Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skodhilse
739
skoghcr
*skodlinra man (skodara-), m. granskningsman,
syneman. wart hustrv anna ... feldh ... for iij
blanadh som hon slogh marghitte ... skodara
men-nena langa per beltara oc jens beltara ATb 3: 9
(1493).
skodhilse (skodilse), n. pl. och f. 1) skådande,
åskådande, betraktande, lowin mic wt fara huart
jac vil at jac moghe glädhias oc frögdhas aff the
thinga skodhilse som jak ey hauer förra seet
Prosadikter (Barl) 22. för än ... godzeth köpes skal man
offtha gaa wm kringh aather oc fram skodandis
thet, thy hwar nokor är bristh synes ey mädh försto
skodilsommen PMSkr 195. 2) betraktande,
betraktelse. sannelika tliätta är een stor snille, at nakor
aff gudz räddogha skodilse (er divini
considcra-tione), är j andanom fatigher, thy frälsas han thär
före aff allo ondo SpV 5 5 3. — Jfr um-,
umkring-skodhilse (Sdw 2: 803).
♦skodhirska (skudirska), f. beskåderska; kvinna
som ser till el. ger akt på. andelica tingha skudirska
SkrtUppb 265.
*skof (skuff. med art. skoffuet. schuffuet), n.
[ Fdan. skuv] stöt, knuff, rechte then andra hustrun
handena ... for vj (6) marek for pust och skuff
STb 2: 290 (1488). thomas ... zacher ... for tet
schuffuet han schöff wardhmannen ib 508 (1490).
hinrik ... zacher ... for skoffuet och fore oquedens
ordh ib 513 (1491).
♦skofat (-faat), n. [Isl. skóföt. N. skofot, skoföt]
ett slags skodon (skor och strumpor tillsammans?).
Jfr E. Lidén, Ark f. Nord. Fil. 41: 326 /. ss
tillnamn. per skofath STb 1: 413 (1483). SSkb 62
(1502—03), 106 (1503—04), 172 (1505—06), 212
(1506—07), 250 (1507—08).
♦skofiärn (skwffiärn), n. skavjärn? hofftyge, som
är hofftang ... skwffiärn ... Arnell Brask Bil 37.
skofl (skoffl. med art. -an STb 2:544 (1491).
skowel SvKyrkobr 23. pl. skofflor HLG 2: 50 (1516).
ack. skofflar Stock Skb 84 (i518—19), 121 (1519—
20). skoffler HSH 15:24 (1526? Brask), skoffla
Prosadikter (Sju vise m) 145. skufla Skotteb 439
(1469—70, Kämn). skuffla ib), f. skovel, swa som
man rensar et hws mz qwast oc skowel SvKyrkobr
23. pigan han slogh medh skofflan STb 2: 544
(1491). läggis en högher karm mädh sandh täth
samman slaghen mädh skofflom PMSkr 361. ib 643
(avskr.). iiij jernath skofflor for ij öre HLG 2: 50
(1516). Jfr iäru-, mälte-skofl.
’skof|iärn (scoffweljern), n. järnbeslag till skovel?
ij scoffweljern for iiij ortugh HLG 2: 7 9 (1516—18).
♦skogarn (skoo-), n. tråd titi skor. VKU 94
(1559).
♦skogärning (skoo-. -gerning), f. förfärdigande et.
lagning av skor. lasse ... badh her niels person
skatta hwdhaner, flotid och annat hwat hans
skogerning kostade STb 2: 9 (148 3). VKU 131
(1568).
skoghboe (sskoboo), m. skogsbo, ss tillnamn.
bencth sskoboo ATb 3: 359 (1526).
skoghbygdh, f. skogsbygd. — folk bosatt i en
skogsbygd, then tidh jak laghmans tingh hölth met
skoghbygdhen j mwralaby FMU 4: 288 (1467,
avskr.).
♦skoghdel (-dee|), m. = skogha del. SD NS 3: 51
(1415, äldre avskr.). Jfr skoghs del.
♦skoghdiur (skog-), n. skogsdjur, ath han ey
schulle them latha slaa, hambra och hantera som
andra oskeliga skog dywr STb 2: 458 (1490). Jfr
skogs diur.
skogher (dat. med art. -enum. skoghenne SD NS
3: 550 (1420). ack. schoghS27> 2: 569 (1491). schoch
ib 3: 445 (1499). skow SD NS 3: 167 (i4i6). pl. dat.
skokom ib 401 (1419)), m. L. skog. Se Sdw 2: 1298.
... hugga aaf skoghenum til huså oc til quernena
bygningh NMU 1: 65 (1378). ... engo wndan
taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl ib 66
(1381). ... eghedeel ... meth äger och agn, skow
och fiscawatn SD NS 3: 167 (1416). meth thorn
äghodelinom i skoghenne, som thär wnder liggir
ib 550 (1420). for thi ath han lap fra rättin vtan
minne ... ok ath skoghenom JTb 12 (1458). 1
vitnisbool meth 6 swyna skogh VKJ 278 (1480).
ther ginge the ... epter jn pa en schoch wijdh en
... siö STb 3: 445 (1499). — skog, skogsbygd, olaff i
ferdheskäl, härodzdomhauande i norbo hundare
nidhan skoghin SD NS 3: 459 (1419). — ss
tillnamn. lasse skogh KTb 125 (1468). — Jfr basta-,
bökc-, egliin- (Sdw 2: 1212), ene-, foru-, liiupona-,
ikorna-, köla-, löf-, rudh-, svina-, lliarva- (Sdw
2: 1318), thridhiungs- (äv. Sdw 2: 7 29), tliälle-,
ut-, vedlie-, vidha-, vitna-, äre-skogher (Sdiv 2:
1146). — ’skogha del, m. skogsdel; andel i skog,
skogslott, tessa godhe men ... som haffde synt
mellan sawlax och lappawesi vppa ena sidha och
thawistalandh och satagundh vppa andhra, om
thera skoghadeler och raamerke SD NS 3: 51
(1415). Jfr skoghdel, skogs del. — skoyha gänga,
/. L. skogsgräns? rätt att gå i skog (för att jaga)?
Se Sdw 2: 1299. — ♦skogha hygge (skooge-), n.
fällande av träd i skog. ... ffrii slcoogehygge ... tiil
bygningh och eeldbrandth j cronone skoogh Priv f
Sv st 172 (147 3, avskr.). — ♦skogha ra (-raa), m.
rågång i skog. xij synemen som haffde synt mellan
allakyla och haloyby om theres skogha raa therra
bya j mellan Svartb 381 (1440). — ♦skogha syra,
f. harsyra, oxalis acetosella Lin. Se Sdw 2: 1299. —
♦skogha vägher, m. skogsväg. Namn och bygd
9: 148 (1415). Jfr skoghväglier. — ♦skogs aker
(-aaker), m. skogsåker, åker inne i en skog. PMSkr
310. — ♦skogs apald (-apol), /. skogsapel, vildapel.
Sex ekon tr 265. — ’skogs del, 77i. = skoglia del.
Se Sdw 2: 1299. — skogs diur (skogx-), n. skogsdjur,
vilddjur i skogen, tyondh aff ykorna, fugla och alle
handa skogxdiwr Svartb 7 0 (övers, av handling från
1345?). Prosadikter (Bart) 50. — skogs drivarc
(skogx-), 771. person som driver el. stryker omkring i
skogarna, stigman. Jfr N. Ahnlund, Stockholms
historia före Gustav Vasa 327. iiij mark gaff jak
mester henrek, then tiidh han halshug the viij
skogsdriffuere (o: på grund av uppror till fredlöshet
dömda bönder) oc ij art. til kirsdrank Skotteb 432
(1469—70, Kämn.). STb 2: 11 (1483). Jfr skogs
strykarc. — ’skogs duva (skogx-), f. skogsduva.
palumbes bis skogx dwffua vnde palunbus bi skogz
duffuo (mö/7, felläst för ett skogz duffue i förlagan)
GU C 20 s. 402. — ♦skogs duve? m. Se under skogs
duva. — ♦skogs frukt (skogx fruct) f. i skog växande
frukt. Hel män 166. — skogs gudh (skogz-), m.
ficarii skogz gudha GU C 20 s. 266. Jfr skogs
gudliinna. —- ♦skogs gudhinna? (skogz-), /. fauni
skogz gudinna (fel för guda el. gudana) GU C 20
s. 2 58. — ♦skogs liamar (-hamor), m. stenig
skogsmark? arbustum ti locus vbi arbores crescunt
wlgariter skogs hamor GU C 20 s. 3 3. — ♦skogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
