- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
786

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s [likare

786

spini

ok sinom ib 400. brädin ... väl bretlh ath skinneth
haffwer nym yffnelika spikas räth wth pa them
PMSkr 534. 2) pari. pret. spikbeslagen, elauatus ...
(juoddam genus calciamenti pinna skoo eller
spi-kader skoo GU C 20 s. 116. — Jfr genom spika,
♦spikare"? m. Se späkkare.

*spikbor (spiik-. spick-), m.? {Fdan. och Mnt.
spikerbor) ett slags (större) borr. the (3: ffiscarana)
skola haffua j sinne kista ... spiikbor Arnell Brask
Bil 29. VKU 149 (1594).

spiker (spiik Stock Skb 157, 102 (1520—21).
spijkk ib 119 (1519—20). spick: -a HLG 2: 115
(1523)), m. spik. xii höre för iiii dörejärn och
spicka HLG 2: 115 (1523). — koll. daxuerkeskarlen
j öre til spijkk Stock Skb 119 (1519—20). ib 157
(1520—21). gaffz her jens gudmunson j mark för
iiijc spiik ib 162 (1520—21). — Jfr bat-, dragh-,
enbrüdhe-, enbrädhis-, iärn-, kopar-, stäilin||a-,
tväbriidhe-, tväbriidhis-, thak-spikcr. — spika
stadh, n. spikstäd. Inv cur Tynnelsö 7.

♦spikfisker (spich-), m. [Fdan. spikefisk]
spicke-lisk, torkad fisk. koll. eth hwndrath spichfisk
Arjstv 63 (1474).

♦spikhamar (spiikhamer), m. hammare all spika
med. Inv cur Tynnelsö 8.

♦spikial (spike aall), m. torkad el. rökt cl. saltad
ål. koll. Skotteb 344 (1436, Borgm).

spikilax (spike-, speke-), m. spickelax, torkad el.
rökt cl. saltad lax. affradit är 1 tynna lax och 80
spikilaxa VKJ 186 (1447). — koll. Fyra händt rör
Vkl 293. per ... feste lagh fore spekelaxen och
strömingen hustrv gertrvdh pa talade STb 3: 451
(1499). sudhen sil oc steekth spikelax Brasks
Matordn 9. Brasks C al 269.

♦spikiler (-leer), n. = spikler. sand och mooler
och spikileer HLG 2: 105 (1510). Jjr spikler.

spikimater (spike-), m. spickemat. han hade
fanghet thenne soth aff noghen spikemath GPM
2: 176 (1504).

spikinardus, m. Se Sdw 2: 1304.
*spikirska? f. Se spsikkirska.
♦spikler (spek-. speek-, -leer), n. och "spiklera
(speklera), /. [Sn. Dial. (Fint., Uppl.) spickler,
blålera, tegellera. späkklir, våt och mjuk lera] våt
och mjuk lera, blålera? argilla speekleer GU C 20
s. 35. glarea e speekleer ok stranda öör ib s. 317.
glis sis speklera ib s. 318. glis tis spekleer ... glis
terra tenax ib. gluten ... spekler lym eller haarpös
ib s. 319. jak är jnfäster ok bundin widh thänne
wärldinne ägilssc swa som in j spiklerit som j
enom diwpan brwn som jnga stadughet haffuer
aff harcla jordena MP 4: 121.

spil, n. och m.? spel. j them stadenom (3: Troja)
oppa fwnnes alra handa lekar oc speel skafftaffwels
leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz
(o. s. v.) Troj 39. Jjr riddara-, vagha- (Sdw 2: 897)
spil och karten-, kokel-spel. — spilaman (spele-.
späle- STb 1: 332 (1482); Arnell Brask Bil 7), m.
spelman, om jul tiidh gaff her clauus bogie mj
herres spelemen xxx (mark) Stock Skb 188
(1520—21). Jjr spilman. — ♦spilamans tiränger
(spelemens-), m. Stock Skb 188 (1520—21).

spil, n. fördärv, ödeläggelse. Jfr vighslo spil (Sdw
2: 967).

"spil"?, ii. Se spiäid.

*spiia, v. ]Mnt. spilen] packa i tunnor el.
laggkärl. ath henrik ... badh them spila späcket S Tb

2: 9 (1483). ath tunnebinderene skole ey mera
haffue for j (1) lest lax än iij (3) öre for spilet ok
for dönickat (jör döuickat?) ib 260 (1488). StÄmb
163 (1507). spilarena skola packa speck och spila
jern ib 220 (1533).

spilare (spilere. spylere. spiler Skotteb 230 (1460—
07)), m. person som packar vissa slags varor (järn,
lax, späck o. d.) i laggade fat el. tunnor, packare.
peder mikelsson riddare giorde sin eedh pa
helge-domane, swa ath han skal wara retfärdoger i sitt
ämbete fore spilare STb 1: 282 (i48l). per
mikelsson och peder riddare, spilara ib 2: 9 (1483). —
ss tillnamn, oleff spiler Skotteb 230 (1 466—67). ib.
StÄmb 99 (1477), 107 (1482), 110 (1484). STb

2: 234 (1487), 247 (1488), 363 (1489), 3: 4 (1492).

SSkb 8, 10 (1501—02), 209 (1506—07), 289 (1508-

09). — Jfr: henrik j spilere gongen Stock Skb 228
(1524—25). —Jfr iäritspilarc.

spilla (spylla. impf. spilte. spelte J Buddes b 151.
supin. spilt Prosadikter (Sju vise m C) 239. imperat.
spill Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498)), v. L.
1) spilla. — spilla, utgjuta, tha spelte then göt|he
herren jnnerliga tharar J Buddes b 151. — spilla,
lappa, ath the hanom aff thogo xviij (18) öre,
som han ner sigh hade och the spilte vtj snyön j
sin tlruckenschap STb 2: 512 (l49l). 3) låta gå
förlorad; förstöra, fördärva, tha swepte hon sina
nykla i dwkin oc stodh op bradhelika oc nyklane
rykto dwkin oc spilte allan matin Prosadikter (Sju
vise m) 141. thu hafwer ... thyna tro och ära thu
häfde mik lofuadh opta kränkt och spilt ib (d:o
C) 239. jnthe war j mellon jasonem oc medeam
som thera samtaal kwnne spylla Troj 12.—
förstöra, göra slut på. Se Sdw 2: 1304. S) kränka,
bryta, spill ey hionalagz tro Kyrkohist Årsskr 1922
s. 326 (1498). — Jfr be-, umkul- (Sdw 2: 803),
utspilla.

spillan (spillen), /. förlorande, lurkommande;
fördärvande. oc för breffs spillen oc förfarilsse haffue
wij ... thette swå lathit scriffue ... j wor stadz
tenkeboch STb 5: 277 (i520).
♦spille? n. Se spiältle.

♦spiller (spyller), adv. [Jfr Mnt. spiller naket]
i förb. spiller nakin, spritt naken, them baden
spyller nakna samwarandhe Troj n. ath jac (3:
Paris) jngalwnde kwnne giffwa ther dorn 0111 wthan
the alla tree wille spyller nakna presentera sig for
myn asyn ib 53.

♦spilman (spel-), m. spelman, item om
sonne-dagen speimeen vi öre met tymblaren HLG 2: 9 3
(1519). Jfr spila man.

♦spilniny (spelningh), f. spel, tävlan, hon war oc
aldra starkasth til at ränna spär oc andra
spelningh, dans oc kämppa stridhiom JMPs 348.

♦spina, f. [Lat. spina] — ♦spino krona
(spina-SvB 293 (b. av 1500-f.)), /. törnekrona, thit
wär-dhogha hwuoth ... kronat mädh spino krono SvB
83 (senare h. av 1400-/.).

spini (speny. spene, spöne: -om JMPs 206), m.
L. 1) spene, bröstvårta på kvinna; kvinnobröst.
mamilla le idest mamma speny GU C 20 (hand 2)
s. 113. thu dya gaff sniällelika aff hälgom spena
(sacro ubere) honom som tik skapadhe JMÖ 121.
PMSkr 485. tha han opffostradhis mätlh
jomffru-leghom spönom JMPs 266. — i bild. andelica
haffwir hwar människia twå indra spina swa som
är vndirstandilse oc girnilse SkrtUppb 267. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0800.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free