Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiUMka
725
skimpervis
skötning), mit jncigle fore thetta breff til
witnis-byrdh FMU 1: 445 (1 395). — skilia firi fäst (fast,
fasto, fästo, iordhafästo, iordhaköpe), ss ordförande
bland fastorna formulera stadfästelse å överlåtelse
(av jord), thet iak skilde for the fest SD 8: 20
(1361?). jak ... kiännis ... mik liawa skilt fore
festone medh thenna godhra manna vitnum ib 71
(1361). ib 199 (1362). haquon gilloson, som fore
fastonne skilde NMU 1: 80 (1392). tha skilde jac
for fastenne SD NS 3: 58 (1415). kennis iak ...
mik haffua skilt for enne laghlike oc skälike
iordha-festo a rettom thingxstad oc thingxdagh i mellum
herra jhenis dansson ... oc pädhar folcason ib 7 5
(1415). forskälaman jons ingenen, skiliande swa
fore fastone ath fornempde gunnar trulle magh
thy goze styra ib 120 (1416, ä. avskr.). tha skilde
jak fore eno jordhaköpe mellan ... olaff ... ok
thyrgels ib 622 (1420). 9) bestämma, stadga,
förordna. vppa samma dag talade jak til her twre om
min hustruss modhermodherss morghengaffuo oc
hwru thär om war skilt Arfstv 7 (1470). ■— skilia
sik, 1) skilja sig (från ngn). Jfr Sdiu 2: 1296. stat
vp oc skil thic vidh falsa gudha Prosadikter (Barl)
3 5. — refl. skilias, 2) skiljas (från), skilja sig (från),
upphäva samvaron el. förbindelsen (med), hanis
jwta, som medh omynne skyldes fra her sten STb
1: 48(1476). o alle gudz helge ängla som ... stånden
i gudz asyn oc tienist oc aldrig skeliens ffran henne
SvB 358 (omkr. 1500). skiparen skels widher
skipith, oc kompanana taka thet til segh PMSkr
7 6. scriffwaren oc styremannen skwla ey skelyas
fran skipeno för, än kompanana komma ib 99.
aldrig skildis han ffran sancto dominico, oc nar
som somlike andre skildis sigh ffran honom, sagde
han ... JMPs 372. 3) låta urskilja el. särskilja sig.
Se Sdw 2: 1296. 4) åtskiljas, få tvist sliten el.
avgjord. borgamestare bwdhw thim ath the skwlle
komma athir wm fiortan daga här nästh äpthir och
tha skwlle the skälias wm then laxin ATb 2: 213
(148 3). — skilia at, 1) åtskilja, skilja (från varandra).
at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum
SD 6: 358 (1352). skulu forstandarana skylia aath
kellerana medh eth standelwerke SJ 2: 183 (1491).
— skilja, utgöra gräns mellan, then beckin ... han
skeel bygiawadana aat VKJ 70. thär är een tiellra
oc skeel oot höreda ägor oc grydby ib 88. Svartb
518 (1474). 7) slita el. avgöra tvist mellan (parter).
Se Sdw 2: 1296. — refl. skilias at, skiljas åt, skiljas
från varandra, at wi sciliums at vtän barn ok
bornä arwä SD 8: 230 (1362). medh tässo bythe ok
skipte tha skildis te wener ok wälsate at ok hwar
lot nöya sik at sino bythe ATb 1: 55(1456). ath the
(3: de av konungen tillsatla domarna) skullo skelias
at medh retta Arfstv 52 (i46i). skildes wij aat
wener och welsathe STb 5: 30 (1514). JMPs 429.
Jfr atskilia. — skilia sunder, skilja, åtskilja. Se
Sdw 2: 1296. Jfr sunderskilia. — Jfr af-, for-,
fran-, til-, um- (Sdw 2: 80 3), undan- (äv. Sdw
2: 811), ut-, vidher-skilia.
♦skililika, adv. Jfr atskililika (äv. Sdw 1: 67),
ävensom skiällika.
»skililiker, adj. Jfr at- (äv. Sdw 1: 67), o- (Sdw
2: 177), väl-skililiker.
»skililikhet, f. Jfr atskililikhet.
skililse, f. Jfr atskililsc.
skilin, adj. särskild, speciell, bestämd? Jfr O.
Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 194 f. J/r
atskilin.
•skiling, f. Jfr atskiling.
skillinger (skelingher GU C 20 s. 107. ack.
skilingh VKJ 94. pl. skillingar, ack. skilinger JTb
13 (1458). skellinger STb 4:51 (1505). skelyngha
JTb 66 (1474). dat. skilingom SD NS 3: 118 (1416,
ä. avskr.). singularform med plural bel. Brasks
Kopieb 8 (1508)), m. mynt, myntstycke (av guld el.
silver), ciclus cli halffwer [/] circhil oc skelingher
GU C 20 s. 107. — särsk. ss nordtyskt el. danskt
(även i Sverige gångbart) mynt. Se Sdw 2: 1296. c
march redhe peninge i priske skilingom och i
räffwilskom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.). thär
tiil (3: till Katolorp) liggher halfft fadherstorp ...
för 1 skilingh om aaret VKJ 94. affradit är 1 pund
smör eller 6 skillingha ib 166. item vii swenska
mark, vi skelyngha, iiii panygha JTb 66 (1474).
han tog igen sin gudz pening ... en gylnenä och en
skilling STb 1: 64 (1476). per gudmwndsson
skýp-peren gaff jnga skýlling sine frachtmen ... fore ath
the hade hanom forladit j nager matte ib 3: 454
(1499). en neffua ful medh reffuelske skellinger ib
4: 51 (1505). Brasks Kopieb 4 (1523). Arnell Brask
B ini 42. — Jfr fridh-, hiordli-, städher-skillinger
(Sdw 2: 481).
skilnadher (skiillnadher Uppl Lagmansdomb 107
(1491). ack. skelnad PMBref 329 (1518). skilna
Arkiv f. Norrl. hembygdsforskn. 1923 s. 3 (1489)), m.
1) skillnad, åtskillnad, hwar som laghen ey göra
skälfangh mällen nokor tingh. thär skwlom oc ey
wj göra skelnad mällen PMBref 329 (1518). 4)
oenighet, ath the (3: makarna) skulo badin bliffwa
j ena rätwiso liffwerne ... vtan allan skilnadh och
fordel swa ath the haffua baden en likagodan
hog ... vthan awndh ok alla osämia MP 4: 140.
5) skiljelinje, gräns. Uppl Lagmansdomb 107 (1491).
tha swor åsynen ra oc skilna them i millan vtj
stora sundit Arkiv f. Norrl. hembygdsforskn. 1923
s. 3 (1489). — Jfr at-, hiona-skilnadher.
skill]ing, f. L. Jfr atskilning.
•skiirum (skel-), n. item bör honom (3: oxakaren)
wtköra dyngia fran sinom stallom oc holla them
... ferdig medh skelrwm oc döra Arnell Brask
Bil 24.
skimbel (skymbel. skymbil), n. och m. skymmel,
synfördunkling; hinna el. fjäll för ögonen, starr. Jfr
Sdw 2: 1296. —- bildl. swa myrkte thässa villona
skymbel oc thuka konungsins wnderstandilse oc
andelica öghom Prosadikter (Barl) 7. dyäffolin
haffuir draghit eth skymbil ok mörkir offuir henna
vndirstandilsa öghon MP 5: 188. — Jfr ögiina
skimbel (Sdw 2: 1169).
♦skimbelpänninger (skimel-. skymmel-. schimmel-,
skymble-), m. ärgig penning? ss tillnamn. HLG 1:
115 (1475). ib. ib 116 (1475). hanis skymblepening
STb 1: 200 (1479). Jfr skimalpänninger (Sdw
2: 364).
♦skimblotter (skymblot), adj. [Fdan. skimmelct]
skimlig. om häst. RP 2: 356 (1399).
skimpa (skympa), v. skämta, gyckla, gäckas, hwat
höffwis mik ey skympa (tripudiare) mz minne käro,
nar mik täkkis Mecht 319.
♦skimpervis (skimppir-, skympper-, -wiis. -wiz),
subst. [Jfr Mnt. schimper, lekare, narr] i förb.
i skimpervis, på skämt, på narri, ath han ey bar
henne (3: en silverskål) hem til sin pa thet at han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
