Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skänker
756
skära
pänynga PMSkr 7 8. varin tillatoge per seruicium
vestrum och nogra smaa skänker at j mötte lära
laborare in apotheca HSH 13: 115 (1524, Brask).
skänker (skenk), m. munskänk, achalicolis ...
idest pincema skänker GU C 20 s. 4. STb 1: 405
(1483). Arnell Brask Bil 7. skänken oc bissaren
ib 32.
skänkia (skenckie. -ir. -te. -ter), v. L. 1) iskänka,
giva alt dricka, eg. och bildl. vvm han skänkte mik
(propinarel) the dröffwilsen ginstan Mecht 315.
diäflin ... sagde ath han ... wilde giffua them
drikka aff sinom krukom mangha handa drykkia
swa athnögher them ekke thät ena tha wil jak
skänkia them aff thy andra MP 4: i89. swenana,
som tyänthe ok skänktho j bröllöpeno ib 5: 96.
ib. o härra gudh thu äst liffuandis källa,
skänki-andis allom them, som ... SvB 171 (omkr. 1500).
swara swa them diäfflenom som tolikt skänke
thik (præopinanti, sannol. läst propinanti) SkrtUpp
11. — undfägna. ... tik som sarghadher ... hängde
a korseno oc skä(n)kther mädh ätikio oc galla
dryk SvB 61 (b. av 1500-/.). ib 305 (d:o). ihesus
som mz gallan war skänkter för war broth oc
syndher skul (pro noslris reatibus felle potatus)
JMÖ 107. 3) utskänka. at selie eller skenckie
brentth viin STb 1: 424 (1494). corth flaskedragere
schal hölle och skenckie brcnth wiin her j stadin
ib 3: 376 (1498).
*skänkirska (sken-), /. kvinnlig munskänk, bildl.
än kärlekin thiänte them, som aatho och war
allom them som tith komo, gemmildh skenkirska
Mecht 27 2.
*skänkning (skenk-), /. skänk, gåva. gaffs bro
thore xxx mark fför ancharen han lade j södre
torn oc xij öre i skenkning Stock Skb 3 8 (1517).
ib 41, 7 3, 75 (1518). gaffz balzar myn kera frugis
capitener för the tyske bysseskyther x mark til
en skenkning ib 122 (1520). ib 158 (1520). beleuade
borgemestere oc raadit en gönst och skenkning
wor kiereste nadigeste herres stadthollere, mester
dirik STb 5: 292 (1520).
skäpna (skepna), /. 2) öde. the oböghlikhetena
hauir han aff naturene äller vanlika aff sinne
skäpno Prosadikter (Barl) 84. ffatum ti skepna
eller skepnolagh GU C 20 s. 257. — skäpno lagli
(skepno-), n. öde. GU C 20 s. 257.
skäppa (skeppa. Se Sdw 2: 1301), /. L. 2) målkårl;
innehållet av ett målkärl, mått. — rymdmått (för
torra varor) av en viss storlek, skäppa. Se Sdw
2: 1301 o. jfr Nord. Kultur XXX s. 3 ff. saml
L. Forner, De svenska spannmålsmällen 94 ff. 2
lykkior ... som vppaa saas 14 skepper korn vm
aaridli VKJ 125 (1447). ib 94. j ena skeppo ga
xliiij skalapwnd hwethe PMSkr 200. är han (s:
åkern) fether tha wil han haffwa fira skeppor
hwethe äller rogh ib. moth hwaryo skäppo olyobär
takes en halffiärdwngh salth ib 337. — Jfr
falu-köpungs-, munkn-, provasta-, sädhe-skäppa.
skäpta (skäfftha. part. pret. skaffth GU C 20
(hand 2) s. 119), v. L. förse med skaft, manubrium
brii skafft vnde manubriatus ... skäffth jnde
manubriare skäfftha GU C 20 (hand 2) s. 119.
Jfr tväskäpter.
skär (scher:-en STb 2: 424 (1490?). p/.dai. skäriom
SD 8: 158 (1362); NMU 1: 67 (1381)), n. (m. el. f.?
SO 295; jfr O. Östergren, Språk och stil 15: 122)
L. skär. hwilkit ... götz mz hws, iordh ... öyom,
holmom oc skäriom ... iac affhender mik NMU
1: 67 (i38i). ... en ärmeta som war i haffwith pa
et skär Prosadikter (Sju vise m) 167. — pl. skär,
skärgård, ena ö sum j göta skäriom ligger SD
8: 158 (1362). skyppet, som skade fick j seheren
STb 2: 424 (1490?). j stocholms sker j elznabben
ib 465 (1490). the godamen som i skären boo
AktKungsådr 28 (1501). BSH 5: 183 (1507, Gadh).
— fiskeplats; fiskeläge? Jfr O. Östergren a.a. SO
295. ey skola heller några drefwekarlar ... lijdas
på skäret, eller fiskieleget ib 297. — skäria bater
(skäriä-), m. skärbåt, båt som nyttjas i skärgård.
GPM 2: 300 (1508?). — skäria gardher (skare-),
m. skärgård, fförfunne wij nogre skalke och
syö-tiwffua holde sigh her wthe i skäregaarden at göre
hinder oc forffong STb 5: 339 (1521, Kop). —
"skäria giidda (sköre- VKU 13 (1540)), /. gädda
fångad i skärgård. VKU 13 (1540), 68 (1553). —
ss maträtt. Brasks Matordn 11. — skäria karl
(skörio-), m. skärkarl. — ss tillnamn, jap skäriokarl
ATb 1: 21 (1454). ib 61 (1456).
skär (sker. skäär. skiär), adj. L. 1) klar, skinande,
glänsande, lysande, eth annath palladz haffwom
wi ... som är giorth mz smelte gul och dyra stena
och skärth saphir Prosadikter (Joan Prest) 349.
4) ren, oförfalskad, xx lödhoga mark löduga skärt
silff SD 8: 56 (1361, avskr.). merax ... claar skäär
GU C 20 (hand 2) s. 134. thin siäl är skerare än
göllidh rödh SvRimd 45. 6) ren, fri (från synd el.
brott), oskyldig, ängin siäl komber til himerikis för
än hon är antiggia här i wärldinne mz dröwilsom
oc bätrilse skär wordhin. eller oc i skärslo elde
rensadh SvKyrkobr 47. 7) fri från klander, rätt,
laglig, bindher iak mik och mina arffua till honom
the jordena skiära oc hemola göra SD 8: 177 (1 362,
avskr.). DalHembfT 3: 71 (1400). — Jfr oskir.
skära (pres. skär. konj. skäri Svarlb 417 (1445).
pl. 3 pers. refl. skäris PMSkr 306. impf. skar. pl.
3 pers. skore Svartb 518 (1474). part. pret. skurin.
skorin. skoren. Se Sdw 2: 1301), v. L. 2) skära,
sammanbita, gnissla, med dat. el. ack. J/r K. G.
Ljunggren, Objekt och adverbial 80. walbassen ...
reeste op sina borste, oc skar sinom tannom
Prosadikter (Sju vise m) 122. 3) skära, sönderskära.
affwer holith läggis eth skwrith fath PMSkr 409.
— skära upp (torv), en man, som skar törff til
conuenstwffwona VKU 19 (1541). — söndergnaga.
Se Sdw 2: 1301. 4) skära, bortskära, genom skärning
avlägsna, til ath skära lösa waxkakwrna skal wara
giordher en enkanneliken hwasser kniffwer PMSkr
305. 6) skära (säd), skörda, auentarc ... skära haffra
ok vprykkia GU C 20 s. 43. — abs. ... oc om
thera roskörd at engin skäri j almänningx wasso
fore sancte marié magdalenedagh Svartb 417 (1445).
meto ... skära GU C 20 (hand 2) s. 139. slå eller
skära Hist Handl VIII 1:67(1514, nyare avskr.). —
bildl. skörda, uppskära, nw äru sanna högtidher,
ok skär brwdhin, sinna tros afflingh SpV 5 8 3. —
avmeja, avbärga (en öker el. dyl.), vänth om stubben
tha skoret är tha fetna iorden Brasks Cal 271.
7) skära, tillskära, genom skärning giva form åt
(kläder), sarcio ... söma oc skära GU C 20 s. 544.
ath han skorit ena kapo ath hanom ATb 2: 102
(1477). kleder, bade skoren ok oskwren STb 1: 390
(1482). ib 3:469 (1500), 5:73 (1515). 8) skära,
utskära. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 195.
jtem radeke stenförare oc pether xvij öre for vjm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
