Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smavirdha
772
smidhogliet
♦smavirdha (supin. -wordet), v. visa sidvördnad
mol, vanvörda, förakta, ther nest haffuen j
sma-wordet oc forsmat oss och cronen Lindblom Äbval
7 (1482).
♦smavirdhning (-wurning), f. sidvördnad,
vanvördnad, förolämpning. Lindblom Äbval 7 (14 32).
♦smaviirdher, adj. av lågt värde? mårdskinna ...
och andra tolgha småwärdha skinna tiendh
Gummerus Syn-stat 38 (1425, avskr.).
smekia (-te), v. 1) smeka, prästen wille ey ga til
henna (3: den fattiga kvinnan), vtan stodh oc
smekte oc strök om thän rika mannen SvKyrkobr
25.
smekian (smekan SvKyrkobr 34 3), /. 2) smicker.
0111 hon haffuir syndath j bakmalom j smekian
alla lyghn (bland synder med munnen) SkrtUppb
191.
♦smeklikhet (smeke-), f. smicker, inställsamhet.
ctherlika owensens swek doldhe sik i swiklika
ormsens hwitzlo äller smekelikhet (in blando
ser-pentis sibilo) JMÖ 97.
smidha (smidie Skotteb 253 (1466—67). pres.
smidher Arnell Brask Bil 27. impf. smidde Stock
Skb 190 (1521). smide ib 157 (1520). smydde SSkb
32 (1502). part. pret. n. smidhith PMSkr 505.
smit Stock Skb 159 (l520). supin. smidat HLG
1: 68 (1456)), v. 1) smida, arbeta i metall, pädher
iönison smidhn, som smidat hafuer for sin ingång
til gyllesins nytto HLG 1: 68 (1456). 2) smida,
genom hamring bearbeta (metall). ... for vthan
et fat järne han skall än smidie Skotteb 253
(1466—67). SSkb 32 (1502). eth annath starkth
järn ... j androm andanom haffwj en klwmp aff
sigh syäiffwo swa smidhith som en haky maxan
PMSkr 505. iij fat jern, j piil smit Stock Skb 159
(15 20). — Jfr forsmidha och insmiddcr.
*smidhare, m. — *smidhara lön (smydere-), f.
lön för smide. SSkb 34, 36 (1502).
smidhc (smide, smyde. smöde Kumla kyrkas rb
44 (1478?)), n. L. 1) smide, smidning, iii markc för
smyde Kumla kyrkas rb 44 (1478?). ib. ib 94 (1 s 11).
(Fallen kunna även föras till 2.) 2) smide, smitt
föremål. ATb 2:215 (1483). STb 3:259 (1495).
fore spicha och swa dana smýde etc. skole the
ffaa ... iiij mark ib 373 (1498). v mark fore laasa
och annat smyde SSkb 77 (1503). j mark for
hestesconýngh oc dragspikar oc anneth smath
smide HLG 2: 55 (1516). Stock Skb 36 (1517).
— Jfr grof-, iärn-, kiurtil-, kopar-, silf-,
säkkia-(Sdw 2: 589), tafl- (äv. Sdw 2: 609) smidhc. —
♦smidliis lön (smydes löön), /. lön för smide. SSkb
34 (1502). Jfr smidhelön.
♦smidheiärn, n. smitt järnföremål, xiii ortogar
for ic smydheiern Kumla kyrkas rb 96 (1513).
*snildhelikcr, adj. Jfr osmidheliker.
♦smidhelön (smide-, smyde-), /. = smidhis lön.
gaffs jon hakensson xx mark for smidelön Skotteb
152 (1463—64). ib 284 (1467—68). SSkb 157 (1505).
smidher (smidhir. smedt Stock Skb 180 (1521—22).
smet ib; STb 3: 198 (1494)), m. L. smed. pädher
iönison smidhn HLG 1: 68 (1456). — ss tillnamn.
SD 8: 46 (1361). pedher smet STb 3: 198 (1494).
Stock Skb 180 (1521—22). ib. — bildl. hwer man
är sijn eghen smedh GO 638 (ed. Kock 725). —
Jfr bysso-, grof-, gul-, klen-, knif-, knlva-, kopar-,
kätla-, lasa- (äv. Sdw 1: 736), läre-, skota-, skära-,
slöts-, spor-, spora-, stads-, vatu-smidher. — smids
biilghcr (smydz-), m. smedjebälg. Mecht 249. —
♦smids dränger (smidz-, smitz- STb 1: 85 (1477)),
m. smedsdräng. STb 1: 85 (1477), 156 (1 478).
olaff algotsson, smidz drcngin pa slottid ib 2: 127
(1486). ib 156 (1486). Jfr sinidha dränger. —
♦smids husfru (smedz hwstru), f. smedshuslru.
STb 3: 360 (1498). — ♦smids tang (pl. smedz
tänger), f. smedstång. GU C 20 s. 285. — ♦smids
iimbite (smedz embethe), /i. = smidha äinblte. STb
5: 202 (1518). — ♦smidha dränger (pl. smede
drengie), m. = smids dränger. STb 4: 115 (1500).
— smidha redhsknp (smýde redzschap), n.
smidesredskap, smidesverktyg. kendes thöm stolit haffua
eth smýde redzschap STb 4: 8 (1504). — smidha
sven (smede-), m. smedgesäll. STb 2: 205, 222 (1 487).
— smidha ämbitc (smede-, -ämbete), n. smedskrå.
STb 2: 232 (1487). samma dach gaffue alth smede
ämbetet hinrik groffsmidh dach til johannis
baptiste om býssan ib 3: 269 (1496). J/r smids ämblte.
smidhia (smydhia: -io SD NS 2:711 (1413).
smedia), f. L. smedja, x öre fore vgnen i smedian
kom pa stranden SSkb 7 4 (15 03). ATb 3: 253(1511).
Jfr iärn-, kopar-, koparslaghara-, vatn- (Sdw 2: 939),
vatu- (Sdw 2: 940) smidhia. — smidhio anbudh, n.
smedjeredskap. SD NS 3: 202 (1417). — smidhio
dränger (smedie-. smedia-, smede-, smide-), m.
smeddräng. STb 3: 388 (i498). item smedia
dren-giana til basthua peningha v sol. SSkb 31 (1502).
ib 77 (1503). — ss tillnamn. STb 3: 352 (1498). —
♦smidhio dyr (smidio dör), f. dörr till en smedja.
pädhar ... sloo iiij resor jn i smidio dörena medh
sin knif ATb 1: 114 (1459). —- ♦smidhio gata, /.
ffabrate[ri]a e smidzs prydilsse eller anbodh ok
smidiogatha GU C 20 s. 248. — ♦smidhio grund
(smedie-), f. smedjetomt. STb 3: 238 (1495). —
♦smidhio leglia (smedie-), f. hyra för smedja. VKU
40 (1544). — ♦smidhio lön (smidie-, smydie-,
smedyo-), /. lön för smide. Kumla kyrkas rb 6 4
(1492). ib. SSkb 31 (1502). HLG 2: 68 (1520). —
♦smidhio rcdhskap (smidio reskapp), n.
smidesredskap. smidhio redzskap. först eth stadh (o. s. v.)
Inv cur Tynnelsö 7. ATbl: 386 (1472).— ♦smidhio
rum, n. smedjetomt. JTb 52 (1458). — ♦smidhio
skra (smidie skraa), /. skråordning för smeder.
som smidie skraan vtuisser STb 2: 270 (1488). —
♦smidhio städli, subst, smedsläit. matis smidh ...
pantsätte ... sina smidio stadh ATb 2: 24 (1473).
— ♦smidhiosvcna byssa (smidia-), kassalåda el. dyl.
för smedgesäller, hurw han slog om kwll
smidia-swena byssona STb 2: 49 (1484). — ♦smidhio
tompt (smidhia-), f. smedjetomt. ATb 3: 21 (1494).
— ♦smidhio ämbitc (smidye ämbete), n. smedskrå;
medlemskap i smedskrå. kom joon smedh j
radz-stwwen oc ffor sade ssyt smidye ämbete och warth
borgare oppa nyt thet han wille ware köpman A Tb
3: 164 (1505).
♦smidhogher (smidoger), adj. [Jfr Mnt. smidich]
1) möjlig alt smida el. bearbeta, göra nokon malm
blötan oc smidogan PMSkr 442. ib. göra selff
smidogt som brister ib 447. 2) fin, skarpsinnig.
wndhirstansins ande smidoghir (subtilis) ok reen
SpV 65. hwat ey woff ällir samansömadhe thänna
starka qwinnan, thz är the hälgha kirkia aff aldra
klenasta tradh, thz är aldra klenasta ok
smidog-hasta scrifftinna wttydilsom, een hälghan ok
lön-lighin mantil ib 124. ib 507, 545.
♦smidhogliet, f. [Jfr Mnt. smidicheit] finhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
