Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skomare
741
skorpnndhcr
— ♦skomakara husfru (scomagare hustrv), /.
skomakarehustru. HLG 3: o (1517. — ♦skomakara
stuva, f. skomakareverkstad. VKU 90 (1557). —
skoniakara svcn (skomagere-), m. skomakaregesäll.
STb 3: 216 (1495). — skomakara ämbitc
(skoma-gara embete), n. skomakareskrå. STb 3: 378, 384
(1498). Jfr skomara ämbitc.
♦skomare (skommare HLG 3: 62 (1523), 2: 139
(l 526). skomereAÍ t/A’opp 67 (l499,ai>sAr.).skamare
HLG 3: 128 (1529)), m. = skomakarc. ss tillnamn.
karl skomare ATb 1: 9 (1452). ib 12 (1452), 199
(1464), 351 (1471). JTb 64 (1457), 80 (l490). Vm
Fornm Årsskr 3: 91 (1482). StÄmb 194 (1518), 216
(1530). Stock Skb 92 (1518—19). jens andersson
scomare ib 151 (i5i9—20). ib. hustrv elyn erik
skomares HLG 3: 60 (1523). — ♦skomara piltor
(skomare-) m. ss tillnamn, sama dagh vanth pedhir
andirs skomare pilt burskap ATb 1: 209 (1465). —
•skomara iimhite (skomare embete),n. = skomakara
iimbitc. StÄmb 2 38 (1544).
♦skomartin, subst, cena nath waardher abcenium
(fel jör obsonium) epthe nath waardher sko
maar-thin GU C 20 s. 95.
♦skon? adj. [Mnt. schöne] = skün. Jfr E. Noreen,
Ark. f. Nord. Fil. 46: 285 /., H. Ronge, Kon.
Alexander 136.
skona, v. 3) hava försyn för. med dal. (el. i dess
ställe ack.), skona gud och then hielge kirkie och
henne for mannom haff wener for öghom (o.s.v.)
Thomas Varningsbref 7. är thz swa, at nokor
skyut’r sik fran enom domara oc til pawan, oc wil
then domare ey skona thz skotzmaal Beckman
Stud 82 (omkr. 1450). skonen (varken) gudi eller
mannom Fornvännen 1949 s. 327 (väggmålning
1451). 4) skona, med dat. (el. i dess ställe ack.).
ville i oc ekke thet göra, tha kunne i vell sielfve
merka, at idher vordher ekke mera skonet än en
lekman Hist Handl VIII 1: 21 (1464). — abs. visa
skonsamhet. med prep. mädh. tha war atenast
önke-samber j tyn hog offwer thenna arma wsla polixena
myn dotter oc tyn wannardoga skalka ögon sköne
mz henne Troj 265. vill han spara oc skona mz
honom saa will jac wäll till fredzs wara ib 302.
♦skonan, se skodhan.
skoning. /. 2) skodon? ath hon skulle haue dragit
hans hus och hemen, flesk, köth, lakan och
sko-ninga och hem til sin STb 4: 27 3 (1512). — Jjr
bästa skoning.
skonrogge (schön-, skonrwgg HSH 17: 162 (1523).
med art. skanroggen STb 3: 59 (1492). skane
roggar ib 2:188 (1487). ack. skanerogga ib 83 (1485).
skanerwgga ib 71 (1484). skaanerwgga ib U8
(1485). skönrogga Skotteb 447 (1470—71, Kämn)),
m. (trekantig) brödkaka av fint rågmjöl, eodem die
budho fogodin, borgamestarene och raadet
bagarene ath baka hwetebrödli och skanerwgga
eptir gambla sidwänia STb 2: 71 (1484). ath the
skulo baka huarth liwete brödh om xxiiij (24)
lodh ok skanerogga, som ther tilhöra ib 83 (1485).
codcm die tesse tilnempde ath skuda brödet en
tidh j huar manadh meth bagarene olderman bade
om skane roggar ok alth annat brödh ib 188 (1487).
wort fogaten och radit swa ens, tet hwethabrödit
schal wege xij lodh och skanroggen xxvj lodh ib
3: 59 (1492). ib 310 (1496).
skopa, f. skopa, j skopa och en saa til
stcgher-husset HLG 2: 16 (1510). ib 71 (1517).
♦skopare, m. Jfr sälla skopare.
♦skopis? (Skotteb 490 (1460)), se under
sko-pänningar.
♦skoplater (skoo plaater), m. [Jfr Ä. Dan.
sko-plade. T. schuhplatte] lapp pä sko. pictacium skoo
plaater GU C 20 s. 444.
skopuk, m. [Jfr Mnt. schoduvel] person med
ansiktsmask, skråpuk. Jfr T. Ljunggren, Nysv.
studier 12: 151 (med not 1), 152 (med not 1), K. G.
Ljunggren därst. 36: 54 ff. then vrsekth skule j
forehaffua for fastalawens skopuka ok ey for oss
fatig swena RApapp 1469 e/12 enl. medd. av S.
Ljung. — ‡skopuka hovudli (skoff pugha-), n.
ansiktsmask. Jfr Sdw 2: 397 s.v. skropukhovudh.
llarua ue sk[r]off (r tillsatt av ulg.) pugha hoffuet
GU C 20 (hand 2) s. 65.
♦skopänningar (skoo-. -peningar), m. pl. pengar
avsedda till inköp av skor, särsk. om i kontanter
utgående del av årslön som lämnas i stället för skor.
Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 195 f. Skotteb
118 (1462—63). jtem famulis quatuor xvj ort.
skov peninga ib 119. jtem gaff jach
stadztyäna-romon xvj ort. til skopeninga aff fönsther
peningo-mon ib 464 (1471—72, Kämn). STb 4: 287 (1512).
Stock Skb 159 (1520—21). — jtem iiij:or
(quat-tuor) famulis j [1] mark skopis (abbreviatur för
skopeningis el. dyl.) Skotteb 42 (1460) (jfr E. Lidén,
a.a.). — fickpengar, nålpengar, at the skole haffua
theris brödh och vppehelle j ... sancte öriens gard
... ok forscriffne bryggerhuss at nywta och haffua
j theris liffz tiidh til sko peninga STb 2: 22 (1483).
hwad som rentan sidan kan förslaa, skal theris
för:ne ingiffne syster ffrit och quit opbäre sig tiil
skopeninga ib 5: 72 (1515). ska lasse haffue sins
syster gatubod ther j mot och opbere the ärlige
rcnto ther aff gaar sig til kläde oc skopeninge ib
168 (1517). Arnell Brask BÍV50.
skor, m. L. 1) sko. a) för människor, i par skoo
ATb 1: 47 (1455). b) för hästar, en gangh ny skoo
HLG 2: 17 (1510). 2) skoning, list, kant. Se Sdw
2: 1299. —Jfr biiirgs-, bozo-, bredh-, hud Ii-, häst-,
hästa-, knif-, näbba-, pinna-, renia-, riddara-skor
el. -sko. — ♦skoa läster (-tester), m. cal[l]us li skoa
lester ok fläskia swärder GU C 20 s. o 8. Jfr skoläster,
sköra, f. Jfr biärgs sköra.
♦skorcnsten? (Skotteb 338), se under skära 8 och
sten.
♦skoringer? (skoo-), m. [Mnt. schorink]
ringformigt skospänne, skoo ringa aff silff STb 1: 331
(1482) (kan även föras till ett* skoringa, jfr ringa, f.)
♦skorl? subst, the cadmia är godh i läkedom,
hon törker såår och läker, stämmer wäsko som
rinder, ränsar ögon, läker skorl (mö/7, fel för
skorf el. skörl = skördh i en bet.: skärsår; jfr under
skyrdh) PMSkr 624 (senare avskr.).
skorpa (pl. skorpar. skorppa), f. 2) skorpa, torkat
brödstycke, vorto borgamestara offuerene medh
bagarana, swa ath the schulle bacha hwar thera iij
lester skorpar STb 3: 273 (1496). i tunna skorppa
HLG 3: 95 (152 8). — Jfr hvcteskorpa.
♦skorpin, p. adj. [Isl. skorpinn. Fdan. skurpen,
skorpenj intorkad, hoptorkad, skrumpnad. tyth
anlyth är ffalnadh sorgfwlth ok blecht, skorpit
aff blodh ok önkeligit SvT 102.
skorpnndhcr, p. adj. [Fdan. skurpneth] =
skorpin. kiwrtelin som skorpnadher war i saromen
drogx aff thic SvB 131 (omkr. 1500).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
