Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiptelika
733
sklul
(omkr. 1450). — skiptis luter (schiptes-), m. L. andel
som genom delning tillfaller ngn. RP 2: 193 (1390).
een halfwan attong iordh ... ther ... är komit opa
min schipteslot SD NS 3: 612 (1420). — skiptis
man (schiptes-), m. skiftesman, skiflesförrättare.
STb 3: 394 (1498). Jfr skiptingis man.
♦skiptelika, adv. Jfr umskiptelika.
♦skipteliker, adj. Jfr maryii-, oat-,
um-skipte-iiker.
*skiptelikhet, f. Jfr umskiptelikhet.
skiptilse (skifftilse), n. 1) delning, fördelning, thu
haffwer wakat fornompstelika nogh, j thänna
daghanna ällir aldranna skipan, ällir skiptilse
(distributione) SpV 37 8. hwilkin som draghir
liandhena athir j gen, j the gaffwonna skifftilse
(in partiendis ... donis), som han aff gudhi haffwer,
tha ... ib 462. 3) skifte, ombyte. — skillnad, olikhet.
j ... pauli ordhom, swa sighiande, nadhanna
at-skilnadhir är, ok tha likawäl är sammi andin, ok
skifftilsen (divisiones) äru j thiänistinne SpV 524.
-— Jfr sam-, sunder- (äv. Sdw 2: 5 5 2), um- (äv.
Sdw 2: 805), vidhcr-skiptilse.
♦skiptinjj, f. Jfr ärfdha skiptinu (Sdw 2: 1147),
ävensom ärfskipting o.s.v. under arfskiptning (Sdw
1: 46). — *skiptingis man (schiptinges-), m.=
skiptis man. STb 2: 392 (1489).
skiptning (skiffningh), f. delning, fördelning.
Mecht 330. Jfr um-, ärve-skiptning (Sdw 2: 1152).
♦skiptygli (-tiig), n. skeppsutruslning. thetta (3:
skeppet Argo) seges wara thz första skipp som mäd
segel oc all skiptiig lop längdan ath i sion Troj 4.
♦skipwldher (skep weder), m. fforus... wii[n]press
raadhws torgh skep weder ok aarahool GU C 20
s. 287.
skipvist, f. L. eg. skeppsproviant; sammanskott
av matvaror under sjökrig; utskyld som i stället för
dylikt sammanskott erlades då sjökrigståg ej ägde
rum. Se Sdw 2: 129 8 och jfr F. Dovring, De slående
skatterna på jord 1400—1600 s. 271
(Södermanland). RP 1: 99 (1357). BtFH 1:316 (1413). —
♦skipvista pänningar (skeppesta-), m. pl.
penningskatt ersättande in natura utgående skipvist. F.
Dovring, De stående skatterna på jord 1400—1600
s. 222 (Uppland).
♦skipvrak, n. [Mnt. schipwrak] skeppsvrak. STb
5: 121 (1516).
*skipöl (skipp-. -öll. -ööll), n. Jfr Sdw 2: 1298.=
skips Öl. Skotteb 289 (1467—68). ib 447 (1470—-71,
Kämn).
skir, adj. L. klar; ren, rensad, renad. Jfr B.
Hesselman, Språkformen i MB 1 s. si. 4 kannor
skir honogh VKU 78 (1554). Jfr oskir.
skira (part. pret. -dher), v. L. Jfr B. Hesselman,
Språkformen i MB I s. 31. 1) rensa, rena. skira wax
oc honagh PMSkr 306. tak ... skirdha qwadho vj
lod ib 423. hwar fredag bör honum (3: kocken)
antwarda redeswennen flothz aff the vikunne; oc
en tiid i hwart fierdunx aar skirat, naar
gards-fogten ... tilsägher Arnell Brask BH 36. — skära,
rena (från det som enligt mosaisk el. kanonisk lag är
norentt). ther kyrkio vigis eller skiris oc kyrkegard
Arnell Brask Bi1 32.
skirnia (skyrma. schyrma. -adhe), v. eg. skydda sig
(mot angrepp). 1) fäkta, strida. Prosadikter (Sju vise
m) 160. see paradysi porter är nw ypin ok borth
är takith thät skirmande swärdhit SkrtUppb 55.
sankade the mirmidoner siig tilhopa alla j en ryng
oc skyrmade for siig Troj 216. 2) bygga skärm(ar).
jtem v ort. for j skyttebod och at skirme pa sudra
broo Skotteb 394 (1464—65, Kämn). — förse med
skärm(ar). jtem iiij marc iij öre som schyrmade
brone ib 452 (1471—72, Kämn). — Jfr skirmber,
skärma.
skirmare, m. fäktare, gladiator. — *skirmara
skole, m. amphiteatrum tri locus rotundus ad
spectaculum factus skirmara skole GU C 20 s. 21.
— *skirmara svärdh, n. gladiatorius [ensis] ii
skirmara swärdh GU C 20 s. 317.
skirmber (skyrmber), m. skärm, skans, stocker,
som kom til skyrmen pa holmen Stock Skb 35
(1517). Jfr skärmber.
skirpa (skyrpa. skorpa, -te), v. prusla med
läpparna och lungan; fnysa, tha skyrpte han ath mic oc
önzskadhe til gudz dödh thät jec haffde ekke flere
oran en jac skulde fa aff the goz Arfstv 22 (i46i).
rechte magnus ... handena for vj (6) marek, iij
(3) for ... oc iij (3) marek for hans (för han)
skörpte at borgamesteren och ey achtede hanom
mera STb 2: 210 (1487).
skirskuta, v. L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och
fornæmi 196 ff., Nat. Beckman, Ark. f. Nord. Fil.
59: 185.
sklrskuta vitni, n. L. Jfr under skirskuta anförd
litt.
skita (pres. skither PMSkr 228, 274. impf. skeet
SvKyrkobr (Lucid B) 220. part. pret. n. skititt
PMSkr 631 (avskr.). skytit SSkb 5 3 (1502—03).
best. m. skethne STb 5: 226 (1519)), v. 1) cacare.
när fäth skither slemogth oc osmälth PMSkr 228.
skither höken blodh ib 27 4. — part. pret.
nedsmutsad, orenad; förorenad, oren. jämn wärkas aff
orena jordzlige qwechsölffue, och aff androm
brännesten, och ty rostas thett och är skititt PMSkr
630 f. (avskr.) ■— smutsig, skytit smör (vedernamn)
ibidem dedit j öre SSkb 53 (1502—03). — i
förbindelse med ett namn. skethne jap j lädinge STb
5: 226 (1519). 2) pedere. tha kom diefulen ok skeet
fult huset ok ropandes opp j högt sagde tolko
lesningh höfwes väl tolkit rökilse SvKyrkobr (Lucid
B) 220.
♦skilna (skithna), v. [Sv.Dial. skettna. Ä.Dan.
skidne. N. skitna] smutsa, giff lim pa campen mädh
enom pinzil warlika ath tw ey skithnar the
gär-ningena som är lagdh wppa PMSkr 55 3. — refl.
♦skitnas, smutsas, bli smutsig, bätre är graffwandis
dywpa gröper wätas oc skithnas aff lereno. än thw
skalth wätas aff blodheno PMSkr 150. ib 547.
♦skitnadlicr (skithnader), m. smutsfläck, fläck av
smutsigt utseende, wm tw thät wathnit läther
sidhan pa menniskios likamm, tha bliffwer
skithnader, oc gangher ey aff, wtan han twas mädh
sappenom aff odhyrth PMSkr 436.
skiul (skywl. skiwll. skyl), n. L. det som höijer,
gömmer el. skyddar. 1) omhölje, täckelse, förlåt, eg.
och bildl. kroppin som siälina skyl ok farkoster är
MP 4: 120. rät scriptamal skula wara nakin, ffor
vthan skywl medh nokre orsäkth ffore syndhena
MP 5: 202. 2) Iak, skyddstak. widher tree sidhor
(i inhägnad för påfåglar) byggis skywl PMSkr 260.
ib. 3) skjul, skydd, llatebra ... skyul GU C 20
(hand 2) s. 65. Uatibulum ... skyul oc mörker ib
s. 66. 4) gömställe, gömsle. archonium nii skyl ok
andra tinga haffwor GU C 20 s. 33. 5) mark som
erbjuder tillfälle att gömma sig undan, skogsmark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
