Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiüla
737
skiiillikhet
ett härbärge? Arnell Brask Bii 8 (bland
befattningshavare vid Linköpings gärd). VKU 5 (i5 39). Jfr
skiälman.
skiäla (skäla. -adhe. -at), v. med laga formaliteter
överlåta, thet jach haffuer låtit mith godz ... fran
mik ok mynom arffuom, skogh (jör sköth) och
skiälät enom beskedeligom månne, olaff jönisson
Svartb 156 (1375). ib 311 (1424). ath jak wil honum
thet sköta ok skäla epter landzlaghen pa nestä
härädztingh ib 364 (1438). ib 442 (1450), 444 (1453).
FMU 1: 437 (1392). — (med laga formaliteter)
avsluta (kontrakt om jord). Se Sdw 2: 1298. ... skötte
oc skälädhe eth skäligit jordaskiffte Svartb (Skokl)
495 (1469).
skiälan? /. Jfr forsklälan (Sdw 1: 301).
’skiälfang, jfr skilfang.
skiiilfnadlier (skälffnadher. skelfnadher. skälffna
JMÖ 37), m. skälvande, skakning. — skälvande,
bävan. Hel män 186. lät os thiäna thinom sone i
läddogha, oc frögdhas i honom mz skälffnadh
(cum tremore) JMÖ 37. hwru stor räddoghe,
skälffnadher, darran oc ffasi tha war at see the ... tekn
som gingho fför domen JMPs 560. — Jfr
iordh-skiälfnadher.
skiälglier (skölger), adj. L. 1) sned, skev.
obli-quare skälgan göra GU C 20 s. 369. 2) skelande,
skelögd. — ss tillnamn, arffwidh skiälge SD 8: 7
(1361, avskr.). — *skiälghmynta (skelgh-), f.
kvinna med sned mun. best. ss vedernamn,
skelgh-myntan ibidem pauper SSkb 217 (1506—07).
•skiälghögdher (skälgh ögder), adj. skelande,
skelögd. limus skälgh ögder GU C 20 (hand 2) s. 86.
skiüling, f. [Mnt. schelinge] söndring, oenighet,
tvist. Jfr skiiilning.
*sklällssten (skälis-), m. sten som angiver
gränsskillnad, gränssten. ... til teess een wärmslakälla
tagher weed, i liwilke 3 skälisstena ligghia VKJ
57.
sklällika (sköllica Nio kap ur Bir 36. skälelika
SD NS 3: 312 (1418). skäligha NMU i: 143 (1483).
skälygha GPM 2: 318 (1508). skälige Brasks
Kopieb 31 (1513). skeliga SJ 2: 101 (1487). skelliga
Svartb (Skokl) 530 (1477). skelige SJ 2: 204 (1492).
skililika SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.). skiligia
HLG 3: 85 (1526). skälighan ATb 1: 27 (1454).
skäligan STb 1: 335 (1482); SJ 2: 79 (1482)), adv. L.
1) tydligt, noggrant, klart. ... aff huilka ek fordom
haffuer gongit ett dike nider j aana som nw än
skälige synes i aabreddenom Brasks Kopieb 31
(1513). 2) förnuftigt. — med förnuftig eftertanke el.
omtanke, jak hauir al thing skällica skapat Nio kap
ur Bir 36. 3) rätteligen, tillbörligt, på ett tillbörligt
sätt. laa han oppo syn sothosengh ij ottha dagha
ok ffygh skälyga syn skryfthemol ok eij thet
hellygha sakermenth GPM 2: 318 (1508). ... förde
gille til godhen reniskap alth ärligia ok skiligia
vpraknath til en fulkomnedh ände HLG 3: 85
(1526). — lagligen, kennomps wij ... oss haffua
skelliga hört thenne epterscriffna hederliglia
quinnors ordh oc tilstondilse Svartb (Skokl) 5 30
(1477). thena ... jord war lagligha vpbodhin ok
standhin skililika äpthir thy landslag vt bevijsa
SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.). the ... jordh ...
som ramfredh ... swa beskedhelika ok skälelika
... forscreffno clostre ... oploot ok opantwardhathe
ib 312 (1418). thesso waro forna japs tygh ath han
thet skälighan kopth haffde ATb 1: 27 (1454). the
Ordbok.
gingo aff tingith oc tidh wth oc skäligha
offuer-sagho oc wtlethe, hurw ther om war NMU 1: 143
(1483). SJ 2: 101 (1487), 204 (1492). 4) skäligen,
i överensstämmelse med rimlighet el. billighet. STb
1: 335 (1482). andirs jönsson skal födha ...
storbiörn och hans hustrua till dödre daga skäligan
meth math ok ööl som widherbör SJ 2i 79 (148 2).
— Jfr oskiällika.
skiälliker (skielliker:-lik SD 8: 36 (1361). skyälich:
-liche ib 191 (1362). skiäliugh Uppspriv 20 (1497).
scälecer: -lecum SD 8: 21 (1361). skäligher:-lighan
SD NS 3: 343 (1418). skälegher: -legha SpV 522.
skälig ATb 3: 167 (i505). skelik KTb 68 (1432).
skälig(h)in SpV 480; STb 1: 340 (1482). skälighen
GU C 20 (hand 2) s. 149. skeligen HLG 1: 131 (1488).
komp. skälighare Abbedval i Vkl 85. n. pl. skälikaren
SVklE 15 6), adj. L. 2) förståndig, omtänksam,
eftertänksam, om the (som vall på ett visst säll) äru
... diwpare j fornymst, rätferdhoghare j sinne
sannind, oc skälighare j sinom kerlech Abbedval i
Vkl 85. — förnuftig, grundad på förnuft, sciencia
är timmelika thinganna skälegha (rationalis) känna
(för kännan) SpV 522. — förnuftig, utrustad med
förnuft, nar thu höre ... creatur som wthan skäl
äru, liknas skälikom creaturum (rationali creaturæ)
SpV 12. swa som thu giordhe hänne (o: vara
nathur) ... j wisdom begriplighin ok skälighin
(ralionabilem) ib 480. 3) förståndig, pålitlig,
hedervärd, aktad, giordo skyäliche men ät jordha skiptä
SD 8: 191 (1362). — ss hedrande epitet i förening
med följande personbeteckning, jak ... kennis mik
scälecum maune joane holmgersyni mina jord
saldt haua SD 8: 21 (1361). ib 82 (1361). JämtlDipl
144 (1392). SD NS 3: 537 (1420). war for rettenom
... skelik man claus rossow KTb 68 (1432). kom
skälig man läres j torpe in j radzstuwen ATb 3:167
(1505). 4) tillbörlig, vederbörlig, ey at enast äro the
fornämpde articuli engastadz a moot fornämpda
reghlo constitucionibus ellir addicionibus vtan
jämwäl äro them ... til bätre oc skälikaren
be-standilse SVklE 156. ... cnga andra lekier eller
aathhäffwe ... än the skäligin och swarliglien waro
STb 1: 340 (1482). ... vthen then ther min
scrif-fuelsse haffuer ok skiäliugh beuisningh, thz han i
min ok rikesins rese ok ärende staddher är
Uppspriv 20 (1497). -—- vederbörlig, rättmätig,
verklig, som ... forscriffne bröderschap än nw
ingen skeligen ok beskedelig skel fram borit haffue
HLG 1: 131 (1488). — vederbörlig, laglig, swasom
wi sielue saghom skiellik (B-var.: skiellikän) breff
oc witnä til SD 8: 36 (1361). thy tilskikkadhom wy
wärdogha fädher ... ath sithia en skälighan räth
äpther swärighis lagh ib NS 3: 343 (1418). 5) skälig,
billig, rimlig, modicus ... skälighen maathelighcn
GU C 20 (hand 2) s. 149. — Jfr oskiällikcr.
skiälllkbet (skälighet(h). skelighe(e)t(h). skeloheth
STb 2: 220 (1487)), /. 1) urskillning, förstånd,
eftertänksamhet. — förstånd, förnuft, människionna
skälikhet (ralionalitas) wndhirgiffwin köthino SpV
368. thu haffwer j siälinne tre naturas ...
skälikhe-tena (rationalilatem) ib 502. ib 508. 2) förstånd,
besinning, sans, förnuftig måtta, at the sielff regere
och bestyre kune theris ägit i redelighet och
skelig-het STb 5: 2 8 (i5i4). 4) det som är rätt och billigt,
del som är tillbörligt, at them ske therfore lika oc
skälighet, som thera hafua swa mist aff them som
hafua thet taghit Rydberg Tr 3: 163 (1436, samtida
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
