Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stodliliors
812
stol
wil halla han skal försth aktlia wm aldhren, thy
yngre än try aar, oc äldre än tyo aar dogha ey
til stodh PMSkr 219. actlia the hesta som scole
gaa med stöden ath the äro oförderffvede vel
skaffte oc litte Brasks Cal 266. 2) sto. VKJ 241
(1466). eth stod och eth fööl hade han stulit
Svarlb (Skokl) 5 33 (147 7). item gifwer iag cnuth
påsse ett swart stoodh FMU 5: 90 (1484, avskr.).
danda quinnor um vende han j stoodh J Buddes b
95.
stodliliors (stood-), n. L. en av de hästar, särsk.
ston, som höra till en flock, sto som går (ute i skogen)
i flock med andra hästar. Fyra handl rör Vkl 291.
item 2 stoodhorss ... fik jac ... oc the stoodh äro
i oorlundhom VKJ 241 (1466).
stodhliäster (stood-), m. hingst, admissarius ...
göth sändebodh jtem stoodliester GU C 20 s. 8.
Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.). ib
25. ... oc släppes stodhesthen til twå resor wm
daghen qwel oc morgon PMSkr 221.
"stodhogher? adj. Se Sdw 2: 1307.
"stöka, v., se staka.
"stokelder (-eelder), m. brasa på stockved,
stockeld. ss tillnamn, jusso stokeelder KTb 133 (1404).
ib 136 (1410), 31 (1413), 38 (1416), 141 (1419).
stokfisker (stock-, stoffisch Brasks Matordn 6, 8),
m. L. stockfisk. 01. Magnus Hist. de gent. septentr.
I. XX c. 32. ib I. XXI c. 2. — ss maträtt,
odens-daghen til middagh primo stoffisch med miölk
eller söth wellingh Brasks Matordn 6. stoffisch med
yrther oc rusin oc mandol ib 8. — ss tillnamn el.
öknamn, michiäl pädhersson, som kallas stokfisk
SD NS 3: 465 (1419).
stokholms böe (-bo. stiokholmssboo ATb 3: 291
(1515)), 777. stockholmsbo, han skulle gifwa iacop
iönisson iij fat iärn oppa ens stokholmsbos wägna
ATb 1: 185 (1463). ib 298 (1468). een stokholms bo
sakir xl mark för olagha köpslagan ib 305 (1469).
ib 2: 268 (1485). — "stokholms borj|liare (stoc-.
-borgare, -borgere), m. stockholmsborgare, een
stokholms borgare ... bilaten pa eth fat iärn för olagha
köpslagan ATb 1: 312 (1469). STb 2: 555 (1491).
— "stokholms dränger, m. (köpmans)dräng från
Stockholm, een stokholms drängh bilaten pa ij mark
för olagha köp ATb 1: 328 (1470). — "stokholms
mark (pl. -mar(c)ker), f. i Stockholm bruklig mark.
ss mynlenhel. ... för 60 stockholmssmarker redo
örtuger j sådane mynt, som the i stocholm gildhe
och gänge wårä Trolles Jb Bil 136 (1466, nyare
avskr.). trihundrade stockholms märcker reedhe
peningar FMU 5: 68 (1483, avskr.). — stokholms
mynt, n. i Stockholm präglat mynt. Jfr N. Ahnlund,
Stockholms historia 161. huilkith godz iak köpte ...
fore iii mark ok lx redho peninga stokholmss mynt
NMU 1: 151 (1496). — "stokholms öl, n. öl bryggt
i Stockholm. Stock Skb 188 (1520—2l).
stokliolmsker, adj. stockholmsk. Jfr N. Ahnlund,
Stockholms historia 161. swa göth mynt at siex
mark göra ena lödugha mark stokholmska wikt
NMU 1: 67 (1381). Gadolin Pants Bil 281 (1389).
halff tridie hwndrade (250) märcker stocholmske
SJ 2: 212 (1492). HLG 2: 103 (1519).
"stokka, v. Jfr for-, o-stokkadher.
stokker (stoch GU C 20 (hand 2) s. 111. ack. stok.
pl. stokka VKJ 171 (i480). ack. stokka Invcur
Tynnelsö 3. stokko ATb 3: 152 (1504). med art. stockena
Skotteb 393 (14 64-—65, Kämn)), m. 1)siam, trädstam,
växtstam. magudir ... kaalbladh oc stoch GU C 20
(hand 2)s. 111 (möjl. snarast att föra till kalstokker).
2) stock, timmerstock, affradit är 2 pund smör oc
2 tiogh stokka VKJ 171 (1480). — ss underlag cl.
dyl. för kanon, en gamul byssa vtan stok Inv cur
Tynnilsö 3. ix andra stenbössor hughna i stokka
ib. Skotteb 393(14 64—65, Kämn)––xx öre fore then
langa byssan lades vti stocken SSkb 8o (1504). —
i bild. ... at ey sculi wredhe wäxa i hath oc göra
storan stok FOVkl 214. 4) stock, block vari en
fånges ben insättes. RP 1: 375 (1376). j öre for then
stock jönsi grinda sitther vpa Skotteb 441 (1469—70,
Kämn). — skampåle? peder c (100) marek skal
staa widh stocken ok ryma stadin STb 1: 414
(1483). 5) slock, gillerstock. Jfr J. Sahlgren, Namn
och bygd 8: 165. 6) bistock. PMSkr 297. ib. ib 300,
301, 303 o.s.v. T) stock, bössa (i kyrka o.d.). j laas
thil sancte torgilsa stok Kumla kyrkas rb 37 (1425).
Kyrkohist Årsskr 1920—21 s. 251 (omkr. 1498).
at kätel ... bekennis ath han hwaffde opbroty ij
stokko j klosteret ok sancte gerdrude stok än bröt
han op helge kors stok j wägh ATb 3: 152 (1504).
8) stock, spång, ss ortnamnselement. Jfr: een vreth
vestir i bynom ligiandis när grafwinne oc in til
stokxwretane ligiandis ATb 1: 201 (1464). — Jfr
bom-, bysso-, eke-, fanga-, flut-, bugge-, kal-, kapo-,
klokko-, offer-, pänninga-, sagho-, skur-,
stupo-(äv. Sdw 2: 527), siither-, säthervärks-, tima-,
timber- (äv. Sdw 2: 656), trä-, triidhis-,
undir-(Sdw 2: 823), varglia- (Sdw 2: 932), vidha-stokker.
— "stokka brut, n. uppbrytande av stock el. bössa
(i syfte att stjäla) (jfr stokker 7). ATb 3: 149 (1504).
— "stokka kädhia (pl. stockekieder), /. VKU 150
(1594). — "stokka las (-|aas. -laass. -looss HLG
2: 46 (1516). pl. -|asa VKU 141 (1570)), m. och n.
|.S’u. Dial. stocklås] ett slags lås, vars huvuddel
utgöres av en stock, stokkalaas, som koom for olaff
skomakares bodh HLG 2: 13 (1509). eth
stokkalaas, som sither fore stalleth ib 14 (1509). ib 56
(1516), 64 (1519). — "stokka offer (stocke-.
stokka-), ti. (penning)offer som lägges i stock el. bössa.
Jfr Sdw 2: 1307. Arkiv för Norrländsk
hembygds-forskning 1918 S. 102 (1501). ib (1502). ib 103 (1503)
o.s.v. VKU 2 (1539). Jfr stokoffer. — "stokka
pänningar (stokke-), m. pl. = stokka offer. Kumla
kyrkas rb 2 (1420-/.). Arkiv för Norrländsk
hembygdsforskning 1918 S. 103 (1504). ib (1507). ib 104
(1508). — "stokka ände, m. stockända, saaghes en
stoor stokka ände swa at han kan standa som en
hwggo stokker PMSkr 547.
"stokoffer (stochoffuer), n. = stokka offer. Arkiv
för Norrländsk hembygdsforskning 1918 s. 108
(1522), 109 (1527), 110 (1532), 111 (1533).
stol, m. L. 1) stol. — utskut stola, utsättande av
stol(ar) utanför dörren, ss rättssymbolisk handling
vid förskjutande av hustru? Jfr Lizzie Carlsson,
Ark. f. Nord. Fil. 63: 96 ff., B. Pettersson, Stud. i
Nord. Fil. 49: 128 ff. — tron. om Guds el. Kristi
o.s.v. tron. främste stolen (thronus) ok sätith war
the högxsta hälgha ok oathskilelica trefalloghetz
Mecht 52. — nattslol. i ullr. ga pa stol, ha
avföring. driks thätta wathnith ... komber til ath ...
wäl pissa oc gaa pa stol PMSkr 582. — Jfr brudli-,
dom-, gul-, kännedoms-, predika-, rads-, skrif-,
skrivara-stol. 2) ställning (som bildar underlag för
ngt el. varpå ngt vilar). Jfr boka-, bryggio-,
svarvo-(Sdw 2: 565), uglins-stol. 3) belopp. Jfr hovudb-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
