Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smiker
773
smula
skarpsinnighet. wilt thu nw nakot aff thäns (o:
förståndets) mästirlighet ällir klenlikhet ok smidoghet
wita SpV 508.
smiker (smyker), n. smek, smeksamhet; smicker.
sanctus julianus aff synom barndome renleken
älskendes ok alt verldzligit smyker forsmaandes
J Buddes b 73. ■— "smikrn flärdh (smykkre flardh),
f. falskt el. lomt smicker, när wcnner scriffua eller
tala sigh i mellan thet som warder, tha bör alffuar
framgaa och smykkre flardh til rygghia sta Thomas
Varningsbref 3 (1436).
"smikerfulder (-fuller), adj. full av smicker,
smickrande, smikerfnller tunga haffwer i sigh ett så
sött ether PMSkr 685 (senare avskr.).
*smikerlikin (smikreligen. n. smekerligit), adj.
smickrande, store licrrer pläga mykilt förderffwess
och swikes aff smekerligit taall och ordh PMSkr
685 (senare avskr.). smikreligen epitett ib 687 (d:o).
"smikcrläte (smykir-), n. inställsamt el.
smickrande tal. medh tholikom ordhom ... tilbör oss ath
sökia krankth folk, ok ey medh andrum
smykir-läthom ellir ohyghilsom MP 5: 17 0.
*smlklnn (smykian), f. inställsamt el. smickrande
tal. vlixes ... talariff j smykian oc falskom ordom
Troj 271.
"smikirska, f. inställsam el. smickrande kvinna.
dödzsins opwäkkirskor ällir smikirskor (illectrices)
SpV 203.
smikra (smykra. smekra), v. smeka; visa sig
inställsam (mot); smickra, adulari smykra GU C 20
s. 10. palpare smekra ib s. 402.
smikran (smekran), f. smek, smeksamhet; smicker.
blandicia ... smekran GU C 20 s. 57.
"smikrande, n. smicker, inställsamt tal. PMSkr
68 6 (senare avskr.).
smlkrarc (smykrare. smekrare), m. smickrare.
adulator smykrare GU C 20 s. 10. palpo onis
smekrare ib s. 402. Jfr öghna smikrare.
♦sminka? Se under snlkka. I art. sinka ovan s. 7 o 5
bör sminkadhe utbytas mot snikkadhe.
"smirll, /71. [ T. schmirgel. I tal. smeriglio] smärgel.
strykandis aff stenenom (0: ädelstenen som slipas)
smirillen som kombir mädh skyrdhenne PMSkr
511. Jfr granner malin smirillus ib. — "smirilla
sten (smirille-), n. = smiril. PMSkr 512.
smit, /..’ — "smita fliikker, m. smutsfläck, nota
te smita fläkker ok teken GU C 20 s. 360.
smitta (smettha), /. 1) fläck, macula le smitta oc
fwlheth GU C 20 (hand 2) s. 109. ... oppa papir
scrifuat, helt ok oskat, ok i alle mato vtan smitto
ok misthanka Priv f Sv st 74 (1435). — hudfläck.
jnghen rynka eller smettha war j hannes ansikt
hennes fägrind bespilla kwnne Troj 62. — i moralisk
mening: fläck på heder, rykte el. dyl. högfärdhin är
dygdhinna dödhir, lastanna oprinnilse, skamminna
smitta (nota confusionis) SpV 158. tha blyffwen j
... beskämda mz en ewigzs blygdes smettha Troj
129. 2) sjukdomsämne. —smitta, smitlosam sjukdom.
llues ... smitta oc braadh dödher GU C 20
(hand 2) s. 102. — Jfr öghna smitta. — "smitto
thräkkcr (-träkker), m. contagium gii smitto träkker
ok walsodh GU C 20 s. 14 3.
smitta (-ar. -adher), v. fläcka, smutsa, orena.
jnquino ... smitta oc fult göra GU C 20 (hand 2)
s. 31. polluo ... smitta ib s. 104. thär wast thu ...
smittadher j thit änlite mädh spoth SvB 99 (omkr.
1500). — i moralisk mening: orena, befläcka, be-
smitta. jnterpolo ... aather stoppa smittha hindra
GU C 20 (hand 2) s. 37. slcörhethin smittar (fedat)
ok skämmir SpV 149. — "smitta sik, besmitta sig,
befläcka sig. om hon haffuir nakarledhis mz
kötz-sins lusta sik mz sik siälffue smittadh soffwandis
ellir wakandis SvKyrkobr 35 9. — Jfr be-,
saman-smitta och osmittadher.
smittan, f. Jfr osmittan.
smitteliker (smitta-), adj. oren, besmittelig. the
gärninga som människiona skämma ok smittalika
göra j gudz asyn MP 4: 174. Jfr osmittellker.
"smlttelikhet, f. besmittelse. wi mattorn ... aff
wärldhennas smitthelikhet (de mundi illccebris)
ower föras til hymmelska tingannas asyn JMÖ
139. Jfr be-, o-smittelikhet.
smittilse, n. pl. och f. be/läckande, besmittelse.
änkian hwilkin som wtrönt haffwer smittilsen Sp V
103. Jfr be-, o-smittilsc.
smiltogher, adj. oren. Jfr O. Thorell, Fem
Moseböcker pä fsv. 148. mendus ... smittoger GU C 20
(hand 2) s. 132. Jfr osmittogher.
smiltol (-wi), adj. oren, besmittelig, vederstygglig.
en smittwl (feda) ok oren thiänist SpV 431.
siniugha, v. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på
fsv. 443. Jfr utsmiugha.
"smlughellker, adj. Jfr genomsmlugheliker.
smiör (smör), /1. L. smör. GU C 20 s. 04. affradit
är 1 pund smör VKJ 78. ib 79. HLG 2: 117 (1523).
— smörportion, smörstycke, til stora
borgarastuf-fuona först x [10] kakuläge oc saa mong smör
Brasks Matordn 3. — Jfr finna-, ko-, sämiu-smör.
"smiörkar (smör-), /1. kar för förvaring av smör.
VKU 134 (1569).
"smiörläggia (smör-), v. inbutirare smörlägia
som man lägger smör i niath eller i annath GU
C 20 s. 64.
"smiörlöper (smör-, -lööper), m. smörkorg? ss
mått- el. viktbestämning, kennis jak ... mik
skul-läghan vura ... at [bitala swa] ... smörlööp fore
halft mark Vg Fornmt III 7—8: 149 (1372). ib
153 (1376).
"smiörmölia (smör-), f. en maträtt, torsk medh
smör mölia Brasks Matordn 11. Jfr mölia.
"smlörpund (smörpundh), n. pund smör. åtta
smörpundh åhrliga till affgiäldh Trolles Jb Bil 115
(1430, nyare avskr.).
"smiörpänningar (smör päninga), m. pl.
penningskatt ersättande el. motsvarande en i smör utgående
skatt. ... hvad ides (!) hellszt böör paa crones
wägna wt at göre som är scattafä smör päninga
sakörer Värmland förr och nu 1920 s. 24 (1471).
"smlörtapper (smörtap), m. ss tillnamn, helga
smörtap HLG 1: 89.
"smiörtunna (smör-), f. tunna (med) smör. A Tb
1: 57 (1456). STb 3: 28 (1492).
"smiörögha (smöröge), n. smöröga, smörklimp i
grötfat, ss binamn. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark.
f. sv. ordforskn. 2: 139. cristin smöröge STb 3: 385
(1498).
smugh, n. Jfr hals-, hovudh-smugh.
smula (smola. smaala), /. smula, [m]jca ce smaala
GU C 20 (hand 2) s. 140. tha saa fasbiörn bleko
markit (på tunnan) tha satho smoloner aff
blc-konne en tha pa markene ATb 1: 356 (1471). Jfr
brödbsmula.
»smula (smola. småla. -adhe), v. — refl. "smulas,
söndersmulas, asius är en sten hwither ... krammas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
