Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrsla
827
städhin
offra sik gudhi täkkasta offer Mecht 350. thu lath
mik i engom thima i mine eghne styrls SkrtUppb
20. ib 5 8. här till haffwer jac (o: Agamemnon)
bwrid eder styrlzs oc regementzs twnga hyrda
Troj 192. 3) styrande, styrsel, tyglande, lukt. at mins
crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all
tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls
SvB 361 (b. av 1500-i.). thy skulu tässa twå böner
som är pater noster oc aue maria, wärdzskylleligha
prädicas oc läras aff allom them som haffwa siäla
styrls JMPs 484.
styrsla (styrlssa SpV 140. obl. styr|sö ib 143), /.
1) styrande (av jarlyg). allan skadha oc kosth som
tilkomber skipeno ... före hans fakwnnoga styrslo
äller osköthno PMSkr 12. 2) styrande, styrelse,
ledning, regering, desperado är til liffsins stath
ällir dygdhanna athirkomma, hopsins bruthna
styrlssa (fracta spei gubernatio) SpV 140.3) styrande,
styrsel, tyglande, tukt. continencia är mz hwilko
likamlika girnilse bräska haldz, the ryggia mz
radz-sins mattho ok styriso Sp V 143. ib 144. stadoghetin
... är j odödhelikhetinne ... rörlikhetin är j
kreaturanna styrslo ib 506. gudz almoge ... vndfigh
laghen til syna styrslo SvKyrkobr 16 3. ey
antwar-dandes them (o: barnen) i lössa fånotha dickners
styrslo PMSkr 659 (senare avskr.).
styrsle, /.? 1) = styrsl 2. JMPs 259. ffatighe oc
ffakwnnoghe ärw opsatthe j theras stadh til
rikesens styrsle ib 278. ib 287.
♦styrt (stört SvT 57), n.? nedstörtande,
omkull-störlande. at thu wärne mik oc göme ffran alt onth
... fför ondh ff al, fför styrt, oc skot, fföre kast, oc
stywngh, fföre hwgh oc slagh SvB 502 (omkr.
1520). SvT 57.
styrta (pres. styrthir SpV 453. impj. stört(h)e.
störtte S T b 1: 280 (1481); Troj 33. pass. störtes SSkb
27 5 (15 08)), v. 1) störta, falla, nedfalla, affwndinne
fölghir dödhin thär nästh styrthir (præcipilalur)
wsla siälin swa som scriffwat är SpV 453. hon
störte wthj kätilin Uppl Lagmansdomb 25 (1490).
somlika stürlhe döde nidher j graffuena MP 4: 76.
stäk honom mith for brysted oppa brynian saa
ath hertogen störte aff hästen oc ned for konwng
laomedontes föther Troj 29. — i strid falla till
marken, i sht falla och omkomma; stupa, falla. Troj
31. thw skalt see thyn afföda barn störttha mz
grymmom dödh ib 5 8. 2) störta (i tu), genom fall
bryta. ... fore arnekes götz, som sik störtte halssin
syndher STb 1: 280 (1481). 5) pari. pres. styrtande,
brådstörtad, hastig, hon wardhir mykit styrtandhe
(præceps) j sinom gärningom, hwar hon skulde
wara rolighen SpV 105. 6) störta ned el. omkull
(ngn), sextilia ... war liffwandis styrth ällir qwäfdh
SpV 343. thu störte mik aff thenna stenen Lg 674.
— i strid fälla till marken, fälla, nedgöra, nar
kon-wngen sa honom störttan hög han manliga oppa
honom Troj 30. ty störtte the alle stadz troyaner
ää hwar the gaffwo sig ib 33. 7) än slotz inennen
en tunna ööl for toghen aff slottit til pråmen
störtes (kölhalades? sjösattes?) vij öre SSkb 275
(1508). — Jfr nidher-, umkul-styrta samt bradh-,
for- (Sdu) 1: 307) störta.
*styrtelika, adv. Jfr nidherstyrtelika.
*styrting, f. Jfr blodh- (Sdu) 1: 126), manz- (Sdiv
2: 8) storting.
*styrtnlng, /. Jfr nidher-, um-styrtning saml
blodh-, manna- (Sdw 2: 3) startning.
♦styrtofnl, n. nedstörtande, fall. hwat falsk
gäl-niska ... är thz, som wträkkir syons döttra halsa,
til styrtofallith (ruinam præcipilem) SpV 171.
styrtograf (styrte- SpV 148. störte- GU C 20
s. 470), /. = styrtokula. precipicium cii störtegraff
ok störte kwla GU C 20 s. 476. SpV 148. ib.
styrtogrop (störto-), f. = styrtokula. SpV 414.
♦styrtogher, adj. Jfr genstörtogher.
"styrtogbet, f. Jfr genstörtogliet.
styrtokula (styrta- SpV 147. störtho- ib 316.
störte- GU C 20 s. 476)), f. avgrund, precipicium
cii störtegraff ok störte kwla GU C 20 s. 476.
♦stytta (stödha GU C 20 s. 424. pl. stötter Troj
38), /. [Mnt. stutte] 1) stötta, stöd, (stödje)pelarc.
pediculus ... illud quod sustulit frvctum vel (fel
för ad; sd Cathol.) ramum wlgariter stödha ok lws
GU C 20 s. 424. jntercolumpniuin ... rwm mällan
twägha stödho ib (hand 2) s. 35. ther bode ...
målara oc snyckara ther tornrcsara oc som stötter
wthwgga Troj 38.
*stytta, v. Jfr kringum-, undir- (Sdw 2: 823)
stytta. — *stytta up (stötta), stötta upp, stödja
medelst stöttor el. dyl. bödz giellenerana, som haffua
til tal til framlidne falkenstcn huss, at the nider
thaga ok stötte tet vp, swa ath tet gör ey schada
STb 3: 424 (1499).
*styttc pilare (stötte pelare), m. stöttepelare,
sträv-pelare. promurale ... stötte pelare GU C 20 s. 492.
styva (part. pret. styffdher), v. L. stympa, genom
stympning el. klippning märka, mutilus ... styffdher
hornalöös GU C 20 (hand 2) s. 169. Jfr banda
styfdher.
städh (dat. städhi GU C 20 (hand 2) s. 21), n. L.
städ, smedstäd. jncus udis städh GU C 20 (hand 2)
s. 21. jncudineus ... thz städhi tiilhöre ib. ATb
2: 280 (148 5). Jfr spar-, spika-, stor-städh.
*städhliugga (part. pret. stedhwggen), v.
om-smida? ... en mwrhakcha hwest och en yxe
stedhwggen for iiij ortugh HLG 2: 62 (1518).
’städhia (städla), /.=stadium, thenna hampn laa
j fra tessalia wid åttha städior ellir skede Troj 300.
städhia (städia Thomas Varningsbref 6. städya
PMSkr 96, 104. stätya GU C 20 (hand 2) s. 94.
pres. städhir SpV 453. städer Arnell Brask Bil ie.
refl. städz SvB 172 (omkr. 1500). stätz SpV 552.
stedhz MP 5: 56. konj. städhie Mecht 322. stede STb
4: 83 (1505). impf. stadde, part. pret. stadder.
städder Rydberg Tr 3: 6 35 (145 8). f. stadt Svartb
563 (1513). supin. stat(h) MP 5: 158; VKJ 180.
refl. stadz SpV 531. imperat. steedh J Buddes b 75.
Jfr Sdw 2: 1308), v. L. 1) ställa (ngn el. ngt
någonstädes). lloco ... stätya oc statgaa GU C 20 (hand 2)
s. 94. ... wthan thet är myn lön ath thu wilt ey
städia mik til rcttha Thomas Varningsbrcf 6. 3)
placera, använda (egendom el. arbete). — med sakens
dat. och inf. sades hustrv elin haffua til tal til
husit ... medh sine c mark eller och stede sine
arff renta v mark aff sine c mark STb 4: 83 (1505)
(möjl. att föra till 8 el. 9). 8) bestämma, besluta,
avtala, överenskomma. — med prep. mädh och um.
thu haffde stat medh mik om thin vissa lön MP
5: 158. — avtala om överlåtelse el. förhyrning av
(ngt), jap jenson ... kerdhe thel ... lårens basse
ath han saldhe honom eth fath järn ok gik sidhen
til en annan ok sthaddhet en annan til köps A Tb
1: 27 (1454). thän som sywker är, han skal ey
bekyinbra segh mädh ath städya äller leya skep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
