Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strandhodh
816
stridit
KTb 50 (1422), 53 (1425), 89 (1474). VKJ 149.
■— "stranda väglier, m. väg som leder till en strand.
strandha wäghen fraa siöyn ok jn till min gaardh
Svartb 497 (1470). — »stranda ör (-öör), /.? glarea
e speekleer ok stranda öör GU C 20 s. 317.
»strandbodh (straandhboodh), /. = strandabodli.
VKJ 149 (1447).
»strandbom nykil, m. med art. om nyckeln titi en
viss hamnbom i Stockholm, til strandbom nýkillen
StÄmb 115 (1488).
»strandbrädder (-brödh), m. strandbrädd, crepldo
... strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20
s. 154.
»stranddrivilse, n. pl. el. /. skeppsblott? crepido
... strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20
s. 154.
»strandgiäld (-geldh), n.?=strandlolder. GU C
20 s. 527.
»strandhöghet, /. kaj, strandskoning? crepido ...
strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20
s. 154.
»strandogher, adj. ripatus a um strandoger GU
C 20 s. 527.
»strandtolder (strandh twller), m. ripatum ti
strandh twller oc strandh geldh GU C 20 s. 52 7.
strandvrak (strån-), n. L. strandvrak, gods el.
fartyg som drivit i land. item skulu wi ... engaledes
bekumbra oss ythermera medh nakoth stranwrak,
en som lagen wtuiser Rydberg Tr 3: 380 (i483).
G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65.
strangcr (strangir. stronger: -a JMPs 587. komp.
strangaren Fyra handl rör Vkl 285 (1458). superi.
strangaster), adj. 2) styv, sträv, bokkana skwlo haffwa
hwi tha ragh oc ey stranga PMSkr 217. 4) hård,
styvsint, gensträvig. hwat dom giwin i owir thessa
stranga qwinno (o: Sankta Macra, som vägrade att
offra till avgudarna) Hel män 256. 7) sträng,
obeveklig, skoningslös, nogräknande. om person, vm han
brytir, wari tha rätwislika strangir mote syndene
Hel män 114. — sträng, skoningslös, om sak.
domaren komber, mz strangasta rätwiso JMÖ 23.
rädandhis gudz stronga doom JMPs 5 87. — komp.
ss adv. them thär wärldena offuergiffuit haffua.
oc strangaren sik til gudz tiänist bundit Fyra
handl rör Vkl 285 (1458).
stränghet, /. 2) stränghet, skärpa, loffua mina
rätwishetz stränghet Mecht 246. ytherstha
dom-sins strangheth SvKyrkobr 360. 4) styvsinthet.
fämpte (huvudsynden) är stränghet thz är nar
nakar nokat misgör oc tha wrsaka hon sik oc [wil)
ey synas haffwa misgiort SvKyrkobr 352.
stranglika (-liga), adv. 1) med eftertryck,
strängeligen. huru strangliga then domen byriädes ok
ändädhes J Buddes b 152. 2) styvsint, hårdnackat.
swa wäl cristne män som the thär sina willo
stranglika wäria Hel män 182.
strata, f. L. väg. — gata. pa then andre sidhen
strathen mot swen moise STb 5: 23 (1514). — Jfr
sträte.
strax (straxt FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.) Jfr
B. Bjerre, Nordiska konjunklionsbitdningar med
temporal innebörd 1: 3 34 ff.), A) adv. 1) om rum: strax,
närmast. AktKungsådr n (1455). strax wtan jens
holgersons holm BSH 5: 272 (1508, H. Gadh). 2)
om tid: strax, genast, effter hwilcken messe skall
straxt siwnges gaude maria mett prosa jnuiolata
FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.). skal jomfrw
birgitta ... nw strax ffry och qwit ... haffwa
niwta och behalla wallöö G. Carlsson Kalmar recess
148 3 s. 69. B) konj. strax då, strax som, så snart
som. BSH 5: 114 (1506, H. Gadh), 134 (d:o), 228
(1507, d:o). strax skipit komber tith thet kastar
ankar PMSkr 91. — »strax at, så snart som. strax
at the haffde loffwadh a henne wäghna tha war
gudz miskund milleligha kornen offuir henne Lg
3: 360. — strax som, sä snart som. strax som thz
war sakt, hworffuo the borth Lg 3: 670. — »strax
thär, strax då el. när, strax efter att. konung thitmar
... bleff död. strax ther didrik war hem kornen
Di 102.
stridh (strid, strydh), /. och n. L. 1) strid, kamp.
mathei (fet jör Miche) 4° et non di[s]cent vltra
belligerare the skulo ey mera lära strydh GU C 20
s. 52. machia ... idest pugna strid oc kamp ib
(hand 2) s. 108. tha kom han a en wäl gangande
huar en stridh häfde standit j fordom dagom MP
4: 130. —- om strid i allmännare el. andlig mening.
... oc waro thär aldra handha hardasta kränk
-doma, som är kallosoth: pestiläncia ... dödzsens
stridh, oc fflere tolka krankdomma JMPs 259. —
Jfr gen-, kiimpa-, siäla-stridh. — »strids arvodlie
(striidz arffwode), n. stridande, kämpande, ey kwnne
han slagna j syno striidz arffwode eller trotna
Troj 130. — »stridsban (stridz-), /. stridsfält, är thz
ok saa, at thu ey wilt stridha mz thinom owen,
hwi gik thu tha fram j stridzbanena (quare
proces-sisti ad hellum) SpV 406. — strids folk (stridz-), n.
krigsfolk, höffwis man fför eth m stridz ffolk JMPs
370. — »stridsfulder, adj. 1) fylld av strider, krigisk.
ath jac matthe ... draga tiill gyllena wllen oc
forsöka then stridzfwlla fare oc wådhe ther tiill hörer
Troj 19. 2) krigisk, stridbar, ath then häst hörde
troilo tiill ... hwlken diomedes aff rändhe j syn
stridzfwlla mäktoghet Troj 176. — »strids förste
(stridz-, striidz-), m. [Mnt. stritvorste] härförare,
fältherre, garatronicus är en rödher sten ... han är
godher stridzförstom thy the winna segher PMSkr
47 5. ib 715 (avskr.). then striidzförsten konwng
agamenon Troj 80. — »strids gudhinnu (stridz-), /.
stridsgudinna, curritis ... stridz gudhinna ipsa dea
[belli] GU C 20 s. lei. — »strids liamar (stryds-.
strydz-. striss- ATb 3: 311 (1518). -hammar,
-hammer), m. [Mnt. strithamer] ett slags stridsvapen,
stridshammare, ath han slogh her erich
borga-mestares drengh medh en strydz hammer STb
2: 517 (1491). HSH 17: 84 (1523). — »strids
kom-pun (stridz-), m. stridskamrat, comanipularis ...
stridz kompan ok skyrdakompan GU C 20 s. 127.
— »strids krapter (stridzs krafft), m. kraft att strida
el. kämpa, jac haffwer ... kändt tyn förelekzs
makt, j tyn stridzs krafft wara myket mäktog oc
stoor Troj 165. — strids lagh (stridz laagh), n. pl.
och m.? stridslag, krigslag, krigsartiklar, ey maa thz
ok forekastas optirmera här äptir hustrunne ällir
barneno, hwilkit stridzlaagh (bellica lex) haffwer
lofflikit giorth, bondanom ok winnarenom SpV
317. — »strids makt (striidzs-), f. makt el. kraft att
strida el. kämpa? sedan kommo jomffrwner
pant-hasileam syn drotning oppa hästen jgän j myklo
striidzs makt Troj 238. — »striilsmaktogher, adj.
bellipotens ... stridhs makthoger GU C 20 s. 52.
— strids man (stridz-), m. stridsman, krigsman,
krigare, martinus stridz man GU C 20 (hand 2)
s. 122. Jfr samstridsman. — »strids torn (stridz-)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
