Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skikkemästare
724
skilia
dristoghet oc starkhet Troj 3. — Jfr
oskikke-likhct.
*skikkcmästare (-mes(ere), m. befäl, befälhavare?
Jfr skikka 1. samtykte ... tesse effter:ne för
hoffuismen och skickemestere offuer staden STb
5: 277 (1520).
skikkilse (skykkelse. skikilse SpV 37. skykilse
GU C 20 s. 389), n. pl. och sing.? (SpV 187; snarast
felskrivn.) och f. 1) ställning, plats (där ngn är ställd
el. säll), ordo ... skepilse eller skykilse GU C 20 s.
389 (möjl. alt föra till 2). — placering, wäggarna
besatthe mz mangom dyrom stenom ganska
fornwmsteliga j syn skykkelse Troj 17 8. 2) ordning,
ordningsföljd, seria ... skikkisse (så!) vndc seriare
skikka GU C 20 s. 571. SpV 516. 3) ordning, god
ordning; harmoni, näsadyrffwen owirlöper rätta
skikkilsinna (ordinis) lineam, ällir längd SpV 15o.
mädhan han ey akthar sins eghins wilkors
skik-kilse (suæ conditionis ordinem) ib 38. at all
likam-likin ok thimlighin thing äru säthiandis äptir thz
som andhelikit är, ok thz antiggia görs saa, for
thy at thz kräffwir forskullanen ällir skikkilsenna
wärdoghet (ordinis dignitate) ib 381. om saa är at
skikkilsen (ordo) wardhir ekke rättelika hallin, tha
kommom wi ok ekke aff diwpeno ok op j högdhena
ib 544. 4) ordning, ställning, författning, förhållande,
natur, swa som hornin j kalwenom framga owir
kötidh, swa oc thin jomfrulika skikilse laghlika
gömdh, owirgar alla the hälgha kirkio ordines j
wärdhelikhethinne SpV 37. nar som j gudz ordz
wisdom waro al thing, hwilkin, huru, nar, j mattit,
j skikkilsit (ordine), hwart fran the andra
atskili-likit ... ib 187. ib 301, 502. 6) ordning, lag. ey
wttydhis ... enkannelika gudh mz thässom
liknil-som, wthan gudhelika skikkilsa dispenseran
(disposiliones divinæ ordinis) ällir midhlan SpV
281 /. — skickelse, försynens bestämmelse, öde. all
siälinna rörilse äru skapadha til at skodha eeth
äwärdheelikit göth, än skikkilsinne omskiptho
(ordine mutato), athirböghir wsle mannen thz
godha j thz onda SpV 429. than ... huilken all
skikkilse styre JMÖ 91. 8) ordning, avdelning,
klass. — avdelning, avsnitt, thätta är ordo ällir
skikkilse, hälgis thit nampn ... annor skikkilsin är
thänna, tilkomme thit rike SpV 547. ib 548, 551.
9) skara, alle hälghe ängla ordines oc skikkilse
Mecht 117. alla hälga ängla skikkilse (ordines) ib
120. — Jfr be-, til-skikkilse.
skikning, /. Jfr tilskikning.
skil, m. L. förstånd, sinne, skäl. Jfr Sdw 2: 1296
och V. Jansson, Eufemiavisorna 20 3 f.
skil, n. pl. Jfr II. Ronge, Kon. Alexander 259 f. Jfr
landa-, vägha-skil.—skila man, m.L. Jfr Sdw 2:12 9 6.
♦skilaktelikcr (skel-. -lig-), adj. [Jfr Fdan.
skilagtig] varom skilda meningar råder, stridig,
omtvistad. ... om alle skelaktelige säger oc om alle
skelaktelige städhe, hwo ther hafuer ofuergangit
ofuer the gamble raaer Rydberg Tr 3: 360 (1482,
anskr.).
skilaktogher (skel-, -aktoger. -aktigh), adj. oense.
A Tb 1: 89 (1458). te äre myketh skelactijghe them
i mellan GPM 2: 206 (1506). then tid han war
skelaktigh och slox met honum STb 4: 2 82 (1512).
♦skilfang (skel-, skäl-, -fong(h)), m. och n. [A.
Nysv. skilfång] 1) skillnad, olikhet, hwar som laghen
ey göra skälfangh mallen nokor tingh. thär skwlom
oc ey wj göra skelnad mällen PMBref 329 (1518).
ib 328. somptt aff brennestenenom kalles ware
liffwandes brennesten, och sommer döder, och
ther i är ingen annen skelfongh, vtan ... PMSkr
613 (avskr.). at vetha skelfong emillom floogel oc
flogccld dammask HSH 13: 114 (1524, Brask).
huad skelfong ther är e mellom, the ther äre wigde
for kyrkedören epter landz lag och the andre som
blott äre festh ib 16: 101 (1527, Brask), ib. 2)
mellanrum? mellen vor dam oc kwngsaadran är
mykit skilfong oc stoor vidzlage som i sielffue seen
AktKungsådr 29 (15 24, Brask).
skilgardlier, m. gärdsgård som åtskiljer cl. utgör
gräns mellan två byars mark. ... fforstha raaen
widh skilgarden mellan hagstala aaker och forsby
Svarlb 426 (1447).
*skilgitin (skelgetten), p. adj. [Isl. skilgetinn]
äktfödd. (Karl Örjansson hade kallats »horeson», men
han var) en skelgetten freldeson ock swaradhe
hwar dande man lagh ok reeth swa lenghe wij
honom kende RApapp HS5 17/9 (Jämtland)
(mcdd. av S. Ljung).
skilia (skilliä Vis sten 8. skylia SJ 2: 183 (l49i).
skelia: -as Arfstv 52 (1461). skelya: -as PMSkr 99.
skelge: -es GPM 2: 326 (1509). skälia: -as ATb 2:
213 (1483). pres. skil NMU 1:114 (1438). skeel VKJ
70, 88; SpV 134, 529. skiller Svartb 518 (1474). pass.
och refl. skels PMSkr 76. pl. l pers. sciliums SD 8:
230 (1302). 2 pers. skeliens SvB 358 (omkr. 1500).
impf. skilde, pass. och refl. skildes STb 5:30 (1514).
skyldes ib 1: 48 (1476). skeldes JMPs 429. part. pres.
skiliande SD NS 3: 120 (1416, ä. avskr.). part. pret.
schild Hel män 247. n. skilt, supin. skylt SJ 2: 215
(1492). skýldt STb 3: 386 (1498). imperat. skil
Prosadikter (Barl) 35. skyl MP 5: 200. Jfr Sdw 2:
1296), v. L. 1) skilja, avskilja. — skilja, skilja
från samvaron el. föreningen med. the konnu thik
ledha a himmerikis väghä oc vidh dyäwlin skilliä
Vis slen 8. clemit benctssons hustru sister som
framledne clemit hade före än hustru ingeborgh
hanom fick som ware henne slecht och clemit ey
fran sigh skylt hade SJ 2: 215 (1492). skyl hona
fran oss medh nokrom ända, ffor thy hon ropar
högelika äptir oss MP 5: 206. syälin war alzstingis
schild vidher likamin Hel män 247. — skilja från
innehavandet el. besittningen av. all the godz
dom-kirkian aatte j borgha sokn ... met allom tillagom,
engo wndantagno oc skildo, vtan husom, som
landboen tilhöra Svartb 311 (1424) (sannol. snarast
att föra till undan skilia). han var skylder vth aff ...
vor slotzlierres tienist, swa ath han hade sin hand
j gen aff hanom STb 3: 332 (1497). — skilia fran
sik, skilja sig från, göra sig fri från, göra sig kvitt.
ey wthan warkunnan skeel hon (o: mildhetinna
källa) sith creatur fran sik, hwilkins synda twnga
ok orätuiso hon langhlika lidhit haffwer SpV 5 29.
— huilke (3/ peninga) hon fran sich ärlige skýldt
hade och rekinschap aff giorde STb 3: 386 (1498).
then tijdh per monsson ... skilde ffran sigh
stad-zins tomptöre, tha hadhe han x mark mindre än ijc
Stock Skb 298 (1514, Skip). — skilia undan sik,
skilja sig från, avyttra, lauréus ok hans husfrw hafua
skilt... sigworde, thet fornemda. goz ... ok skildhe
vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe
fornemde JämllDipl 166 (1412). 3) skilja, åtskilja.
— skilja, utgöra gräns, aan hon skil westan til oc
in til bwnka garda NMU 1: 114 (1438). 7) döma.
tha seter jak niclis, som swa skilde (o: meddelade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
