Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyiiielika
754
skäkta
styremannen oc scriffwaren hwat han haffwer
rättelika förtyänth pa resonne, oc hwath the
swärya honom haffwa förtyänth, thet skal skiparen
honom betala vtan nekan ib 7 5. ib. J/r oskynlan.
•skyiiielika, adv. Jfr oskynlelika.
skynioglier (skönioger: -ogast. skönnogher), adj.
som förstår att uppskatta bevisat gott, erkännsam,
tacksam, benefactorius skönnogher ok vel göra[re]
ok mildher GU C 20 s. 5 3. swa är hon aldra
sköniogast j allom gudz gaffwom Mecht 169. Jjr
o-, saiu-skyiiioglicr.
skynloghet (skönioghet), /. erkänsla, tacksamhet.
alle takkadho oc ärodho gudh, mz största tak oc
skönioghet Mecht 200. swa skal hon alla gaffuor
äter wända j thera wphoff som är ihesu christi
hälgasta hiärta j hans skynioghetz foreningh (in
unione gratitudinis jesu christi) ib 221. ib 245. Jfr
oskynioghet.
skynsainber, adj. 1)=skynioylier. jak wil giffua
them eth täkt oc skynsampt (gratificam) hiärta
Mecht 245.
•skynvatii? n., se skya vatn.
♦skyr, n.? [ Sv. dial. skyr, skör. Isl. skyr. Fdan.
skyr] surmjölk; löpnad mjölk. — *skyra bytta
(sköre-), /. = skyrbytta. ss tillnamn, botild
skörc-bytta KTb 154 (1439).
♦skyrbytta (skör-), /. bylta för »skyr», ss tillnamn.
Jjr E. Hellquist, Xenia Lideniana 99. jöns
skör-bytta RP 1: 222 (1366). Christina skörbytta HLG
1: i (1393) (jfr Christina skörbittiska RP 1: 543
(1382)). Jfr skyra bytta.
skyrdli (skyrd. skyord SD NS 3: 461 (1419)),/.
L. 1) skärande. ... strykandis aff stenenom smirillen
som kombir mädh skyrdhenne PMSkr 512. —
konkret, skärning, inskärning, scissura ... skyrdh
GU C 20 s. 554. skäris (vinstockarna) swa pa snedh
ath wathnith rinder ey aff skyrdenne paa
knop-porna PMSkr 314. thär som groff oc bredh skyrd
skal göras (i ädelsten) ib 510. — grävt dike; grävd
kanal. Jfr E. Salberger, Nysv. studier 35: 151 /.
olaff i skylby oc biörn i salistom ... tretto vm ena
skyord i salistom SD NS 3: 461 (i4i9). ib. at
swadane skyrd skulle först begynnas ved
snder-cöping (säl) oc up i aspalongen HSH 14: 76 (1525?
Brask), ib. 6) utskuret arbete, utskuren bild. ängin
klokh skyrdh skal vara i dorum (i klosterkyrkan i
Vadstena), vindöghom. ällas pilarum. vtan släth
gerningh ok stark Hollman Bir Extr 234. — Jfr
af-, biug-, for-, kring-, mastar-, rö-, rör-, sunder-,
torf-, um-, umkring-, ut-, vassa- (Sdw 2: 1329),
vatns-skyrdh samt skorl. — *skyrdha kompan, m.
comanipularis ... stridz kompan ok skyrdakompan
GU C 20 s. 127. — *skyrdha lön (skyrdhe-), f. lön
för tillskärning av klädesplagg, for knäppen, silke,
ok skyrdhelön til koorkaaponna xxij ora Kumla
kyrkas rb 12 (1436). — skyrdlia man (skywrde-),
m. skördeman, messor oris skywrde man GU C 20
(hand 2) s. 137. ib s. 138. — skyrdha timc (skywrda
tymme), m. skördetid. GU C 20 (hand 2) s. 137. —
’skyrdliis time, 777. = skyrdha timc. SpV 148.
*skyria, v. L. Jfr a! Kock, Ark. f. Nord. Fil.
28: 196 /.
*skyrpa, se skirpn.
♦skyrt, se skört.
skytta (skötta, pl. -or), m. och f. L. skylt, bågskytt.
MP 5: 147. skyttorna ärw ganskans mykith
nyt-toge j stridhenne PMSkr 128. Arnell Brask Bil b.
— ss tillnamn, hanis skötta ATb 1: 228 (i456?).
Jfr knyppel-, ulva-skytta (Sdw 2: 1322) och skytte.
— *skytto armborst (skötto-), n. armborst. Inv cur
Tynnelsö 2 (1443). — »skytto bana, /. skjutbana.
en gardh ... liggiandis nedhre wedher nya tornet
nest skytto banunne KTb 87 (1446). — *skytto
lnil (skittohol), n. skottglugg. PMSkr 1 (U.
skyttare, m. Jfr bysso skyttare.
skytte, n. J/r bysso skytte, /1.
skytte (schulte:-a STb 3: 156 (1494)), m. skytt,
bågskytt. Se Sdw 2: 1301. Arnell Brask Bil 30. ath ij
göre fult för en skytta ib 31. hwad han är vepnere
skytte eller smaswen ib 34. — ss tillnamn,
gerhardus scytte, capitaneus finlandie SD 6: 197
(1350). STb 3: 156 (1494). — Jfr bysso skytte, m.
— skytta bater (skötta-, sköttö-, skitta-), m. för
skyttar avsedd båt. J/r Stockholmsminncn i
Stadsmuseet 22 /., N. Ahnlund, Stockholms historia
töre Gustav Vasa 309, 368. Inv cur Tynnelsö ».
jtem om idher snäkke lagh j norfinna oc
sudher-finna wilia wy tillota at hwart härade haffue j
snäkkia aff xvj lesther oc en sköttabaath aff vj
lester eller vij ferdoghe tiill rikinsins tiänist jnnan
pingx (laga nest komandhe Svartb (Skokl) 441
(1450). han skal fölgia til findland och taga
skitta-batin til wara STb 1: 204 (1479). — *skytta bodli
(skytte-), /. bod avsedd för förvaring av skjulvapen?
jtem v ort. for j skyttebod och at skirme pa sudra
broo Skotteb 394 (1404—65). stadzsins skyttebodh
ib 400 (1405—66). — skytta hariiisk, n.
skylle-harnesk. STb 4: 73 (1505). — *skytta redhe, n.
tillbehör titi skjutvapen, särsk. till armborst,
skjututrustning. eth armborst medh skyttarede STb
1: 131 (1477). ib 331 (1482), 2: 31 (1484), 130 (1486).
... stolit eth par kleder ... swerdh och skyttarede
medh annath ib 4: 70 (1505).
♦skytteska (skyttesske), /. maka till el. änka efter
skytt. Skotteb 196 (1465—66).
*skyUinys ra, se skötings ra.
"skyvogarn, se skivo garn.
*skädheknapper? m. ath pedher knwtsons hwstrv
sagdhe til erik tomeson, thw togh min bonda
bandh som en tiwff, och min bondhe haffwir jngen
skädhe knap i näsana som thw haff[wir] ATb
2: 177 (1481).
skäf (skäff), /.1) (lin-)skäva; grand, at ey sculi
wredhe wäxa i hath oc göra storan stok aff litle
skäff FOVkl 214.
sküg (skäk Mecht 191. ib. Se Sdw 2: 1301), n.
skägg, hans wärdogha skäk wart plukkat oc
liar-draghit Mecht 191. Jfr geta-, pipa-skäg.
*skäglös, adj. skägglös. glaber ... släter skäglös
ok nakin GU C 20 s. 310. ib (hand 2) s. 16.
*skägmyntcr? (skeg-), p. adj. ss tillnamn, hustru
elin skegmyntes SSkb 187 (i505—06). Möjl. snarare
titi ett *skekmynter, snedmynt.
"skäkil, m. Jfr utskükil (Sdw 2: 887).
skäkta (schechta Ol. Magnus Hist. de gent
septentr t. VII c. 7. skekthe), f. skäkta, ett slags stor
pil. spenthe han tridie reso och lade pa ene
skekthe STb 4: 212 (1511).
’skäkta (skäcta:-adh), v. skäkta (lin o. andra
spånadsväxter). Jfr G. Bergman, Meijerbergs ark.
f. sv. ordforskn. 6: 114 ff., särsk. 127 ff. vppå thz
atth ... lijnn tiende oc hampa tiende skäctadh och
tilreeth tiendhas schal thá schula the ther emoth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
