystidh prydis SpV 113. thätta trul ... saman
sath aff allom them skapnadh j wärldene är
JMPs 248. 3) skapande, skapelse, skälin ... hwilkin
honom (a: första mannenom) klar walo giffwin
aff gudhi, j första skapnadhenom SpV 17 6. hwat
ey framgik j skapnadenom all synlikin creatur for
människionna skuld ib 188. ib 290, 301. — Jfr
välskapundhcr.
*skapnin||, /. skapande, skapelse, jak är hänna
fadh[e]r in creacione j skapningene Mecht 330.
skapt (skaft, skafft), n. L. stång, slav. 2)
spjutskaft (ev. annat vapenska/t) i vilket vid avyttring av
jord el. vid morgongåva av jord överlåtaren och
faslarna höllo lill avtalets stadfästande. Jfr G.
Hafström, Hist. Tidskr. för Finland 1954 s. 53 ff. SD
8:46 (1361). kennis jak ... mik hawa giwit ...
giisle azurasson fulle makt ... thät fornämpda
gooz at fara mz skapt och skiäll VgFornmt III
7—8: 150 (1373). ib 151 (1373). tha är thetta
skaptförth, aa ekesio thing, oc vpaa skapteth tha
hiolde thesse dughandemän Gadolin Pants Bil
276 (1378). RP 2: 159 (1389). hauer iac lätet
folfülghia for.de herra nicholus then halff attungen
a rättara thingeno ... mäd sköt oc skapt som war
wessgötzska lagh wtuisa VgFornmt I 4—5: 66
(1390). pa skapt och skäl hwila ... SD NS 3: 89
(1415). hwlkit godz wi fwllelika tillstaam meth
skaft ok skällom ok allom tillaghom ... till
for-nempda torberg(s) kärling(s) ib 123 (i4i6). först
hiölt han (o: överlålaren) sieluer a skapteno oc
sua vi badhe (a: lagman och häradshövding) oc ther
näst the sum her epter nämpnas (a: fastemännen)
ib 196 (1416). hiollo thesse a skapteno med mik
(o: häradshövdingen) tha omferdhen giordhis
VgFornmt I 2: 48 (1461). ib 59 (1523). thesse
epter-skreffne ära fastamen til tessa morgongaffuor som
aa skapt oc spiut hiollo RAperg 14 69 21/8 (medd.
av S. Ljung). 3) skaft, handlag, manubrium brii
skafft GU C 20 (hand 2) s. 119. 4) strå ... införe
klerkens del (av sädeslionden) i hans ladhu åhå (1)
skafte, ther som så är tilfelle Hist Handl VIII 1:65
(1514, nyare avskr.). 5) skaft, stjälk (på frukt), altid
skwla äplen swa läggias at skafftidh wändhes
nedher PMSkr 330. 6) skaft i vävstol, solvkäpp.
bilix ... pansare inde bilix trilix vcffnidher twem
eller treem skaptom GU C 20 s. 5 6. — Jfr grimu-,
iärn-, knif-, släggio- (Sdw 2: 4 34), spiut- (äv. Sdw
2: 4 6 8), öxa-skapt. — *skapta lökcr (skafta-), m.
lökart med kraftiga blomstjälkar, porrum ... skafta
löker GU C 20 s. 470.
skaptfara (skaffara. supin. skapfarit SD NS
3: 89 (1415)), v. överlåta genom s.k. skafthällning;
jfr skapt 2. RP 2: m (1 386). gifwer jak ...
thorstene symonsone ... fulla makt then for:da
gaardh skaptfara och vpbiudha efter swerikis
laghum SD NS 3: 8 (1415). andris diäkn i
häradz-höffdhingians stadh sithiandis skötte och skaffoor
... bänkt odzson thetta goodz ib 61 (1415). ib 196
(1416). VgFornmt I 2: 48 (1461). kom för oos och
ncmdene i rette pedher hakensson ... och skaffor
benth biörsson ... syn gardh ib 58 (1523).
skaplfärdh, f. skafthällning vid överlåtelse av
jord. Se Sdw 2: 1296.
skaptfüra (skaft-, skafft-), v. = sknptfara. RP
1: 304 (1371; Småland), 417 (1378; Småland), tha
är thetta skaptförth, aa ekesio thing Gadolin Pants
Bil 276 (1378; Småland), war thesse ... gårdh och
ängiä skött och skafftfört oppå bådhe sijdher
Trolles Jb Bil 122 (1450, nyare avskr.).
*skaplfürning(skafförning), f.~skaptfärdh. medh
thinglýsing skafförning ok alla lagha folkomnilse
SD 8: 46 (1361; Småland), ib 184 (1362, avskr.;
Småland).
skapthafre (skaffthe haffra), m. havre pä strå,
otröskad havre. JTb 84 (1505).
skaptkar? Artikeln Sdw 2: 356 utgår. Se skapkar.
*skaptning (skafftning), /. = skaptfärdh. tå kom
her býrger trolle bodh ok bedhess skafftning oppå
thet godz Trolles Jb Bil 121 (1448, nyare avskr.).
*skara, v. [Su. Dial. skara. Isl. skaraj — *skara
saman, raka el. föra samman, attrionari ... skara
branda saman GU C 20 s. 42. — *skara up, raka
el. föra upp. när hon (a: rafanus) wäxe wp affwer
jordena nokoth tha skaris jordhen wp affwer
henne PMSkr 352. •— Jfr utskara.
»skarahorj|liare, m. borgare i Skara. GPM 2: 404
(1501).
skard|), n. 3) reva, skada, förlust, the andhrc gudh
loffwandis, förewisto om tik o iomffru maria sith
skardh skola oppresas (nouerant suam fracturam
erigi) JMÖ 50. — Jfr vighskardh. — *skardlia
iärn (skarda-), n. redskap för skärning av hästhovar.
hofftyge, som är hofftang ... skardaiärn oc
adraiern Arnell Brask Bi1 37.
♦skardhottcr (skordotter), adj. skårig, försedd med
en el. flera skåror, pawal dragare medh skordotta
nesan STb 2: 292 (1488).
*skarf ankare (pl. skarffankar), n. murankare,
skarv järn. HLG 2: 77 (1517).
skari (skara SvB 8 (omkr. 1520)), m. 1) skara.
sintis jnkomma j hwsith ... otalighen hälga manna
skara SvB 8 (omkr. 1520). 2) legion, livgarde, tessen
legio som wi kallom skare är nw syällan j nokrom
härras gaardh som fordom var j kesarens gaard,
thy fordom jnscriffwados wthwalde men til then
scaran. oc när en dödhe äller borthfoor waldis en
annan wnger j hans stadh, oc mädh mandomsens
dygd skwlle han förwärffwa wälyas wara j them
skaranom PMSkr 133/. — om (kilformad)
slagordning? cuneus skari wigge ok hwetebrödh GU
C 20 s. 159 (mö/7, alt föra lill nästa subst, skari,
i vilket fall skari finge anses bero på feltolkning av
ett ty. weck(e), bulle i en förlaga).
♦skari, m. förkolnad ljusveke, skare, timme skulle
släkkia skaran oppa liwsena ATb 1: 143 (l46l).
skarlakan, n. och m.? — ’skarlakans kapa, f.
kappa el. kåpa av skarlakan. SD NS 3: 593 (1420).
— »skarlakans manlol (skarlagens mantel), m.
mantel av skarlakan, ath hon magh nywta ... sith
gul och brem swa her epter som her till vtan
all-enesta skarlagens mantel STb 2: 35 3 (1489). —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
