Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släppa
769
slätter
kvarn) lägias for mögeligit landgäl VKJ 27 6 (efter
1480). — abs. avtaga, giva med sig, släppa greppet.
wi hafve månge siukdomars missfälle så at för än
ett släpper tager 2 vider Linkbibth 1: 150 (i523,
Brask). 4) släppa, medgiva tillträde (till), låta
komma (i), med dat. jach rader offuer mýn hwss
och jngen anner, ok jngom slepper jach ther STb
3: 313 (1490). — *slüppa sik, släppa sig ned, slå
ned (i), aldrigh släpper sik (mittitur) fuglcn snarare
oc kärlikare j blomstrande änghia ... som iak
(o: Herren) är girugher at komma til Ihinna siäl
tha hon mik kallar Mecht 188. — släppa af, 1)
övergiva, lämna, med ack. tu släp ok äldre aff mik
for en iak är i äuärdelcke gläde SvB 406 (1400-/.).
2) låta avtaga, bringa alt upphöra, item begynnas
oc antiphona för psalmen, aff enne persone, oc
släppes aff, än äpther psalmen sywngx hon til
ändha JMÖ 13. — »släppa saman, släppa samman,
i fråga om betäckning av boskap, tha nokor fänadher
skal affla och öxlas skal thet som han är enskylt
haffwas j trätio dagha oc giffwas nogh ätha, oc
thet som hon är skal giffwas litith ätha för än
the släppas samman PMSkr 215. ib 217. —
’släppa til, släppa till. i fråga om betäckning.
släppes stodhesthen til twå resor wm daghen
PMSkr 221. — ♦släppa tilsaman, släppa samman,
låta komma samman. ATb 1: 109 (1459). Jfr
tilsamansläppa. — ’släppa ut, släppa ut. barn oc
qwinfolk släppis wth wm porthen PMSkr 165.
Jfr utsläppa. — Jfr nidhcrsliippa.
släppa, se slippa.
slät (släät(h). slätth), f. slätt, hwarche a slääth
ällir i skoghom SD NS 3: 454 (1419). areola ...
slätth GU C 20 s. 34. vallis josaphat tydher swa
mykit, som domsens släät eller väller SvKyrkobr
(Lucid B) 228. pa thessä slätena ... varder
domen ib.
♦slät, /. 1) Jfr umsliit (Sdw 2: 805). 2) lösande?
Jfr C. E. Thors, Den kristna terminologien i
fornsvenskan 314, ävensom firi banzlät, firi banzslätenä
SmålL 13: 4 — Jfr Sdw 2: 430 under slätter? —
♦slättar karl (pl. slätherkarla HLG 3: 131 (1529); jfr
slatherkarla (snarast fel för släther-) ib 137 (1529).
slätta kara VKU 103 (l50l)), m. slåtterkarl. item
j mark iiii slätherkarla HLG 3: 131 1529).
släta, /. Se slätta.
släta, v. Se slätta och jfr oslätadhcr.
♦slätfötter (släth föther), p. adj. lättfotad,
lleui-pes ... släth föther oc snar GU C 20 (hand 2)
s. 77.
♦släthet, /. släthet, jämnhet, hans klädhes största
blötlek oc släthet Mecht 215. han forwndrade och
oppa hennes sniöhwita ännes släthet Troj 62.
slätlika (släth-. slätte-, slette-. -ligha), adv. 1)
bestämt, rent ut. thänna thu synas nogh slättelika
(plane) wara genwardogh, ok ... sik siälffwom
genstridogh SpV 505. ib 537. 2) enkelt, rättframt,
utan omsvep el. undanflykter. Abbedval i Vkl 97. ...
the som sina röstir haua giffuit twäkande,
owisse-lika, ellir mädh wilkorum, for thy at walit skal
bliffwa widh them som sletteligha oc wisseligha
haua giffuit sina röster j scrutinio ib 101. 3) rätt
och slätt, blott, helt enkelt, tha bordhe jw fru
merithiss goz ... til foren at skiptis aff for en her
thure skulde sa släthligha ga j alth thät goz
Arfstv 26 (1461).
Ordbok.
slätmark, f. slättmark. Jfr A. Bengtson, Nils
Ragvaldi 101. jtem pa slätmarkenne wäxer
yff-nogaren win PMSkr 210.
slätta, f. trasa, klut. Jjr diska slätta.
slätta (släta), /. 2) slätt, slättmark. Se Sdw 2: 1302
och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 238, 315.
sliitta (slät(h)a GU C 20 s. 129, 198. pres. refl.
slättas PMSkr 333, 504. impf. slätte Prosadikter
(Barl) 77. part. pret. pl. m. slätädhe SvKyrkobr
(Lucid B) 241), v. 1) släta, jämna, como ... pryda
släta ok kämba GU C 20 s. 129. dolo ... tälia
slätha ok slaa ib s. 198. för än jordhen slättas äller
harffwas PMSkr 333. — bildl. hon slätte mz
faghrom ordhum allan wäghin for hanom
Prosadikter (Barl) 77. — glätta, polera, llimare ... obli
(o: oblimare) göra clarth slätta skygga GU C 20
(hand 2) s. 85. somlige stena vare fyreslindoghc ok
annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr (Lucid B)
241. formera oc slätta stenana PMSkr 504. ib.
slättan (slethan), /. 2) lindring. Uenimen ... idest
lenimentum slethan GU C 20 (hand 2) s. 73.
♦slättar karl, se ovan under slät, /.
♦slätte, n. Jfr manslätte.
slätter (slättir Val av Conf gen 113. sletter
SvKyrkobr (Lucid B) 142. släther GU C 20 (hand 2)
s. 77. s|eth STb 3: 109 (1493). /. släth Hollman
Bir Extr 234. s|eth STb 4: 164 (1507). n. (nom. ack.
sing. och pl.) slät(h). slet(h) GU C 20 (hand 2) s. 73;
Skotteb 370 (1460—61, Kämn), 377 (1461—62, d:o),
229 (1466—67). slett ib 442 (1469—70, Kämn). ack.
m. slättan ATb 1: 326 (i470)), adj. L. 1) slät, jämn.
lenis ... slätther oc leen GU C 20 (hand 2) s. 7 3.
ib. ängin klokh skyrdh skal vara i dorum.
vind-öghom. ällas pilarum (i Vadstena klosterkyrka).
vtan släth gerningh ok stark Hollman Bir Extr
234. iak skal göra hans gardh swa slättan som
hans akra gärdhe ATb 1: 326 (1470). — slät,
polerad. armenus är en sten ... slätther at taka pa
PMSkr 461. 4) rätt och slätt, enkel, vanlig, tha som
sleth sielaringningk ringes STb 4: 164 (1507). 5)
enkel; enfaldig, okonstlad, var bryllopit j suerge
giort tha er thät eth slet erende for sigh at hon
var gild til sin morgongaffuo Arfstv 37 (i46l). 7)
rätt och slätt, vanlig, simpel, tha halde han
confessorn stadh ok ämbite thogh ey som confessor
wtan som en slättir brodhir Val av Conf gen 113.
8) vanlig, ringare, av mindre betydenhet, ath alle
the ther sleth vaardh wardher til sacht, forswme
hanom jngalunde wijdh both iij marek STb 3: 109
(149 3). 9) slät, dålig, lleuis ... läther oc släther
GU C 20 (hand 2) s. 77. 10) utjämnad; avgjord,
bragt till klarhet, bragt till slut. — uppgjord,
reglerad, om räkenskaper o. d. Jfr E. Lidén, Ark.
f. Nord. Fil. 45: 204 /. tha regnades met cämenere
alle thing slet thet eno modh thet annet reknat
her vpa Skotteb 370 (i460—6i, Kämn). ib. ib 394,
396 (1464’—65, d:o). thetta her är altsammen sleth,
quit oc döt affreknat ib 377 (i46i—62, d:o). fik
nigels dobbin xij mark rede penninge oc allä
rekinskap frii oc quit, slät oc hans skot frii ib 252
(1466—67). ..., ther met alt ting slät for vthan et
fat järne han skall än smidie ib 253 (1466—67).
ib 442 (1469—70, Kämn). Jfr slittor. — slät um slät,
kvitt, hans helmold quitedes met honom alt sit
for-sitne skot frii slet vm slät som han til achters war
Skotteb 229 (1406—67). 12) falsk, inställsam. Jfr O.
Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40—41. 1: 132. thy at
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
