Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slemlika
765
slipper
swa är gudz rike SpV 17 8. huat är jak een vsal
man aff vsla ok sleema väzsko J Buddes b 162.
3) ond, slem. han hade kallet hans weueres hustrv
en fforwunnen höre och mong andre oquedens ord,
fulle och slem STb 5: 197 (isis).
slemlika (-liga), adv. slemt, skamligt, syndigt.
Troj 171.
slemllker (n. -likit), adj. 2) skamlig, syndig, eth
slemlikit liffwirne SpV 139.
*slcmmadhker (sleem matker), m. llimata ... uel
limax ... sleem matker GU C 20 (hand 2) s. 85.
slemogher (slemmog), adj. 1) slemmig. — n. ss
subst, när fäth skither slemogth oc osmälth PMSkr
228. 2) slammig, överslammad, llimus mi slemmog
iordh GU C 20 (hand 2) s. 87. j markinne hwilkin
slemogh är, äpthir thorkonne (in arv is siceitate
squalentibus), finnas näpligha roser wäxa SpV 19.
3) smutsig, besudlad, hans jomfrur äru slemogha
(squalidæ) ok fortrykta aff beskanom SpV 128.
gudz räddogha twäkar jak ekke wara slemogha
siälinna rensilse (sqvalentis anime purgationem) ib
387. — Jjr sllmogher.
♦slemogher, adj. ond, skamlig, syndig, gula är en
slemoghir (noxius el illecebrosus) ok skadhelikin
matha luste, for ensams kropsins skuld SpV 139.
♦slemtalande, p. adj. turpiloquus ... slemtalande
GU C 20 (hand 2) s. 96.
sleskhet (sleeskheeth) f. inställsamhet; falskhet.
sa ath the danske sleeskheeth jcke bedrager ider
GPM 2: 22 (1508).
slidlia, /. — ♦slidho makare (slýde-. -makere),
m. person som tillverkar slidor. STb 3: 82 (1493).
— ss tillnamn, diderick slýdemakere STb 3: 5o
(1492).
slidhi (obl. slida), m. L. släde, jtem skulu the
ass göra förslå, ena resa hwar thera om areth,
met en slida fran sastamalwm och tiill lammas
Svarlb (Skokl) 295 (1422?). Jjr slädhi.
slika (imperat. pl. 2 pers. slyn GPM 2: 140 (1499)),
v. 2) på ett smygande sätt bemäktiga sig, i smyg el.
hemligen taga (ngt från ngn). (?) kunne thet oc
swa henda, at nokor af thee fridhbrytara ella
thyänistolöse män ... nokars mans hws älla fäste
sluchten (jör slichten?) älla meth nokrähandä
forrädhelse ... af threnghden älla af wunnen
Rydberg Tr 2: 453 (1381). 3) i smyg ombesörja? tagher
med jdher en copyya aff thet breff ... och sendher
migh noghon aff then hwythe örth som
apote-carius migh gaff och slyn thet swa i och niels
klauson adh sten lyle lerer noghon hwrv han skal
sygh haffwa i blandh folk GPM 2: 140 (1499). —
Jjr af-, for-, in-slika.
sliker (sligker), pron. adj. L. 2) sådan, likadan,
av lika el. samma beskaffenhet, alt himerikis härskap
war klädh mz sligkom klädhom som härran Mecht
91.
slikka (slecka), v. slicka, llinguo ... slecka GU
C 20 (hand 2) s. 88.
sliknlng, f. Jfr beslikning.
slim, n.? slem. jtem j art. ena qwinno, som
twade slým aff kötit Skotteb 437 (1469—70, Kämn).
♦slimogher (slimmogher), adj. = slemogher 2.
llimosus ... slimmogher GU C 20 (hand 2) s. 86.
slinda (pl. -or), f. sida, kant. jris är en sten ...
haffwandis oc sex slindhor PMSkr 477. smirillus
äther oc formerar stenen mädh kanther äller slindor
äller trlndan ib 506. ib 510, 564. Jfr flughurslinder
och fyraslindadher.
♦sllndogher, adj. [Fdan. slindigh] Jfr
fyraslln-dogher.
♦sllndottcr, adj. [So. Dial. (s. Möre) slynnetter.
Fdan. slindet] försedd med kanter, kantig, byggis
vaghla (för hönsen) aff slindottom träm ey trindom
PMSkr 252. ib 261. sätyes the börsterna swaa
bwndhne pa ena slindotta naall ib 512.
slinta (impf. slanth), v. slinta, glida, swärdet
slanth oc råkade hwgga hans häst Troj 149.
sliohet (slioghet Mecht 165. sliöhet ib 277.
slö-heeth GU C 20 s. 328), f. slöhet, slapphet, tröghet.
hebitudo vel hebetudo slöheeth läti ok faauiska
GU C 20 s. 328. — ljumhet, liknöjdhet, all slioghet
(tepor) oc thins wngdoms läti bätris oc wpfyllis
wm hälgha wngdom Mecht 165.
sliolikhet (sliolig-), /. ljumhet, liknöjdhet, ath
hon gudhelighin kärlek ... offta j siik mz sliolighet
(per lcporem) wthsläkth Mecht 69.
sliona (slögna), v. 2) bli ljum, slappas, avtyna.
— slockna, bildl. nw begynthe then frome troili
kärlig slögna oc kolna j hennes hog oc hiärta
Troj 173. — Jfr utsliona (Sdw 2: 888).
♦slionadlier (slionnadhir), m. slöhet, slapphet,
tröghet, bwkfyllis dotter äru fam ... fämpte är
slionnadhir j skälom oc wndirstandilsom SvKyrkobr
356. mädh gärninganna slionadh SkrtUppb 87.
slior (n. slyögth JMÖ 127), adj. 3) ljum, trög.
enghen twngha skulle tighya oc engxsens hiärta
lätias ällar slyögth göras i gudz lwffui (nec in
laudando torpeat ullius cor) JMÖ 127.
slipa (-ad her), v. 2) slipa, vässa, j mark for
brodnyngh, for yxar slipade HLG 2: 65 (1519).
4) (genom gnidning el. rivning) glätta, tha slipe
then stenen mädh vatn pa enom androm sten
hardom PMSkr 471. stakan nidre vidher klotith
dragis til oc fraan slipandis skinneth mädh
klo-theno ib 542.
sliparc (slipere), m. slipare. ss tillnamn. Staffan
slipare ATb i: 212 (1465). ib 273 (1467), 293 (1468),
362 (1471). Skotteb 276 (1467—68). Stock Skb 105
(1518—19). Jfr saxa-, sviirdh-slipare.
sliposten (-steen), m. slipsten. Inv cur Tynnelsö
7. JTb 73 (1481).
slippa (pres. slipper, slepper DD 1: 150 (1493).
konj. sleppe JTb 98 (1513). impf. slap), v. L. 2)
försvinna. — upphöra, taga slut. ther som weghen
slepper reth j wrnäs broo DD 1: 150 (1493). 3)
undslippa, slippa undan, komma undan, at hon
skulle haffwa nokcth till ammynnilse och sleppe
ey swa wnepst for swadena gerningha JTb 98
(1513). — slippa lös, komma lös, slippa lös. ellen slap
lös, oc brände allan stadhen JMPs 366. 5) Irans,
släppa, låta undkomma, hwem han (0: djävulen)
far vnder sith grymma waldh ... han slipper
honom äldre vtan han behalder honom äwärdelica
när sik j häluitc MP 4: 202. — slippa nidhcr, glida
ned, falla ned. liwsit satte hon oppa wäggena ...
ok timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ok
swa slap liwsit nid litit ther äfftir ATb 1: 143
(1461). — Jfr untslippa.
slipper (sleper. sleber. släper), adj. slipprig, glatt,
hal. salebra ... vnde salebrosus a um stenoger
oiämpn oc sleper vägär GU C 20 s. 538. llabina
... terra aquosa mobilis et labilis in qua quis
facile labitur wlgariter sleber väygh ib (hand 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
