Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skorsten
742
skratte
skorsten (skoorsteen:-en VKJ 240. skorzsten:-a
ATb 1:292 (1468). skortzsteen:-in STb 1:219
(1 479). skursten:-en ib 4: 257 (1512). schörsten ib
3: 311 (1496)), /77. eldstad, spisel. ■— särsk. eldstad
med tillhörande rör för röken; själva delta rör,
skorsten, fumarium skorsten ok rökswper GU C 20
s. 299. VKJ 240 (1447). tesse värö til nämpde ath
se och skodha skorzstena olaglegha ATb 1: 292
(1468). STb 3: 217 (1495), 4: 77 (1505). ath änders
... optagit hade ... en kätil til ij tunnor och all
köper kar, som stod j skurstcnen j lynköpingh ib
257 (1512). thå tage the (o: skatzmennerne) aff
hans huss grytor, och kannor, eller och spiellett
aff skorstenenom, hwilkitt ähr ey skcligen
beskat-ningh PMSkr 696 (avskr.). ■— undir skorstenen,
avsides, i skymundan, thet iak scriffuer tik til i
kerlig och godhan wilia och tro, thet seghia andhra
flere tha hymmlige vnder skorstenen en ey tör
vppenbarligha Thomas Varningsbref 7. — Jfr
badlistovu-, bryggio-, flam-, koko-skorsten. —
♦skorstens iärn ([s]kostenss- HLG 2: 135 (1525)), n.
i skorsten anbragt järnstång el. dyl.? item eth
skor-stensjern och et longjern for iij öre HLG 2: 67
(l520). -— ♦skorstenspänningar (-pengar), m. pl.
avgift el. skatt utgående för varje skorsten. HLG
3: 77 (1524). Jfr skorstenpänninjjar. — ♦skorslens
rum, n. utrymme för en skorsten, ath then gardhin
ther nidan fore hade ther engte mera meth (o: med
en viss mur) tilgörande än eth skorstens rwm j
wrona STb 2: 113 (1485).
♦skorstenpännin||ar (-penghar), m. pl. =
skorstens pänningnr. HLG 3: 78 (1524). item peder
alender ii mark (i hyra) och iij mark quittades för
skorstenpengha han vt lagde ib 81 (1525).
♦skorstensot, m. skorstenssot. Se Sdw 2: 1299.
skorver, m. skorv. Jfr skorl?
♦skosöm (skoo-), n. hästskosöm. STb 3: 35 3
(1498).
skot, se skut.
♦skota, se skuta.
skotna, v. avtaga, minskas. Jfr B. Hesselman,
Språkformen i MB I 38, O. Thorell, Fem
Moseböcker på fornsvenska 168 /.
skote (skotte, pl. skottar, skotter STB 5: 290
(l520). schotter PMSkr 709 (avskr.)), m. [Mnt.
schotte. Fdan. skotte] skotte, waar ... fyende ...
är här jndragen j worth landh ... medh een
swoor makt ... ocrystelige skottar oc offuergyffuit
örlugxfolch GPM 2: 68(l5ll). brite hater schotter
PMSkr 709 (avskr.). hanss brwn höffisman for
skottanar HLG 3: 16 (i52i). ib 52 (1521). —
ss tillnamn, jacob skotte Stock Skb 55 (1517—18).
marit skottens ib 231 (1524—25). HLG 3: 6i
(1523). hustrv britha jop skotte ib 62 (1523).
— ♦skota kona (skotte-), /. hustru till cl. änka
efter en skotte. STb 5: 294 (1520). — ♦skota
smidher (skotte-, -smed. -smidt), m. skotsk smed.
wtgiffuit skotte smeden för et fat jern han slog
j wräklinge ... Stock Skb 212 (1522). —ss tillnamn.
jacob skotte smidt Stock Skb 206 (1522—23).
marit skotte smedzins ib 218 (1523—24).
♦skothräkker (-träkker), m. smuts på skor. blatea
skoträkker GU C 20 s. 5 8.
skothvänyer (med art. skotwänggen), m. [Fdan.
skothvæng] skorem, thz är ekke aff thinne konst
lösa skotwänggen (non esl tue facultalis solvere
corrigiam) JMÖ 19 3.
♦skova, f. Jfr hunags skova.
skra (skraa. schra), /. 1) eg. torkat skinn; (å skinn
skrivet) dokument; bok vari något upptecknas;
urkundsbok. at thera nampn scal inscriffwas i
klos-tirsins skraa i strengnäs SD NS 3: 64 (1415). —
skråordning, gillesordning, befaltis helmik [-stadz-scriffue[re]-] {+stadz-
scriffue[re]+} ... at vtscriffue och göre lechiarom ena
skraa lýcheruiss lýdende ssom then vthscrifft
ludde STb 3: 289. ib 301, 310 (1496), 4: 55 (1505).
bödz hanom brucha schrana epter henne
jnne-hollende articla ib 56 (1505). scomager bäre op sin
skra om onsdag ib 5: 54 (1515). 2) hantverksskrå,
ämbete, slotzsmeden med sin trätebroder skole
förliche sig med theris skra j kembenerens
ner-waren STb 5: 79 (1515). -— Jfr bakara-,
bardh-skära ämbitis-, lands- (Sdw 1: 730), skinnara-,
skräddara-, smidhio-skra.
skral (skräll Troj 28. skraall ib 65), n. rop, skri,
skrål, tha hördhis diäflana skral oc thut alla
wägna ther the wt wrokos aff thera bolck
Prosadikter (Barl) 90. SvKyrkobr 71. tha bleff stort
slag oppa nyth swort gall oc skräll hördes Troj 28.
skrala (impf. skrale (möjl. fel för skralade) STb
2: 501 (1490)), v. skråla, skria, the hörde hure then
fatiga quinnan ropade och skrale om natten Sl’b
2: 501 (1490). JMPs 416. wart hon såsom synna
löss oc awethe oc begynthe skrala j högdt oc
ropade Troj 5 8.
♦skrambla, /.? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist,
Xenia Lideniana 109. peter skrambla RP 1: 495
(1381). Jfr skrambla, v.
•skrambla, v. skramla, somblige lierrer gisse sigh
thes yppere ... wara ... att the braska och
skrambla med stortt stått, perlor och gull PMSkr 691
(avskr.).
♦skrame? subst. [Mnt. schramme] skråma, ytligt
sår. han ... hög honum en stor skrame j hoffudit
STb 5: 176 (1517).
skrap, 71. [Fdan. skrap] 2) skräp; skrot, j tunna
ful medh schrap ok alla handa boschaps ankosther
STb 3: 305 (1496). en tunne med gamel hyende,
fat oc talirker oc annet smat skrap ib 5: 184 (1518).
♦skrapa, f. [Fdan. skrape. Mnt. schrape] skrapa.
skrapa oc trogh til hestona Arnell Brask Bil 24.
VKU 95 (15 59). Jfr liästa skrapa. — ♦skrapo
skapt (skrapa skaffth), n. skaft el. handtag på skrapa?
ss tillnamn, marten skrapa skaffthens bonde STb
2: 357 (1489). marten joansson, valburgh
schrapa-skafftens bonde ib 5 39 (1491).
skrapa, v. 1) skrapa, skrape rosthen aff nokrom
messing PMSkr 241. — skrapa af, 2) utskrapa. —
utplåna, borttaga, skrapa aff mina synda
othalik-het SvB 7 (omkr. 1500). — Jfr oskrapadlier,
ävensom oskrapter (2: 17 8).
♦skrapeliker, jfr oafskrapeliker.
♦skraphus, n. skräpbod; skräpkammare?
arma-rium skyp hws ok skrap hws GU C 20 s. 36.
skratte, m. skratte, tomte, penates commvniter
dicimus skratta GU C 20 s. 427.
♦skratte, m. [Jfr Mnt. schrät, avskuret stycke?]
benämning på en del av kaniktiondet i Linköpings
stift (avsatt till en gemensam kassa?), porcio
pro-porcionis sesquitercie, que wlgariter dicitur skratte
Ser. rer. svec. Ill 2: 283 (b. av 1500-/.). ib. —
i latiniserad form. skratto Ser. rer. svec. III. 2: 283
(b. av 1500-/.). ex scrattone recepit archidiaconus
iiii marchas danicas ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
