Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spinke
787
spisning
spenliknandc svulst el. utväxt, fä ... gither ey ätith
aff twngo soth, thy thär wäxer wm kringh twngona
sma spena PMSkr 229. — Jfr qvinno spini. —
*spina iniolk (spena miölk), /. kvinnomjölk, godh
anima fcklhir sith barn mädh sinne spena miölk
SkrtUppb 267. — ♦spinn varta (spena-), f.
bröstvårta. papilla le spena warta GU C 20 s. 407.
rama me swalgh spyni oc spena varta ib s. 532. —
"spiiia värker (spena-), m. värk el. smärta i spene
el. spenar. PMSkr 485.
*spinke, m. [St». Dial. spinke] fink? ss tillnamn.
Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 97.
spinna, t», spinna, genom spinnande bearbeta. Se
Sdiv 2: 1304. — spinna, genom spinnande
åstadkomma el. tillverka, bombices thz äru silkes
mathkana the spinna silket Mecht 219.
spinnil (spynnill), m. spindel, arania ... spynnill
GU C 20 s. 32. än maa jak likna tik widh spinniUin,
ok hans nät SpV 262. — *spinnila nät, n.
spindelnät, spindelväv. SpV 226.
*spinnilkoppa (spinnel-), /. spindel. Jfr E.
Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 55. spora
haffwer hanen oc skölpaddan skala |... | draka
ether oc spinnelkoppor PMSkr 119. —
♦spiu-nilkoppo nät (spinnelkoppo nött), n. spindelnät.
mångh laagh ähru inthett annett vthen
spinnelkoppo nätt PMSkr 701 (senare avskr.).
spira, /.1) stjälk; uppspirande skott. — liten spets,
tagg. spirorna i thesso kronone waro x (10)
Forn-vännen 1956 s. 100 (1454, avskr.). hwar spira af
them fam större häfde först öfwerst tre stora
perlor ... utan enne spiro brast en stoor perla ib.
gudz modher maria ... hwilken omkring giffwin
war mz otalikom spirom (spærulis), som wtan
aterwändo rwnno omkringh Mecht 105. at ...
drakin ... swa som mz ethirlikom spirom (spiris),
wändhir hänne nidh fran högdinne SpV 394. 2)
spira, ss kungligt värdighetstecken, jtem giffwe wij
(a: Karl Knutsson) wor kere son karl karlsson ...
wor forgylte spira Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470,
samlida avskr.). konungxligin spyra J Buddes b
150. ... oc wndfik hans nåde lagliga sweriges rikes
krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz
oc werdugheyt, som sweriges konungh tilborde
Rydberg Tr 3: 464 (1497). — Jfr konungs spira.
— *spiro bärare, m. s[c]eptrifer ... konungs spiro
bärare GU C 20 s. 552. — *spiro kal (spyro-,
spira-, -kaal), m. brassica oleracea Lin. beta te
spyro kaal GU C 20 s. 53. betha spirakaal
Växt-förteckn. fr. medlet af 1400-Í. hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8.
*spirfunge, m. sparvunge. passerinus ni spirff
vnge GU C 20 s. 414.
spirver (spirff SvKyrkobr 70. spyrwir MP 5: 217.
spyrwer SvT 40. ack. sperff PMSkr 272. Jfr G.
Holm, Nysvenska studier 38: 135.), m. sparv.
passer ... spirffuer GU C 20 s. 414. tha kom en
swartir spyrwir flyghande genom vindögat a
huseno MP 5: 217. tak en sperff oc plokka fiädrana
aff honom PMSkr 272. Jfr sparver, spörvcr. —
♦splrva kiöt (sperwa köth), n. kött av sparvar.
PMSkr 271.
spis (spiitz Troj 100), m. spis, kost. — proviant.
achilles laat ladha all skypen syn mz spiitz oc
koosth Troj 100. ib.
♦spis, m. =spisel 2. muramestaren, som murade
spisen i stugen VKU 147 (1547—49).
spisa (spysa), v. — spisa ut, förse med proviant
för resa el. expedition, utrusta med proviant, ma
i witta ... at nu i gaar bespysade jak holken ...
skal jak swa lenge halda wppo at spysa wth ...
taa wet jak ikke hwat som här warder wtaffh
GPM 2: 320 (1508). — Jfr bespisa.
♦spisabrödh (spise-. spyse-), 11. spisbröd, grovt
rågbröd. mica ce spysebrödh GU C 20 (hand 2) s. 140.
worto per rawalsson, cristiern bagge och alt radit
swa ens, tet hwetabrödet skal wega ... xvj lodh
och spisabrödet xxiiij lodh STb 3: 462 (1499). vj
lesther spisebrödh som kom (till Stockholm) fran
aboo GPM 2: 193 (1505).
♦spisakamar och ♦spisakamare (spisakamor.
spisokamare), m. [Mnt. spisekamer] rum för
förvaring av matvaror, spiskammare, cellarium ...
spisakamor ok wistahws GU C 20 s. 94. konungin
inledde mik j sin winkällara, ok j sin spisokamara,
han skikkadhe j mik kärlekin SpV 278. ib 279,
28 3. Jfr spiskamare.
♦spist-flaska, /. kärl för förvaring av matvaror,
proviantkärl? 11 spiseflaskor aff staal Inv cur
Tynnelsö 7.
spisekällare (spiso- SpV 280), m. [Fdan. [-spise-kællere]-] {+spise-
kællere]+} källare för förvaring av matvaror,
proviant-källare. hwat kwnno här liknas winkällaren ok
spisokällaren, widher äwärdelikin liffs lön SpV
280. bryggiaren äger ... staa för spisekellaren
Arnell Brask Bil 05.
♦spisel (spisil), m. [Ä. Dan. spissel, eldstad. Jjr
Ä. Dan. och Mnt. pisel, rum med eldstad, storstuga]
1) rum el. (litet) hus utrustat med eldstad? jösse ...
vplät ... vppa wilborgha wäghna jacop ... fyra
alna jordh vnder henna spisel ok hwset inedh ok
lofthet swa brät ok långt som jordhen tilsigher
KTb 71 (1433). the sama litla bodh ligger j mellan
wilborgha bodh ok ... bo slatta bodh ok war
fordhom wilborgha spisell ib 74 (1437). 2) spisel,
spis, eldstad, item et lithet spiel til spyselen for j
mark HLG 2: 105 (1519). mwromästaren, som
muradhe en spisil i skomakarastuffwona VKU 90
(1557).
♦spiseskip (-skipp), n. [Fdan. spiseskip. Aini.
spiseschip] proviantskepp, jtem j mark for j tunne
öll tha the henthe koningx spiseskipp vpp Skotteb
387 (1463—64, Kämn).
♦spiseslädlie?, m. [A. Nysv. spissläde]
proviant-släde. Ant. av E. Hildebrand i handl. i Stockholms
stadsarkiv från 1511.
♦spishvalf (spiss-), n. suen clensmedh, som
smidde jernedh vnder spiss-hualffucdh VKU 147
(1547—49).
♦spising, /. proviant. BSH 5: 115 (1506, Gadh),
254 (1508, d:o). Jfr soldenära spising.
♦spiskamare (spiis-), m. = spisakaniare. HLG
2: 61 (1517). — ♦splskamara dyr (spiiskamaredör),
f. spiskammardörr. HLG 2: 60 (1517).
♦spisman, m. [Mnt. spisman, pensionär i stiftelse]
ss tillnamn, pedher spisman STb 1: 84 (1476).
spisning, /. 2) spisning, föda, proviant, xij
(borgare) skulo legha rotherna oc spisningh som
til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 (1452).
theres (o: rikenas) wedertorft til kost och spisning
Carlsson Kalmar recess 148 3 s. 63. en kraffvvel
medh tackel, verie, spisningh STb 3: 238 (1495).
Stock Skb 156 (1520—21). at spisning oc fetaliä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
