Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiül
736
skiül
MP 5: 77; BSH 5: 233 (1508, H. Gadh); -om SD NS
3: 123 (1416). skel HLG 1: 133 (i43o); Prosadikter
(Sju vise m B) 216; Uppl Lagmansdomb 105 (1490);
-z STb 3:435 (1499). skeel HLG 1: 133 (1430).
scheel Lindblom Äbval 7 (1432). pl. skälar Svartb
397 (1441); jfr O. Ahlbäck, Svenskan i Finland 25),
n. vant. pl. L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 204,
219, 312. 1) gränsskillnad, gränsmärke. Se Sdw
2: 1298. funno the thär gamul rör oc skäl kastad
Uppl Lagmansdomb 16 (1490). 2) besked,
meddelande, underrättelse, reda, redogörelse, en pilter ... som
kunne göra skäll aff allo thy han at spurdes
Prosadikter (Sju vise m B) 201, iak wil sighia honom ther
skel til ib 216. — förklaring, utlydning. SpV s.
hwi wille fadhren ... kalla sik wara wallanna
bloms-tir ... fförst gör mik här skäl oppa (absolve), mz
faam ordhom ib ii. ib 25, 27, 379. thu haffwer j
siälinne tre naturas ... än j kroppenom haffwer
thu fira ... aff try haffwer thu the hälgha
tre-falloghetz tro än aff fira hälgha lästins skäl
(sancti evangelii ralionem) ib 5 02. thy ägher hwar
sokna präster taka lön. oc göra skäl a gudz doom
fore hwar sin soknabonda SvKyrkobr 62. —
redogörelse, räkenskap, kräffwer gudh räkinskap aff
siälinne, aff henne liiffwärne ok gärningom tha
weth hon siigh ok rädhis mykith, ath göra skääl
for siigh SvKyrkobr 2 57. 3) kunskap, övertygelse,
visshet. Se Sdw 2: 1298. -— till skiäls, med visshet,
bestämt, noga. Se Sdw 2: 1298. 4) urskiltning;
förstånd; förnuft. Se Sdw 2: 1298. thet jak wel besinder
thet mz skälum, ath thenne werlden hon är mykith
falsk NMU 1: 91 (1413). the thing, som wthan
sinne äru, ällir creatur som wthan skäl äru
(irra-tionalium) SpV 12. skälin som skal göra
atskil-nadhin mällan göth ok onth ib 76. ib. ib 325. o
ihesu war engasta hwgswalilse j likarna ok siäl,
mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at
thu mz nadhinne fulbordha war skäl ib 5 91.
människion(a) tanke bör wara swa som en radande
konunger ok biudande ower henne fam sinne mädh
skiälena dygdom MP 4: 245. ib 5: 77. sidhan thu
kom til skäla (usum liberi arbilrii habuisti)
SkrtUppb 79. SvB 151 (omkr. 1500). — själ. hwarte
the ythro sinnen, äller then jndhre delen aff hans
skäl äldar siäl wardh ... hugswalande aff them
övermer delenom j hans skäl SkrtUppb 340. ib. ...
kärlekenom oc sötmanom som ihesus christus tha
haffdhe j sinom öwermer skälom ib 341. ■— sinne,
yttre sinne, styrom wi war likarna oc war fäm skäl
SvKyrkobr 11. ib 56. aff thinom innermer oc
yffuirmer skälom SkrtUppb 173. 6) skäl, del som är
förnuftigt el. skäligt, det som är rätt och billigt, det
som är tillbörligt, rätt, billighet. Jfr K. G. Ljunggren,
Adjektivering av subslantiv i svenskan 5 9 /. moth
gudlikom rät oc allom skiäld Gummerus Syn-stat
41 (1425, vidim. 1440). ther tykkes oss atj gören ...
oss och crononne mynne en scheel wtj Lindblom
Äbval 7 (1432). the är icke skäll, jach skall halla
allan twngan BSH 5: 233 (1508, H. Gadh). Arnell
Brask Bil 34. skälen kräffua ath thenne nu bör
neffzt som brotligen är HSH 13: 98 (1524, Brask).
7) det som lagligen bör göras el. iakttagas. — särsk.
laga form, laga formaliteter vid överlåtelse av jord.
laffrens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe
mäd fastum oc fullum skälium skelighom månne
jone ... Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). kennis
jak ... mik hawa giwit ... giisle azurasson fulla
makt ... thät fornämpda gooz at fara mz skapt oc
skäll a mina wägna Vg Fornmt III 7—8: 150
(1373). ib 151. SD NS 3: 7(1415). gyrom wi
häridz-höfdhingin mäkthoghan ... til at fasto oc skäl at (?)
gyra ib 38 (1415). pa skapt och skäl hwllä ... ib
89 (1415). ib 123 (1416). — laglig gottgörelse el.
upprättelse, laga böter, om wore klerker swäne eller
nogen aff wore eder nogen oskäll giort haffde wille
wi swa flyd ath eder skulle skääl therföre
wider-fares HSH 16: 13 (1526, Brask). 8) laga bekräjtelse,
stadfästelse. ... ok ther til fulla wisso ok skäla tha
bidher iak ... Gadolin Pants Bil 271 (1366). til
meera wisso ok skääl bedhis iak bisskedhna manna
incighle ... SD NS 3: 46 (1415). engte fatades fore
forna smidhia ... som war til skiäls befwnneth i
syndagx almosane jordabook STb 1: 154 (1478).
SJ 2: 37 (1478). STb 3: 435 (1499). 9) laga intyg,
bevis, fore mera sannind skuld ok skäla SD 8: 195
(1362). tha haffdom (vi) thenna ärendin granliga
offuerwägith och badha delanna bewisnigh ok
skälar hörth Svartb 397 (1441). hwlchith han eckä
kwnnä bewisä hwadskä med breff eller skel Uppl
Lagmansdomb 105 (i490). haffuer her oleff andree
nagor ytermera skeel ... om then kelleren ... tha
kome fram meth the skel eller liffuendes witne
HLG 1: 133 (1490). hwem then ene delen pa hustrv
anna arffua wegna haffua borde, thet skulle
bliffue til skelz, til ýtermera skel komme STb
3: 435 (1499). — på bevis grundat laga försvar;
bevis, bekräftande tecken, saa skööt han oc sin skääl
til aaretalet som i breffvet stood at han then tiid
ey war i landet HSH 16: 89 (1527). 11)
bestämmelse, föreskrift. •—- mädh sva skiäl (skiälum) at,
med det förbehåll alt, med det villkor att. SD NS
3: 571 (1420). BSH 5: 118 (1506, H. Gadh). Arnell
Brask Bil 32. — sva mädh skiäl at, d.s. SD 8: 29
(1361). — förutsättning, fall, händelse, mädh sva
skiäl at, i el. för den händelse att, i fall. ransakade
thenne for:ne men millan store hermalax ok böle
met swa skäll, ath böle boana skulu haffua enskilt
tiill skoghen Svartb 524 (1477?). 12) förhållande.
thätta är wndhirsam skäl (mira ratio), at mana
blomstridh at thz skuli blomstras SpV 23. at
sacra-mentin haffwa j sik twäfall skäl (geminam
sacra-mentorum ralionem), synlikin ok osynlikin ib 86. ib
5 47. — Jfr bolstadlia-, breva-, for-, gardha-, o-,
vüjjha-skiül, ävensom iümskiäla (Sdw 1: 632) och
skiälissten. — skiälalös (skäle-. skälo-), adj. L.
1) oförnuftig, utan förnuft, jak är äkke aff thorn
som thässa mangha gudha skälelösa oc döfwa
liedhra oc dyrka Prosadikter (Barl) 31. o i stena
ok osinnogh äller skälalös creature SkrtUppb 75.
2) ond, skamlös, skändlig. — lygellös. effrenatus ...
otamber liastoger ok skälolös quasi sine freno
racionis GU C 20 s. 209. — skiäla man (skäla-),
m. L. domare. Finwid, skiljoman (»skälaman») i
Thweta å herr Throltes vägnar RP 1: 45 (1353). —
*skiäls bonde (skels-), m. bonde som fungerar som
vittne vid rättegång? alt menige raadit med xij oc
gode myndige bönder, som ther sate j theris nempd
och ther til offuer xl skels bönder, som stode pa
golffuit, pa hörde, ransakade oc tygade thette ...
ärende STb 5: 225 (1519).
*skiäl, n. ställe dit man tager av från vägen,
härbärge. Se Sdw 2: 1298. en timberman medh
enom dräng oc the sköte skälino medh SVkl E 161.
— "skiäls man (skäls(s)-), m. person som sköter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
