Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slöghdli
770
snut ko l-
onnen är jlkloker hall eller sletter (/is. sletten) swa
diefulen hwem han kan swika gör han thöm ginstan
jlkloka til alla ondzsko J Buddes b 13 (jfr ib 248).
— n. adv. 1) glatt; vackert, väl. Jfr R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan 185. thee ... ladho
sina twnge saa släth, ath inghen prädikare i
kartwse orden kwnne mer winläggia sig än thee
bade giorde BSH 5: 303 (1508, Gadh). 2) alldeles,
helt och hållet, tha hade all grecana skyp brwnned
op släth wthan twäkian Troj 205. 3) enkelt, utan
vidare, lätt. hwlken gaffwa jac ey aktar sa släth
släppa Troj 4 5. 4) rätt och slätt, hell simpelt, then
som godzet hadhe skulle ekke wthan saa släth ath
swerie ath hans föräldra äller han haffde fangit
thät Arfstv 45 (l46l). BSH 5: 157 (1507, Gadh).
— Jfr oslätter.
slöghdli (slöögdh), /. L. 2) genom skicklighet el.
duglighet förvärvat gods? ingin hawer makt at
presentera til sancte änne prebendam ii scarum vtan
waar elskeligin broder ... oc hans arwa, hulka
hana aff sino egno fädherne oc slöögdh funderat
oc fulkom[ajt hawer Vg Fornmt III 7—8: 156
(1384).
*slöylidliarc (slögdare), m. hantverkare, opifex ...
görare gerningisman ok slögdare GU C 20 s. 382.
slögher, adj. skicklig, kunnig. Sc Sdw 2: 1302.
Jfr lafrinze slegidiäkn SD 8: 71 (1301). Jfr o-,
ut-slögher.
*slttghiia, se slionn.
slökkia (slockiä Vis sten 4. slýckia STb 3: 347
(1498). pres. slökkir MP 5: 226. slykker SvKyrkobr
13; ib (Lucid A) 104. impf. slykte Prosadikter (Sju
vise m) 143. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på
fsv. 157.), v. L. släcka, om ngt brinnande el.
glödande. ... eet brenna(n)de baal sua at thz matte
engin slockiä Vis sten 4. ther medh skulle ...
örien slýckia lywsit STb 3: 347 (1498). — oeg. och
bildl. särsk. om brinnande och häftigt begär (i sht
törst): släcka, watn ... slykker thörst SvKyrkobr
(Lucid A) 104. — dämpa, hämma, göra slut pä
(ngt fördärvligt), swasom watnit vtslökkir ellin,
swa slökkir almosan syndena MP 5: 226. —
slökkia ut, utsläcka, tha genast skööt mannen oc
slykte wt elden Prosadikter (Sju vise m) 143.
SvKyrkobr 13. MP 5: 129. Jfr utslökkia.
♦slösare, m. [Ä. Dan. sloser, slösare, svirare.
Jfr N. sløysa, slå dank, driva omkring] dagdrivare,
strykare? fföllä är här hos eder sa mangh slösare
som i motthe haffue sänth tiil mig med breff oc
haffde i hapt ther kerlech tiil GPM 2: 254 (1507,
Metta Ivarsdotter till Svante Nilsson). Jfr öra
slösare.
*sma? v. [Isl. små] ringakta, förakta. Se Sdw
2: 1302.
*smabikare (-bekare), m. liten bägare, om
bägares innehåll, hören nw huilka tolff storbekara
lian drak i sinom pino tima oc j hwariom thera
thre smabekara aldra beskasta SkrtUppb 315. ib.
ib 316.
♦smaboskaper (smo-), m. småboskap. Svarlb
(Skokl) 502 (omkr. 1470?).
•smådel, m. smådel, mindre del? befallende ...
vörå prooster vithe vort beste med then annen
helfft (av biskopstionden) som wi eder tilforne
befalt liaffuom med then ene smadelen HSH 17: 8i
(1523, Brask).
smadränger (smaa-, -dreng(h)), m. smådräng,
page. her benet smalenninge hade salt til honom en
smaadreng STb 2: 31 (1484). ... ok maa han och
skal haffua en smaadreng meth frij kost ib 188
(1486). ib 4:79 (1505), 290 (1513). Arnell Brask
Bi^a. aff gamblom sedh ... bör engen swen haffue
smadreng ib 30. ib 31,34. — ss tillnamn, oleff
smaadrengh Stock Skb 246 (1525—26).
smafisker (smaa-), m. L. småfisk, ss maträtt.
bachadh smaa fisch Brasks Matordn 14. —
*snia-fiska tionde (småfiske tiendhe), m. tionde av
småfisk. ... togh the som longtli fran kirkione byggie,
at the giffua for theris småfiske tiendhe fire
bogeskin Svartb 70 (senare övers, av lat. handling
från 1345?).
*stnafughl (pl. -fogla), m. småfågel, ss maträtt.
jtem smafogla steekta Sex ekon tr 271. ib.
*smahakkadhcr (smaa-), p. adj. finhackad,
smaa-hakkath äple PMSkr 363.
smahet, /. 1) smälek, skymf, os (0: konung Erik)
oc waare käre hustru til smahet, oc idher til lithin
froma Nio handl rör Vkl 226 (1428). j smaheth ok
smälikheth, til syn jamcristin MP 5: 236. 2)
litenhet, obetydlighet, tha människion betänker gudz
stora liadher ok hans obegripelika makt ok waldli
ok thär mädh sina ägna önska och smahet MP
4: 173. ib 5: 153.
smaliärdhcr, m. Jfr MUKopp 100.
smalordh (-iord), f. småjord, mindre jordstycke.
Kumla kyrkas rb 45 (1479), 59 (1488), 03 (1491),
65 (1492). then som oppa godzit sither som
jorden wthi ligger löse the jord til sig oppa
thät hon skulle icke ganga j smaiord Uppl
Lag-mansdomb 7 (1490). ib 31 (1490). — *smalordha
pänniugar (-päninga), m. pl. arrendeavgift el. dyl.
för småjord. Kumla kyrkas rb 7 8 (1505). Jfr
snniiordhpänuingar.
*smaiordhpännlngar (-pöningar), m. pl. =
snia-iordha pänniugar. Kumlas kyrkas rb 108 (1520),
114 (1522).
*smaiärn, n. järn i småstycken, thet sama iärnit
var blandath loppo iärn medh sma iärnit ATb 2: 69
(1476).
smaka (-ar), v. 1) smaka, känna smak, mottaga
smakintryck, fäm äru menniskionna yterme[r]
sinne som är smaka mz twngonne ellir
mwn-nenom SvKyrkobr 343. SpV 76. — oeg. och bildl.
smaka, njuta, apostolin sigher opfyllin mina glädlii
at j maghin smaka (sapiatis) thz samma SpV 456.
— smaka, erfara, förnimma, komma i erfarenhet
av, mottaga intryck av. thär som formykit war
owirflytande lastin, mz eue affgangh, war nw
owirflytandhe nadhin mz qwinnonna forbätringh,
j christi kärlek smakande (in Christi amore
sa-pientis) ok stadhfäste SpV 167. ib 521. thy
sma-kom (sapimus) wi ekke alt thz som wi withom, o
huru månge cristhne philosophi disputera om
himerike ok himilslikin thing ... tha begripa the,
mz thera wisdom, likawäl tho formagha the thz
ekke aff thera studeran a stadh komma, at the
inaghin smaka thz som the kwnna ib 522. ib 523.
— Jfr fore-, van-, väl-smaka och illa-,
o-smakande.
smakan, /. smakande, smak. SvKyrkobr (Lucid A)
09. ... kännde ... osigeligha glädhi j sinne thwngho,
ey j smakan, wthan j andre mattho JMPs 28.
Jfr foresmakan.
smaker, m. 1) sa por, smak, smakintryck, smak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
