Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slyri
826
styrsl
ib 5: 9 (1514). thet the wille ... hit beskicke liogre
fetalia ... tesliges oc c gode styremen oc batzmen
ib 344 (1521, Kop). skiparen skal haffwa swa
mykith til lön som en styreman j skipeno PMSkr
10. ib. skiparenom bör taka beswornan eedh aff
styremannenom ... at ... ib n. ib. jtem
styremannen haffwer makth wm alth annath som höre
til skipsens regerilse göra mädh raadgiffwarannas
samtykke ib. jtem styremannen är pliktogher
betala ... allan skadha oc kosth som tilkomber
skipeno ... före hans faakwnnoga styrslo äller
osköthno ib 12. ey ähr höffwcligitt, att
styremannen ssom är sätter thill roderitth, legger sigh thill
att soffwa ther ssom farligest ähr segle ib 68 3
(senare avskr.). — ss tillnamn, jacob stýreman STb
3: 296 (1496). — *styremnnzdöme (-mantz-), n.
tjänst ss styrman, kunne icke oleff hansson
for-liches medh sine trette bröder, som sit götz miste
fore gotlandh j hans stýremantzdöme ... tha fare
alle zamantz til gotland STb 3: 450 (14 99).
*styri, /i. Jjr ostyri.
styria (störia), /. stör, acipenser sturio. swenung
... förthe konunge magnusse till bahws en styria
som han fangit hafthe ... fore hwlka styrio
koning-en bödh honum clädhe Vg Fornmt 1 2: 45 (1432).
— ss tillnamn, olawus störia KTb 21 (l4lo).
styrilsc, /i. vanl. pl. och f. Jfr siäla-, van- (Sdw
2: 918) slyrilse.
styrirska (-erska), f. behärskarinna, tyglarinna.
snille är alla dygdha köreswän älla styrerska,
sedarna ära, dygdana sool, nattanna stiärna JMPs
287. ib 296.
styrisfaster (styres-), m. L. ordjörande (bl.a. med
uppgift att förestava eden) för de fastar som enl.
västgötsk rätt skulle närvara vid köp el. förpantning
av jord. Jfr Holmbäck-Wessén, Svenska
landskapslagar 5: 142. ... oc mäd xij bofasta men ... oc
trättande ärlich man sixten martensson styresfaster
a the köpe som laghen wt skylde oc fore saghde
Vg Fornmt I 4—5: 66 (i39o).
»styrkeliker (störkelikin: -likit SvB 60 (b. av
1500-t.), störkelighin Mecht 21), adj. stärkande,
styrkande, swa som märghin är störkelighin
(con-fortativa) aff sik Mecht 21.0 ihesu nampn, sötasta
nampn jhesu lustelikct nampn jhesu, störkelikit
nampn SvB 60 (b. av 1500-/.).
styrker (störkir Hel män 147. ack. störk
SvKyrkobr 290. dat. störke MP 4: 150), m. 3) styrka el. kraft
i andligt hänseende, thy hawer diäflin sina wist ok
heman j tolka hiärta ... mädh störke ok wrede
MP 4: 150. härra ihesu thu som är min sötme,
mit hop oc min störkir Hel män 147. 4) styrkande,
upprätthållande, förvarande. ... oc tiill thess styrck
oc mere stadfestiilse setiom wij wortt inslgle ffore
thetta breff Priv f Sv st 53 (1368, avskr.). 5)
understöd, bistånd, hjälp. ... sendes aff hymþlenom helga
prophetanom helyas aska blandat brödh mz
hul-kers störk han gik j xl dagha jn til helga berghet
oreb SvKyrkobr 290.
styrkia (störkia KTb 118 (1393); SD NS 3:2
(1415), 595 (1420); GU C 20 s. 528; SvKyrkobr 72.
stirkia Troj 229. refl. störkäs J Buddes b 153. pres.
styrker Prosadikter (Karl M) 271. styrkke
SvKyrkobr 356. störker BSH 5: 349 (1509). pl. 2 pers.
styrkin Hel män 144. konj. pl. 3 pers. störkin KTb
118 (1393). impf. styrkte Troj 130. supin. styrkt
SD NS 3: 195 (1416). störgh[t] SkrtUppb 376), v. L.
1) göra stark, befästa, roboro ... störkia ok stadfesta
GU C 20 s. 528. 5) styrka, giva sinnesstyrka åt,
uppmuntra, jnanimare myket störka GU C 20
(hand 2) s. 18. at thu hauer störgh[t) mik mädh
thinne nadh SkrtUppb 376. ty styrkte han siith
folk ath the skulle hardeligarc bewisa sig j stryden,
än the förra giordt haffde Troj 130. — uppmuntra,
uppmana, rike män skulo sik himerike thiäna aff
fatiko folke oc them til got liffwerne störkia
SvKyrkobr 72. heelbrygdhaheth oc annwr tholkin
kropsins thränktan som honom styrkke til
skör-heth ib 356. 7) understödja, främja, äpter thet min
dotter cristin är ingifwin i watzstena closter ...
bör mic a rätz wäghna at störkia thet sama
closter ... af thy godze, som gudh hafwer mic
forlänt SD NS 3: 2 (1415). ängin aff allom them
hawer styrkt meth enne torff jordh thy for:da
klosthreno ib 195 (1416). laurenz ... häfde tänkt
at störkia vpsala domkirkio aff thy godze ib 595
(1420). 8) styrka, upprätthålla, försvara, at the allä
tessin forscripne stykke haldin ok störkin KTb
118 (1393). ib. —- *styrkia sik, stärka sig, hämta
kraft, styrkin idhir widh gudh Hel män 144. —
refl. styrkias, 1) stärka sig, hämta kraft, at han
maghe störkäs ok vedherquäkäs J Buddes b 153.
— *styrkla 1 fra, avstyrka, hwro mästa delen aff
gresca hären wille åtraass, oc stirkia j fraa then
bestalling sedan achilles war afflyden Troj 229. —
♦styrkia til, tillstyrka, giva sitt understöd, moské
then, som tha aff stördet, han störker nw tiil BSH
5: 349 (1509). — Jfr forstyrkia.
styrklare (störkäre. störkiare), m. 2) understödjare,
hjälpare, främjare, aff allo thy afflaat som hälghe
pawa cardinala ärchcbiscopa oc biscopa haffua
vnt oc giffuith allom clostersens hielparom oc
störkiarom Vårfrup 140 (1458). J Buddes b 154.
— Jfr tilstyrkiare.
styrkilse (-else. störkilse Kumla kyrkas rb 65
(1493). störkelse SD NS 3: 327 (1418). stirkilse
Svartb 350 (1435)), n. pl. och /.? 2) stärkande,
styrkande, befästande, mång annor iärtekne giordhe
gudh ther til trona styrkilse Prosadikter (Barl) 90.
tenkende pa rikesins skelliga stirkilse, gagn ok
bestandan Svartb 350 (1435). giff oss tijn helga
lekamen till styrkelse Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326
(1498). 4) stöd, hjälp, bistånd. — understöd, kennes
... mik hawa giffuit ... til scholans störkelse ...
thetta götz SD NS 3: 327 (1418). thy affhende iak
mik thet for:da gotzet ... ok tilegnar iak thet
for:da watzstena klostre thy til styrkilsa ok
vppe-häles til äwerdheleca ägho ib 340 (1418). 8) konkr.
stärkelse (ss styvmedel). en öre störkilse Kumla
kyrkas rb 65 (1493).
styrkirska, /. 1) styrkarinna, tröstarinna. heel
jomfru maria, alla ma(r)tyra styrkkirska SvB 218
(b. av 1500-/.).
styrkleker, m. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord.
Fil. 31—32: as. 29.
styrkning (störkning. störningh), /. 1) styrkande,
stöd, bistånd, thz breff ther höxtha härskare
haf-fuer oos vnth ock giffuith, oos fatighe men til
hiälp, beskermilse oc störkning JTb 45 (1464).
2) = styrkilse 8? item för 3% tynno störningh (!)
VKU 2 (1539).
styrsl (styrls), f. L. 2) styrande, styrelse, ledning,
regering, o huru täk tiänist thz är ... alz enkte
siälffwer radhandes, äpther annars budh, oc styrls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
