Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagha
704
slembcr
1500-/.). — ss tillnamn, her niels fadhersson her
joan slaghe riddare Arfstv los (1480).
"slagha, v. Jfr köpslaglia.
♦slaghan, f. Jfr köpslaghan.
♦slaghare, m. Jfr adhro-, bambo-, bungo-,
for-(Sd.iv 1: 303), hamar- (Sdw 1: 458), hof-, kak-,
kopar- (äv. Sdw 1: 683), plato-, reina- (äv. Sdw
2: 249), rep-, repa- (äv. Sdw 2: 25 3), skin-,
skin-mesa-, svärds-, tighl- (äv. Sdw 2: 627), til-,
trurn-(äv. Sdw 2: 6 74), triimbo-slagliare.
♦slaghfat (slaffath), n. [Su. Dial. slafat]
förvaringskärl (för fisk /71. m.). Jfr Rietz 618, Vendell,
Ordb. 857. anasatum (för ansatum) grepakar vel
slagfath GU C 20 s. 25. jtem skule the (o: fiskarna)
haffwa ... notaflascha oc slaffath tiära til thera
baatha Arnell Brask Bil 29.
♦slaghhöker, m. slaghök, duvhök, store slagh
höka (rubrik) somme höka ärw store tha likowäl
haffwa the samma natwr som the smaa hökana
... wtan thet the ärw starkaren til ath gripa
fiäderhana. gäs. tranor, hara. raagether. när the
ärw thär til tamme mädh hwndenom PMSkr 276.
♦slaghirska, /. Jfr repa slaghirska.
♦slaghkamar (slagkamor), subst, camera re
slag-kamor GU C 20 s. 69.
♦slaglinät, n. [Isl. slagnet. T. schlagnetz] ett
slags nät för fågelfångst (som plötsligt faller ned
över fågeln), wglor oc bär[g]wffwa ... plägha månge
haffwa til ath gripa andra foghla, mädh slagnäth
oc mädh wiscum PMSkr 286.
slaghtugh (slaktogh), n. bindset, koppel, binth
them (o: slutarna) widher nokon paal swa ath the
haffwa litith slaktogh särdelis hwar fran androm
PMSkr 224.
♦slaker (slagher), adj. [Nyisl. slakr. Fdan. slak.
Mnt. slak] slak, slapp, discinctus ... lösgörder
slaker ok osydugcr GU C 20 s. 191. lentus slagher
oc veekt ib (hand 2) s. 7 4.
♦slakna (slagna), v. [Isl., Fdan. slakna] bliva
slapp, slappna, matias, ey kwnne han slagna j syno
striidz arffwode eller trotna Troj 130.
♦slakother? slaakother (fel för flaakother) GU
C 20 s. 143. Jfr S. Benson, Studier över
adjektiv-suffixet -ot i svenskan 17.
slakt, /. — ♦slakta bodh (slacta-), /. slaktbod.
... swa thet per skal giffue barneno lxx mark ...
j lösöre, slactabodh och siöbodh STb 4: íoo f.
(1505). — ♦slakta nöt (slagta-), f. slaktdjur,
slaktboskap. Svartb 381 (1440). Jfr slata nöt och slätar
nöt — ♦slaklis nöt, ;i. = slakta niit. FMU 4: 351
(omkr. 1470).
slakta, v. slakta, macellare slaktha GU C 20
(hand 2) s. 107. sancta birgitta ... saa hon hwru
omilla människior slaktas mz marghfallom pinom
(quantis suppliciis impii maclantur) JMÖ 147.
slaktare (slac(h)tere. slatt(h)are HLG 3: 84 (1526),
89 (1527). si acta r STb 2: 459 (l49o)), m. slaktare.
macellarius rii slakthare GU C 20 (hand 2) s. 107.
ey sköther han (o: kocken) heller slactaridh om
hösten, vtan legis slactare i byn Arnell Brask Bil
36. — ss. tillnamn, laurens slactar STb 2: 459
(1490). SSkb 3 (1501—02), 151 (1504—05). Stock
Skb 204 (1522—23). — ♦slaktara bodh
(slachter-Skotteb 186 (1464—65). slägter- ib 423 (1468—69,
Kämn)), f. slaktarbod, slaktbod. jtem än aff
köt-mangara iiij mark aff slagterboderne, som kallas
armborste penninge Skotteb 423 (1468—69, Kämn).
giffwes fiskommen (/ dammarna) offtha math
alskona aff[s]krädhy aff stekarhwsom aff tarmom
aff slaktara bodhom PMSkr 36 3. — "slaktara bro
(slagtare-), /• bro där slaktare har sina bodar, om
förh. i Stockholm, befallto borgamestarene och
erie jensson ath lata bryta the slagtare bronar
nidher, som äro widh graabrödra bro STb 2: 143
(1486). then tid the kome bärende köt ... fran
slagtare bron ib 5: 80 (1515). — ♦slaktara fa
(slaktare-, slagtara ffeä), n. slaktdjur, slaktboskap.
GPM 2: 265 (1507), 374 (i5ll). — ♦slaktara hus
(slakthare-), n. slakthus, slakteri, macellum li
slakth-arehuss oc ködhmaanghare boodh GU C 20
(hand 2) s. 107. farith, hwilkit draghit wardhr til
slaktara hwsith SpV 116. JMPs 257. Jfr slätar lius.
♦slakteri (slachterj. slactari :-idh), n. slakt,
slaktande. jtem honum (o: gårdsfogden) bör staa för
gaardhen, slachterj (o. s. v.) Arnell Brask Bil 07.
slactaridh om hösten ib 36.
slaktning, f. 2) slaktning, strid. BSH 5: 135 (1506,
II. Gadh).
slaktogh, se slaghtugh.
♦slainbra (-adhe), v. [N. slamra] slamra, rassla.
än tha lekowäl slambrade the (o: de onda andarna)
oc morradhe aath hänne JMPs 331.
slanga, f. Jfr iärnslanga.
♦slani? m.? [J/r Sv.Dial. slana, lång smal [-trädstam]-] {+träd-
stam]+} nv wiliom wi än snarligha wända athir om
kring thänna mildhetinna slana ällir hakan
(cardi-nem) SpV 529.
♦slanträ, n. slån, prunus spinosa Lin. Jfr E.
Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 50 /.
PMSkr 196.
♦slap, n. Jfr afslap.
siat, f. slåtter, höskörd, ther til ath slaatin takcr
wid alla wego om kring sion JämtlDipl 26 3 (1441).
— ♦slata nöt (slätte nööt), n. slaktdjur, j slätte
nööt swa got som xij öre Svartb 420 (1446). Jfr
slakta nöt och slatar nöt. — ♦slatar hus (slather-),
n. = slaktara hus. o härra gudh thär wärdoghadhis
... siäfft, til slatherhws ledhas SvB 102 (omkr.
1500). — 4slatar karl (slather-), m. slåtterkarl. HLG
3: 137 (1529). Jfr slättar karl. — ♦slatar nöt
(slather-), n. = slata nöt. VKU 13 (1540).
slata, f. Jfr aslata. — slato dagher, m. slåtterdag.
BtFH 1: 138 (1507).
slef (sleff. sleeff. ack. med art. slewena PMSkr
564. pl. sleff war FMU 4: 95 (omkr. 1455). sleffuer
STb 5: 184 (1518); VKU 149 (1594)), f. slev. öös
jn the bin mädh handenne äller nokre sleff PMSkr
301. ib 638 (senare avskr.). jtem om iwleafften gaar
hans (o: kockens) sleeff om bordeth (för iläggande
av drickspengar?) Arnell Brask Bil gg. Jfr iärnslef.
slckia (slega), v. 1) slicka, ligurire ätha och slega
GU C 20 (hand 2) s. 84.
slema? v. han hafwer slemt (sannol. fel för skemt)
wara dotter ST ed Henning 203. Jfr ib 415 och
Sdw 2: 428.
slemas, v. refl. bliva slemmig, blandas med slem.
the som skuldo andra lära ok styra til renlekin,
the äro slemandis (squalebant) jnwertis j
orcnlikhet-inne SpV 241.
slcmber (ack. f. sieema J Buddes b 162. n.
slempt Troj 259. pl. n. sleem SpV 176), adj. 2)
dålig, usel, oduglig, värdelös, ringa, hör siälffwan
härran, liknande himerike widh sleem (vilibus)
thing ... swa som sinaps kornith, nar thz är saatli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
