Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiälke
811
stodli
j mark for thet hans hustrv stall A Tb 1: 201 (1464).
äpthir thet ath gozit oc hans gerningha lagw pa
gulfwene för hanom som han stwlit häfde tha ville
the hanom ey wäria ib 265 (1467). visa kadrin
feste lagh siälff xij ath hon ey stall ena silff skedh
aff laris biörson ib 354 (1471). ib. han stall skedene
w hans kisto ib 2: 14 (1473). hwro een hans landbo
hustrv och henne leghe pigha, ginge j theris
grannes gardh ... och staale ther GPM 2: 132 (1482?).
— med innehållsobjekl. tässe xij sato i nämpdinne
om then tiwfvvin som mattissa gulsmidz kläde stal
... ok andra stöld han stulid hade ATb 1:97
(1458). — med personobjekt, bestjäla, stjäla jràn.
tiwffwen, som stal mester laurens STb 1: 279
(1481). ib 323 (1481), 2: 35 (1484). ... quinnan war
en tiwff eller hade stolit sin bonde ib 304 (148S).
tesse xij satho j näffendin tha then tivff skulle
hänges som stall her niels sunnan aane ATb 3: 101
(1499). STb 5: 28 (1514). — med tvä objekt, varan
det ena i dat. el. i dess ställe ack. betecknar den
bestulne, stjäla (ngt) från (ngn), ath hon ecke haffuer
stwlet andres fiskare ena skeedh STb 1: 333 (1482).
thu människia skalt ey stiäla thinom jämcristnom
sith godz eller päninga MP 4: 64. —- med objekt
betecknande den lokal där stölden begås, stjäla i el.
frän (ngt), han stall olaff kokkinpoycas härbärgh
j mangh aar FMU 4: 91 (omkr. 145 5). ath per
karson stall hans ladho som een tiwff ATb 1: 28 8
(1468). ib. ib 289 (1468). —■ stiäla sik, smyga sig.
ware borgara stiela sig aff by, ä när de kwnna
BSH 5: 183 (1507, H. Gadh). en fförredare, som stal
sig aff stägit STb 5: 190 (1518). thetta fik diomedes
wetha lönliga oc staall sig aff syna färd oc saa
wndkom han Troj 285. — ♦stiäla af, 1) stjäla (ngl)
frän (ngn), bestjäla (ngn) pä (ngt), kendis han
haffue stolit sin egen hosbonde aff och vndandolt
bade peninga och sölff en godh deel STb 3: 18
(1492). 2) beröva (ngn ngt), han fryktade at egistus
skulle stiäla honom liffwet aff Troj 283. — Jfr
stiäla utaf samt afstiäla. — stiäla bort, bortstjäla.
thu stal borth halfwan halmen ATb 1: 207 (1465).
— *stiäla fra, = stiäla af. hans tienare hade stwlcth
honom fraa iij (3) fath järn STb 1: 306 (1481). —
♦stiäla sik in, smyga sig in. BSH 5: 647 (1520,
H. Gadh). — "stiäla ut, stjäla, pawal ... haffde aff
en bath stolit kystan wth STb 2: 584 (i49i). Jfr
utstiäla. — ♦stiäla sik ut, smyga sig ut. the iii
jomfrurna som barnidh war antwardadh staalo
sigh wth Prosadikter (Sju vise m C) 234. — ♦stiäla
utaf, = stiäla af. tiwffuen som stal hans drengh
peningane vtaff STb 1: 88 (1477). at han hade
stolit enom bonda vt aff alt tet han hade och atte
ib 3: 306 (1496). MP 4: 64. — Jfr tor-, fran-,
undan-(Sdw 2: 8ll) stiäla saml hu||h-, mal-, o-,
thiuf-stulin.
stiälke, m. stjälk, gräset oppstar, glosa thz är thz
wäxer i stiälkan JMÖ 149. Jfr äplestiälke.
stiäipn (impf. stalp), v. — ♦stiälpa nidher,
störta ned, störta omkull, tha hon hördhe thz tha
stalp hon nidher ok danadhe Prosadikter (Sju
vise m B) 182. genast stalp han nidher i
käl-dona SvKyrkobr 32. swa ath [han] stalp nider til
markene STb 1: 36i (1482).
stiälpa (pres. -er. impf. refl. -tis), v. stjälpa, välta
omkull, kasta omkull. — stjälpa, störta, bringa i
fördärv el. olycka, än gudh är them snar til hiälpa,
som människior wilia stiälpa SvB 411 (b. av 1500-f.).
thet tik hyä[l[per. stiälper fiendan PMSkr 159. —
♦stiälpa sik, vältra sig, välva sig, störta. Su 132.
—• ♦stiälpa umkring, stjälpa omkull, välta över
ända. saa stiälptis waggan omkringh som barnedh
j laagh Prosadikter (Sju vise m C) s. 235. -— Jfr
nidher-, um-stiälpa.
♦stiälpilse, n. pl.? Jfr nidiierstiiilpllse.
stiärna (sterna: -v SvB 49 (mol si. av 1400-/.)).
/. 1) stjärna, iak bedhis ekke aff thik sol äller
stiä[r]nor SkrtUppb 60. o ärafullastha jumffru
maria ... clarligha skiinandhe stiärna ib 377. at
thu leddhe the hälgo tree konungha, mädh enne
sterno til thin SvB 49 (mot si. av 1400-t.), o hälogh
atherlösarens modher ... haffsins stiärna (stella
maris) hiälp fallande folk som aktar oppsta
JMÖ 48. 3) pannhud. Jfr Sdw 2: 1307. — Jfr
dags-, haf-, himil-, ledhe-, morghon-, siu-stiärna.
— ♦stiärnobonadher (-bonadir), m. bonad med
stjärnmönster. tätta är thet gooz äfftir hustrv
cristine törbärgx ... i godir stiärnobonadir ok en
gamal stiärnobonadir ATb 1:220 (1456?). —
♦stiärno (al, n. stjärnfall, en stjärnas nedstörtande.
SpV 239. — ♦stiärnoprydder, p. adj. prydd el.
smyckad med stjärnor, hymmelska brudhahwset i
huilko konunghen ower alla konunga sither i stiärno
prydho loffte (in quo rex regum stellato sedel solio)
JMÖ 129. — ♦stiärno skin (-sken), n. sken av
stjärnor, stjärnljus. SpV 580. — ♦stiärnaflangs
mästare (-gangx-), m. astrolog, thän spådom som
thän ene stiärnagangxmästaren hafdhe
konunge-noni aff thässom piltenom saght Prosadikter (Barl)
14. ib 62, 7 0. — ♦stiärna hoper (stierna-), m. sidus
... stierna oc stierna hoper oc sky GU C 20 s. 578.
— ♦stiärna liker (-likin), adj. astericus ... et
ho-belus telon twäggia handa tekn i bokom astericus
stiärna likin hobelus spiti likth geronymus vsus
est astericis et obelis in prologo super iob ...
astericus teknar nakot borto wara GU C 20s. 41. —
♦stiärna skodhan (-skodan), f. studium av stjärnorna.
... hwilka j dräpän mädh hädilse: swartakonsth:
stiärna (/is. striärna) skodan JMPs 298.
♦stiärta, f. Jfr rödhstiiirta.
stiärter, m. Jfr yäddo-, ikorna-, laxa-, tvä- (Sdw
2: 687) stiärter.
stiärtfinna (pl. -finnor), /. om tjänarinna,
pedis-sequa que tärna stiärt finna tiänista pygha ok
tiänisth GU C 20 s. 424. o hwat thätta är eth
förbanna th bythe, at dygdhinna fru är nw wordhin
lastanna stiärtfinna (ancilla vitiorum) SpV 127 (jfr
Sdw 2: 510). ärin j wordhna thera stiärtfinnor
(ancillæ), for thän skuld j girnadhins thera
thäk-nadh ib 273.
♦stiärtiiädher (stärth-), m. stjärtfjäder. PMSkr
283.
♦stiärtliuggin (styärthoggin), p. adj. som har
stjärten avskuren. 2 thonno fyllinga thorsk
howdh-skorin oc styärthoggin VKJ 153 (1466).
sto, f. Jfr yardh-, lik-sto.
stmlli, se studh och jfr hakstodh.
stodii (stod. stoodh), n. L. 1) flock av ston med ert
el. flera hingstar; flock av hästar, equiricia cie stodii
ok fä hoper GU C 20 s. 226. polia lie idest
armentum vel grex hiord stodh ok diwrahoper ib s. 463.
item gifwe wi ... wår sothata häst ... som går wid
Örebro med wår stod, och samma stod med och all
then boskap wi hafwa wid haga Lagerbring Saml
3: 257 (1470, avskr.). ib. hwilken stoodh äller hesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
