- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
740

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skoghfughl

740

skomakare

liunagh (skogx-, -honagh. -honogh), n. honung från
skogsbin. johannes baptista ... liffdhe widher skogx
honagh ok sma madhka SpV 208. — honungsdagg.
johannes aat löff af them tram som värö
owirstru-kin af sik siä[l]fue mädh skogx honogh Hel män
100. — »skogs leglia (skogx-. -|ega), f. avgijl för
nyttjande av skog. VKU 30 (1542), 41 (1544), 53
(1548), 56 (1549), 68 (1553). Jfr skoghlcgha. —
skoj|s luter (pl. dat. scoxplutom NMU 1: 67 (1381)),
m. L. skogslott, andel i skog. Jfr skogh lutor. —
»skogs mark (skogx-, skogz-)-, f. skogsmark. ...
före:na godz ... medh huss och iordh, åker och äng,
skogzmark och fiskewatn Trolles Jb Bil 140 (1467,
nyare avskr.). Troj 301. — »skogs ormber (skogx-),
m. snok. coluber skogs ormber GU C 20 s. 124. —
om djävulen, mädh ormsins hoffwdh, märk alla
synda op[b]örian, mz hwilko ... wsle skogx örmin
diäffwllin (coluber) omkwl slo them SpV 199. —
»skogs rot (skogx-), f. pl. rötter av skogsväxter, han
satte fram raan kaal ... nokra faa dadhla ... oc
skogx rötir Prosadikter (Barl) 99. — »skogs
skata (pl. skogzs skatho GU C 20 s. 26i), /.?
skogsdunge? fferatruin ... tecta siluarum spissa tioklca
skogzs skatho GU C 20 s. 261. Jfr skati. — »skogs
skyld, f. Se Sdw 2: 1299. -— »skogs spiiild (skogz
spieldh), n. hörnig skogsåker. SD NS 2: 244 (1410,
gammal avskr.) — skogs strykare (skogx-), m.
skogsslrykare. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia
före Gustav Vasa 327 samt skogs drivare. han skulle
aldregh optaren ga medh skogxstrykara (a: på
grund av uppror till fredlöshet dömda bönder) pa
rikesins argasthe ATb 1: 343 (l47l). —
♦skogs-träfrukt (-frokt), /. frukt av skogsträd, bacca ce olya
ok lagerbär skogsträ frokt ok en dyr steen GU C 20
s. 47. — »skogs vidher (ack. med art. skogzsueddena
Arnell Brask Bil 27), m. skogsved. — »skogs
vrctcr (skogx-), m. L. skogsvret, intaga i skog. NM U
1: 131 (1468?). — »skogs üdhkn (skogx ökn), /.?
ödeskog. Troj 171.

»skoghfughl, m. skogsfågel. Se Sdw 2: 1299.
skoglignngin (skog-, -gongin), p. adj. övervuxen
av skog, skoglupen. at j hwar åker sooes ... ij
pund, ok eth pund skog gongit j hwar akren
Svartb (Skokl) 534 (1477?). ib.

»skoghlcgha (skoglega), /. = skogs leglia. för
skog-lego til pramuerkit iij mark j hudinge sogen, j
andiste bo bönderne Stock Skb 39 (1517—18).

skogli luter (pl. ack. skooglote SD 8: 30 (1361»,
m. = skogs luter.

»skoghvägher, m. skogsväg. 1 mile skogh wegh
FH 5: 7 (1446, nyare avskr.) Jfr skogha väghcr.

»skoliamar (skoo-. -hammar, -hammer), m.
hammare alt brukas vid skoning av hästar. STb
2:38 (1484). hofftyge, som är ... skoohammer
(o.s.v.) Arnell Brask Bil 37.

skokker (1 bet. 2 alttid ulan ändelse: skok), m.
[Fda. skok. Mnt. schock] L. 1) skock, flock,
dra-gerne ... vj mark sake ... fför tet the sloge hwar
annen fför j tunne öl skull, dabunt iiij alle til hope
ij marc huar skockin STb 4: 238 (1512). —
avdelning av här, härskara, ther wille han skicka syn
häär j skokkar oc rothår ordon oc leed Troj 117.
ib. han lagade oc ordinerade xxvj skockar och
härar ib 122. — svärm, wardha bij wel röktadh tha
ärw the waraktogh j tyo aar j enom skok PMSkr
296. 2) ss måttsord: antal av 60. xvj mark hans
posenow ... for ij skok bysso sten Skotteb 342(1436,

Borgm). ib. lök iiij skok Fyra handl rör Vkl 294.
ij skok tallöreka Skolleb 374 (1461—62, Kämn)
(jfr H. Schück, Stockholm vid fjorlonhundratalets
slut 354, 367).

»skokädhia (skookiedia),/. VKU 150 (1504).

skola, f. — »skolo mästare, m. = skola mästare.
JMPs 363. ib. ib 364, 366, 367 (jfr skolamästara
ib 366).

sköld, n.? Jfr munskold (Sdw 2: 65).

skole (schole), m. 2) skola, ware thet swa, at
scholen forginge oc ther ey scholamäster ware
SD NS 3: 327 (1418). giordh jonsson, som ... han
her j staden hade til schola hollit STb 3: 443(1499).
han skal skolen vppeholle ib 4: 85 (1505). — skola,
lärjungarna i en skola, scholamästare äptcr
skolamästara skal sionga ... twå mässor hwart aar ...
medh allan schola SD NS 3: 327 (1418). — Jfr
skirmara-, skrif-skolc. — »skola bok, /. skolbok.
än helga pilten celsus, kastadhe fra sik syna scola
böker J Buddes b 80. — skola brodhir, m.
skolkamrat. J Buddes b 79. MP 5: 111. en cardinal ...
hwilken som foordhom haffde waridh ... dominici
skolabrodher j oxonia JMPs 440. — »skola diiikne
(schole dýechne), m. [Ä. Dan. skoledegn] lärjunge i
lärdomsskola, jöns nielsson, schole dyechne her i
stocholm STb 3: 422 (1499). — »skola gang, n.
skolgång, iak hafwer upburit af ... h. oluf 104
mark till mitt skolagång vthländis FMU 4: 135
(1458, avskr.) — »skola lilälp, f. understöd för
skolgång, studiehjälp. SD NS 2: 699 (l4i3). — »skola
idhkin, adj. scolasticus a um then skola eller
diäk-nom til liöre oc skola ydkin GU C 20 s. 554. —
skola mästare (-mäster), m. skolföreståndare, rektor.
SD NS 3: 327 (1418). ib. GPM 2: 210 (1506).
JMPs 366. Jfr skolo mästare. — »skola mästirska
(-mesterska), /. maka till el. änka efter en
skolmästare. STb 3: 192 (14 94). — skola stova (scolä-.
-stwffwa. -stugha), f. skolhus. Se Sdw 2: 1299.
Svartb 439 (1449—58). scola le skolastoffua GU
C 20 s. 554. — bildl. thenna ärleka drothninglien
som är snillena dygdh, är alla dygdha skolastwffwa
JMPs 288.

»skolie?, m. räv? Se Sdw 2: 1295 sp. 2 r. 8 ff.
nedifr.

»skolva? se ringeskolva.

»skoläster (-lesth), m. skoläst, formula ... et
formella e skolesth GU C 20 s. 285. Jfr skoa
läster.

skomakare (-makore GU C 20 s. 149. -magar
HLG 2: 61 (1518). -meger STb 4: 238 (1512).
-mogre ATb 2:246 (1484). pl. gen. med art.
skomogranas ib 266 (1485)), m. L. skomakare.
coriarius rii sutor skomakore ok lädermakore GU
C 20 s. 149. han liaffwir giorth skor här j byn wtan
skomogranas minne ATb 2: 266 (1485). eodem die
bödz skomakaremo widh therres peninga at giffua
mögeliget köp pa therres gerningh STb 2: 178
(1486). — ss tillnamn, byorn skomakare Gadolin
Pants Bil 276 (137 8). ernels ... vplät ... olaue
skomacara ... ena gatwbodh KTb 67 (1431). ATb
2: 246 (1484). STb 4: 238 (1512). item iij par skoo
twesolath viiij ortugh paret aff lasse scomagar,
hans kosth oforreknath HLG 2: 61 (1518). — Jfr
slöts-, thluva-skomakare och skomare. —
»skoina-kara dränger (skomakare-, scomagere- STb 5: 56
(1515)), 771. skomakaredräng. STb 1: 22 (1475), 117
(1477), 2: 6 (1483), 5: 56 (1515). VKU 11 (l540).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free