- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
793

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

städher

793

städher

städ(h)om SvKyrkobr 29; PMSkr 141. städrom Hist
Handl VIII 1: 38 (1474). Jfr Sdw 2\ 1305), m.L. 1)
ställning, läge, plats, war ekke seen at wttrykkia,
at thänna stadhin (statum) hwilkln oppa täxtins
wäghna synis wikas aff tima til tima, än tho at
han är owiklighin SpV 54. hwar thera j syn stadh,
skuldhe jnnirlica bidhia wän herre MP 5: 211. sa
at hwar i sijn stad skall thet nythe, som han är
retther wdinnan BSH 5: 544 (1515). 5) ställe där
ngn el. ngt står el. befinner sig, ställe där ngn el.
ngt är el. finnes. —■ af (a) stadh, frän stället, åstad.
tw skalt göra mik ther räth fore for en tw gaar
här a stadh ATb 1: 243 (1460). —• koina af stadh.
b) åstadkomma, åvägabringa, ätendhe warer ... tet
meste i kunne aff stedt kome STb 5: 346 (1521,
Kop). — i thän stadh, genast, strax. Jfr Sdw 2: 1305.

— pa en stadh, just nu, hell nyss? mädhan jak är
här swa strängeliga manadh pa een städh STb
1: 398 (1482). 6) ställe där ngn vistas, hemvist, hem,
bostad, boning, thän första stadin ok hemanit thät
är wärldin som han (o: Kristus) wärdogadis sökia
MP 4: 229. ib. 7) ställe, fore thy smörias cristne
män först i döpilse threm stadhom SvKyrkobr 10.
biscopin smör ok kristnar the städherna a
wäg-giomen thär korsen är ib 251. — ställe, plats (i
allmh.), ort. Jjr K. G. Ljunggren, Objekt och
adver-bial 4,3 ff. thetta är scriwat stath ok stundh,
som for är sakt NMU 1: 74 (1385). thär man gaar
nödhigh til kirkio ... oc til hälgha manna städher
SvKyrkobr 16. afflat som giffs i hälgha manna
städhom ib 29. SkrtUppb 193. balustrium trii
manga bazstwffuo städer (Cathol.: balustrium.
locus ubi sunt multa balnea) GU C 20 s. 49. hwath
som är skaffande aff androm städom göris j tid
för än wäghana warda them (o: dem som vänta
belägring) förmenthe PMSkr 141. fför the xv
städher, j hwilkom war härre ihesus christus tolde
pino oc dödh JMPs 458. förste staden är thär han
aath sin sörghelika nathward ib. — sama stadh.
på samma ställe. Jfr Sdw 2: 1305. fastomen: ...
päter j östom, jönis samastadh NMU 1: 80 (1392).
ib 126 (1460). — suma stadhi, på några ställen,
på vissa ställen. Jfr Sdw 2: 1305. — allom stadhum,
på alla ställen, allestädes, thy han är närwarandis
allom stadhom SpV 506. — flerom stadhum, på
flera ställen, flerstädes, mik tilbör ok flerom
stadhom ok ey her at enasth, ath predika MP 5: 57.
9) plats som tillkommer ngns ställning, oeg. swa
offta som konunghen skulle stridha moth sina
owäner: plägade hon (o: drottningen) sighia, min
härra bliffwen j hemma j min stadh ... jak skal
halla edhan stadh j harnesk oc stridh JMPs 357.

— plats, ämbete, per karlson sat j foghatta stad
JämtlDipl 255 (1440) (möjl. alt föra till 10). 10)
ställe, med avs. på ersättning, utbyte el. motsats, i
förbindelse med föreg. prep. i. tha läsi hwan fredagh,
j thän stadhen for the thidhenar (vice horarum),
siw sinnom thän psalmen exaltabo te domine
Mecht 7 5. en annan keller ... i staden fore then
andra SJ 2: 204 (1492). item är hvar man plichtiger
klåckarenom et altarelege ... heller i then stadhen
sitt semiesmör Hist Handl VIII 1:66 (1514,
nyare avskr.). Brasks Matordn. 9. 12) stad,
köpstad. nerwarende enom býman sthatzäns
radh-man SD 8: 36 (l36l). the städrene ... sidon ok
tyrus SpV 75. Hist Handl VIII 1: 38 (1474).
JTb 72 (1481). bade fore löst och fast innan

Ordbok.

stadh och vtan SJ 2: 190 (1491). ib 197 (1491).
war härra jhesus gik in j eth skipp ok for vth
öffuer en sio ok kom hem j sin ägin stad MP
4:228. manss hallarsson ... belatin pa viij
ffath iärn fför kwnunss ssakin och stassins ssak
ATb 3: 329 (1520). STb 5: 234 (1519). stocholms
stadt ib 313 (1520, Kop). ib. vti vår stadt stocholm
HLG 3: 158 (1529). staden troya Troj 26. — särsk.
pl. Hansestäderna, at jach hade thet vist eller
fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft
noghet orät fanged godz än helzt fran städerne
FMU 5: 24 (1481). iij0 mark, som en man j
stederne tilhöre STb 4: 55 (1505). W) ss
ortnamnselement. Jjr G. Linde, Studier över de svenska
sta-namnen (1951), J. Kousgård Sörensen, Danske
bebyggelsesnavne på -sted (1958), särsk. s. 151 ff.,
165 ff-, L. Hellberg, Namn och bygd 1958 s. 72 ff.

— Jfr äter-, bodlia-, bol-, eld-, fiskevärkr-,
iiirio-, j|arilh- (äv. Sdw 1: 391), flardha- (Sdw
2: 1226), liovudli-, huså-, bästa-, iärtekna-, katizo-,
kloster-, köp-, köpe-, |adil-, lä||her-, man-,
miär-ilhra-, puta-, pino-, qvar-, qvarn-, qvärna-, ryd||in-,
sio-, sma- (Sdw 2: 439), spika- (Sdw 2: 465),
ströina-, stämno- (Sdw 2: 540), tilflykta- (Sdw
2: 636), tiäldro- (Sdw 2: 660), tiälds- (Sdw 2: 660),
tomta- (Sdw 2: 664), läkta- (Sdw 2: 690),
trä-(jariis-, tliini|-, tliinys- (äv. Sdw 2: 704),
thorp-(äv. Sdw 2: 724), tliorpa- (äv. Sdw 2: 723), up-, val-,
vedlie-, värk- (äv. Sdw 2: 1055), värka- (Sdw 2:
1054), värn- (Sdw 2: 1058), värna- (Sdw 2: 1057),
ödliis- (Sdw 2: 1101), ödlikiia- (Sdw 2: 1163),
öglina-(Sdw 2: U69), örlöqbis-stadlier; liänsestädlier;
alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvars-,
nianqa-, marylia-, nokors-, tlirä-, utan-,
ängin-stads. — *stads am (stadtzs aam), n. stad tillhörigt
åm. mätt (för hö). SiÄmb 171 (1510). — *stads
barza (-barsa. -bardsa), f. stad tillhörig »barza». best.
om ett Stockholms stad tillhörigt skepp. Jfr
Stockholmsminnen i Stadsmuseet (1950) 23. jtem j mark
som jak gaff til öls fore stadzbarsone them som
lagde toghen wth tha som stormin war Skotteb
463 (1471—1472, Kämn). jtem viij ort. fore
stadz-bardsan pompades ib 464 (d:o). ib (d:o). — stads
bok (-boock), f. [Mnt. statbök] 1) i stad gällande
lagbok, ath thät (3: Vadstena kloster) schall een
köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc
köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 (1442).
2) stadsbok, tänkebok. Jfr Sdw 2: 1305. — *stads
bom (statz-), m. stadsbom. ingen skipa sit götz a
malmana äller andra olagalica haffne vthan innan
statz bome (inom stadens område) STb 1: 438 (1460,
Burspr). — *stads borghare, m. stadsinvånare.
Troj 289. —■ stads brel (statz-), /1. L. dokument
utfärdat i en stads namn el. av en stads styrelse.
ath jngin war niels owirskare rettaren arffwe än
the badhe som thet statz breff wth wisadhe ATb
2: 217 (1483). Neuman Vokbal 83 (1488) (jfr 1 breff
incigladh mz tlieras stadz incigle ib 82). — *stads
brunviud (stas-), f. stad tillhörig brunnsvind. Skotteb
44 (1460—’61, på lös lapp). — *stads bryygia
(-bryggie), /. stad tillhörig brygga. STb 2: 340 (1489).

— *stadz byssoskytte (-bysse-), m. hos stad anställd
artillerist, mattis stadz bysse skytten Stock Skb
75 (1518). — stads foi|hate (-fogatte), m. [Mnt.
statvoget] stadsfogde, styresman i stad. tha
biwd-hom wi ... allom laghmannom häritzhöffdhingom
landzdomarom stadz fogattoin borgamestarom oc

100

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free