Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storinvüdhrr
815
strand
Ä.Nysv. småmonom, i småportioner, litet i sänder]
i stora portioner el. mängder? aff tliöm päningom,
som thy (o: Själakapellet i Norrköping) gcffwas i
stormwnom ... skal inte skingras SD NS 3: 265
(1417).
*stornivädher, n. stormväder, stormig väderlek.
PMSkr 36 8.
*stornäsadhcr (-näsoder), p. adj. med stor näsa.
nasutus ... stornäsoder GU C 20 s. 343.
"storstüdh, n. stort städ. VKU 150 (1594).
*stortalan, /. slortalighel. magniloquium stor
talan GU C 20 (hand 2) s. ill.
stortaluyher, adj. stortatig. magniloquus ... stor
talugher GU C 2 (hand 2) s. ill.
*stortaunudher, p. adj. med stora tänder,
den-tatus a um stortannadher GU C 20 s. 175.
*stortun(|adher (stoor-), p. adj. med stor tunga.
linguatus ... stoor tungadhcr oc tungo stärker
GU C 20 (hand 2) s. 87.
•storüinna (stoor-), /. stor tunna, ss
måttsbestämning. 18 »stoor thunner salt» RP 1: 582 (1376).
♦storöradher (stoor-), p. adj. med stora öron.
auriculatus ... stoor öradher GU C 20 s. 45.
stova, /. Se stuva och jfr niülte-, niyrka-stova.
sira, n. strå, halmstrå, litith meer [än] eth strås
bredh PMSkr 5 08. — koll. strå, halm. lägghir thu
eldin til stradh ällir stikkonna, hwat är nw
wän-tande, ey annath wthan at eldin gör sina gärning
j ämpneno, som thört är SpV 8 8.
*strabukker (gen. -bokx. -bogx), m. halmbock. ss
tillnamn, hinrik strabuck SSkb 11 (1501—02).
HLG 3: 3 (1515), 17 (1521).
slradöin, v. L. J\r A. Åkermalm, Fornnordiska
verb med substanlivisk förled 148 f.
sträf (straff), /.? och n. 1) bestraffning,
tillrättavisning, förebråelse. — tadel, förebråelse, klander.
haffver han (o: birgittinmunken mag. Petrus
Astro-nomus under sin undervisning i Uppsala) ... inghen
del brvkat, ther eder orden äre til straff
Annerstedt Ups Univ hist Bil 1: 8 (1509, nyare avskr.).
täss längre wij jlom oc fordragom thetta ärende
täs mera är thz oss tiill skada oc stort straff oc
lythen heder Troj io6.
straffa (straf(f)wa: -as SvB 522 (b. av 1500-/.);
-ande Mecht 139. -ar, -adhe), v. 1) bestraffa,
tillrättavisa, förebrå, jncrepo ... straffa oc aawitha
GU C 20 (hand 2) s. 21. thu äst allom redhaboen
at hiälpa ... strafwande oc radhande oc draghande
them til gudz fran syndinne Mecht 139. laurens ...
sade sig jntet aff hanom (o: Olof) fanga vtan
vhöffuitz taal. tha fulle borgamestara och radit
ther j ok straffade oleff ther fore STb 3: 460 (1499).
— med ord angripa, vända sig bestraffande mot.
jurgare ... kiffua straffa GU C 20 (hand 2) s. 51.
comminari höta oc straffa ib s. 143. — beskylla,
anklaga, jnsimulo ... käre oc straffa GU C 20
(hand 2) s. 31. — klandra, om sak. han straffade
konungh karlss doom Arfstv 27 (i46i). ib 45 (1461).
... ath spöria eskils hustrv til om hon ville straffa
theris rät ellir vädia moth rettin ATb 1: 369
(1472). han vilde ey straffa vtan fulkompna medh
synom mandom the lagh ok räth MP 5: 83. 2)
straffa, låta (ngn) undergå straff, jak loffwar oc
takkar tik ... at thu wille fför wärldhennas
athir-lösn ... straffwas aff thinom fförradhara SvB 522
(b. av 1500-/.). 3) utkräva sträf/ /ör (ngt), en wärs-
likin konunger straffar päningen som ogilder är
ok forfalskadher MP 4: 262.
straffan, /. 1) bestraffning, tillrättavisning,
förebråelse. jnuecticium (Cathol.: inuectiuum) ...
trvg-han oc straffan GU C 20 (hand 2) s. 39. huar han
kan nagat thär widher göra antighe mädher näffst
eller straffan MP 4: 210.
♦straffare, m. slraffare. huaris heltz ey rädhes
straffaren (reprehensor), ther gaar til trygger
frestaren som är diefulen J Buddes b 174.
straffelika, adv. klandervärt, straffelica leffwa
Bir 5: 104. Jfr ostraffelika.
straffeliker (straffliger), adj. tadelvärd,
klandervärd. mz mangom forflwgnom oc straffligom ordom
Troj 202.
straffllse, n. pl. och f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 6: 45, 65. 1) bestraffning,
tillrättavisning. Mecht 185. ... aff wranga oc
oräth-wisa manna meningh, som ffalskeligha säthia sigh
moth christi mandoms anammilse, oc aff theras
räthwisa straffilse JMPs 540.
strafodher, n. L. stråfoder, halmfoder, halm. tha
han war födder grät han ... j huassa strafodrena
som han war lagder vtj MP 4: 163. han lagdis j
iäthona fore oxan ok asnan j hwassa strafodherit
ib 5: 67.
*strahatlcr (straa-), m. [Mnt. strohöt] halmhatt.
ATb 1: 171 (1462), 2: 136 (1479). ath han ... weth
inghen deel i gien offorskickct for hans siel ...
wthan en gammal straa hat som biscop vincentius
honum beffälte siälff beholla Vg Fornmt I 10: 83
(1525).
•straka, v. [Mnt. stråken] rätta lill, göra rakare
et. jämnare? at han scall källaran owan straka sua
at hans vndikellare bliwer bewaradh ij alla handa
måtto KTb 52 (1424).
straker, adj. rak, styv. om ben. Jfr henrik
straka-bens gooz ATb 1: 226 (1456).
stral (straal. straall), m. och n. (Troj 119, 140,
160, 309) 1) ett slags pil (med stora hullingar). Jjr
Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 590. the hade stora
handbogar oc lang straal oc skaat besatta mz fiädra
Troj 119. konwng humerus ... sköt hectorem j
mällon ögnomen mz eth straall eth stor[t] saar ib
140. ib 160, 309. 2) stråle, maria skinandhes som
solenna straal JMÖ 78. o moysi änlethe skinandes
aff solennas stralom (solis choruscans radijs) ib 148.
ib. ib 194. 4) benämning på i Stralsund präglat
vittenmynt med bilden av en pil. Jfr Fr. v. Schrötler,
Wörterbuch der Münzkunde 7 49 och K. G.
Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 74 ff., 85.
tu hundrede lödog mark j stral oc griip (vittenmynt
med bilden av en grip) Arfstv 56 (börj. av 14 70-/.).
strali (obl. straala Mecht 110. pl. straala ib), m.
1) = stral 1. genstan flöt mith w korseno en
hwas-saste stråle (jaculum) aff gul Mecht 215. 2) = stral 2.
aff hans hiärta wtgingo swa mång brinnande sken
ällir straala Mecht 110. til hwart sken ällir straala
thiäntho meera än thusanda ängla ib.
•sfralkogher (straall koger), n. pilkoger. Troj 160.
strand, f. L. ripa pe strandh GU C 20 s. 527.
Jfr buska strand. — stranda bodli (sirande-, -boodh),
/. slrandbod. KTb 57 (1427), 64 (1430), 89 (1474).
S. Ljung, Uppsala stads hist. 2: 86 (1440-/.). ATb
1: 310 (1469). STb 1: 325 (1481). i kalmarin ägher
clostridh ena strandhaboodh VKJ 14 8. Jfr
strand-hodli. — "strandabodlia ruin, n. strandbodlomt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
