Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stil (llicr
794
sladhcr
radhmannom i köpstädhumen Priv o skyddsbr i<s
(1442). — »städs oraf, /. [Mnt. statgrave)
stadsvall-grav. BSH 5: 186 (i 507, H. Gadh). — »städs hus, n.
\Mnt. stathus] stadshus, rådhus. STb 2: 315 (i488).
hustrv elin ... j stadzhwsit boande j sanctj nicolaý
port ib 3: 277 (1490). Jjr stadhus. — »städs lordii
(statz jord), /. stad tillhörig mark. j gard ... mellom
statz jorden oc didrik hawerbekz hood KTb 103
(148 3). — *stads kirkia (-kyrkya), /. stadskyrka.
ath i sancti olaffs wara stadzkyrkyo skall byggias
... eth siälakappall SD NS 3:264 (1417,
Norrköping). — stads la||li (statz-), n. pl. L. stadslag.
ssom wor statz lagh wtwissa ATb 2: 161 (l48i).
NMU 1: 142 (1482). — i stad gällande ordning,
enligt stadslag brukade formaliteter. Jjr Sdw 2: 1305.
,//r stadlilagli. — "städs lekare, m. stadsmusikant,
ss tillnamn, änders stadzlekare HLG 2: 85 (1517).
:— städs man, m. L. 1) stadsinvånare, stadsbo,
borgare, ciuilitas ... stadzmanna quar bliffnigh ok
thera fordeel GU C 20 s. 114. tha slaa stadz
mennena hastelika wth brennandis skermana oc
dräpa PMSkr 170. — »stadsmanna thin|| (-tingh),
n. ciuilis et hoc le ... stadzmanna tingh GU C 20
s. 114. — ’städs mark, f. stadsområde, at wy them
wnt ok wist hafum thera stadzmark kringvtn thera
stadh Meddelanden från Östergötlands
Fornminnes-och Museiförening 1916 s. 91 (1384). ib. tha skal
sigrid ... forsweria stadin och stadzmark STb
1: 112 (1477). ib 280 (1481). komber han her j
stadin jgen ellir stadzmarck, tha skal han niysta
liffwet ib 2: 105 (1486). ib 187 (14S7). stodh benet
laurensson j aareste for rettin ok kendes, thet han
hade högget stöör pa stadzmarck til aareste behöft
ib 191 (1487). ib 485 (l490), 4: 361 (1514). —
»städs mat, n. i stad gällande mått. Jfr Sdw 2: 1305.
— stads mur (statz-), m. [Mnt. statmüre] stadsmur.
menia ... statz mwr plankor GU C 20 (hand 2)
■i. 132. eth bryggerhus ... jnnan stadz mwren STb
3: 277 (1490). hws j gambla stadz mwren ib 4: 87
(1505). — ’städs märke (-merke), n. stadsmärke,
ss (del av) straff, epter laghin tha dümpdis honom
öreth aff och stadz merke wppo JTb 94 (1513).
— »städs mätare (-myet(h)are), m. stadsmätare.
vj (5 V2) pund miöl och i (1) span, som
stadz-mätare motho wth STb 1: 301 (1482). stadz
myet-harana, som spännen j weria haffue, giorde sin
eedh, ath ... ib 2: 358 (1489). stodo stadz
mýeta-rana och vnderuiste fore fogaten, borgamestara
ok radit j retten, hure en schuta lopp j genom
strömen, laden medh malt, ok war omethit ok ther
vtj war och seckia malt ib 3: 20 (1492). — »städs
pipare, m. [il/ni. statpiper] stadsmusikant. HLG
2: 85 (1517). — »städs plankor, f. pl. plankverk
kring stad. (en tomt i Vadstena) po badha sidhor
vm twärgathona och swa fram til stadz plankorna
po x alna när ii A perg 25/2 1479 (medd. av S. Ljung).
— stads portcr, m. [Mnt. statporte] stadsport. STb
1: 49 (1476), 5: 292 (l520). troyaner latho
granne-liga stängia syna stadzportta Troj 115. — »städs
ränta (-renta), f. stad tillkommande inkomst cl.
uppbörd. xxx mark stodho än tha igen af stadz
ränt-tonne Skotteb 346 (1438, Borgm). StÄmb 126
(1493). — stads rätter (stazs-), m. [Mnt. statrecht]
1) i stad gällande rätt, stadsrätt, stadslag, epter thy
som thera bok ok stadzrät til sigher Meddelanden
från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening
1916 s. 91 (1384). ib. bidhir jak borghomästara oc
borghara i arbogha ... thet the tässa for:da tomth
... herra bankt ... stadhfästc äpter thy som thera
stazsrätlier vthvisar SD NS 3: 256 (1417). ib 282
(1417). som iegh scal ock will mynom konunge tro
vara och allan stads rät vppe halda efftir mynne
1110-gho KTb 1. 2) dom som fälles av en stads myndighet
eller i slädens namn. tha lät hinrik lassaen besäthia
medh en stadzs rät xxxvj mark lubischa ... j
remschers gardh KTb 81 (1442). 3) stads
jurisdik-tionsområde. thy bethie wi oc biuthe ether
burga-mestare, byfogete oc raadmen i wpsala, ath naar
tolka landzköpara mot laghom komme i ether
stadz rät, ati them hindra til rätta oc näpser them
Uppspriv 12 (1444). — »städs sak, f. stad
tillkommande böter. STb 2: 218 (1487). ther medher är
han quitli och fry giffuen fore konung saken och
stadz saken ib 225 (1487). — »stads sekret, n.
stadssigill. STb 5: 313 (1520, Kop). — »städs
skatter, m. från stad utgående skatt, for thz han
redh til konungen mz stadz skat JTb 22 (1459).
— »städs skip, n. stad tillhörigt skepp. best. om ett
Stockholms stad tillhörigt skepp, jjr N. Ahnlund,
Stockholms hist. 370. thetta är skipfolkins hyra pa
stadzskippet STb 2: 164 (1486). — stads skrivare
(staz-. stas-, -scriffuere. -scriffuer), m. L. [Mnt.
statschriver] sladsskrivare, stadsnotarie,
stadssekre-terare. ATb 1: 352 (1471). STb 4: 62 (1505). — ss
tillnamn, pädher stadzscriuare KTb 70 (i43S).
ATb 1:73 (1457). Neuman Vokbal 86 (1462).
helmich stadzscriffuer SJ 2: 123 (1488). HLG 3: 6 9
(1523). Jfr stndliskrivare.— »stadsskrivara dönic
(-scriffuare-), n. stadsskrivareämbete. forbiwdendis,
at nagra vtlendzska schola ... nager merkelig
embete hafua i stadhen (o: i svenska städer
överhuvud), som äre tollscriffuare, stadzscriffuare oc
wardscrifuare dome Rydberg Tr 3: 676 (1471). —
»stadsskrivara lön (-scriffuera-), /. stadsskrivares lön.
SSkb 27 (1501—02). — »städs skriveri, n.
stadskansli. Jfr N. Ahnlund, Stockholms hist. 387. aff
gambla radzstuen ... vp j nya stadzscriffuerij S Tb
2: 583 (1491). — »städs skyttahater (stas schyte-),
/11. Jfr skylta bater. Skotteb 454 (1471—72, Kämn).
— »städs smidhcr (-smed(h)), m. smed i tjänst hos
en stad. SSkb 74 (1503). stadzsmeden lasse gaffs
ix mark for arbeyte ib 35 8 (1510). Stock Skb 23
(1516—17), 258 (1525—26). — »städs spander, m.
stad tillhörig spann (använd ss prototyp och för
kontroll). StÄmb 114 (1487), 171 (1510). — »städs
stop (-stopp), /1. stop av i viss stad fastställd rymd.
the som öll tappa, giffui foll mate ok liawa ret
stadz stopp STb 1: 437 (1460, Burspr). — »städs
trumpare (-tromppare), m. stadstrumpetare el.
stadstrumslagare. HLG 2: 93 (1519). — städs thiiinare
(staz-. stas-, -thyänare. -thyanare. -tienare. -tienere.
-tener STb 2: 397 (1489). -tänare HLG 3: 76, 77
(1524)), m. stadstjänare, stadztiänere xxxiiij mark
thäre löön oc for bluss penninge Skotteb 40 9
(1466—67, Kämn). ib 452 (1471—72, d:o). jtem
stas thyanarnom j mark tyl offra penninge ib
456 (1471—72, d:o). ib 459 (1471—72, d:o). tha
henrick stadztienaren tog vpp litzsle andres
medh jenis olssons hustrva ermegaard ... ok tha
bödh litzsle andres stadztienarenom henricke i
(1) marek STb 1: 16 (1475). ath stadztienarene
skulo i morgon gaa kringom stadin och sighia
till, ath hwar man skal lata tagha in syn swin
innan synnedag nestkomande ib 77 (1476). engin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
