Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämning
830
ständika
om gillesstämma, item olauo in fundo conuiuii v
marcas in stempna HLG 1: 25 (1427). ib. ib 46
(1442). item om fredagen tha vy hollom stempne,
viij ortugh for sallath och for iiij ortugh söker
ib 2: 93 (1519). J/r fästlnga-, glpta- (Sdw l:40i),
kirkio-, sokna-stämna. — »stämno bref
(stempnä-breff), n. = stänininga bref. Vg Fornmt I 10: 32
(15Ö7). — *stämno dagher (stäffno- PMSkr 101,
102. sterne- ATb 3: 208 (1507)), m. L. stämmodag.
Jfr Sdw 2: 1309. — särsk. legostämma, tjänstetid.
han wyldc ekke tiene sin stemedagh som
honom borde A Tb 3: 208 (1507). PMSkr 101. bliffwer
skiparen dödher, likowäl skal tyänaren tyäna
sin stäffno dagh wth til ända ib 102.
stämning (stempning(h). stämpnen ATb 1:204
(1465). steffning ib 2: 386 (1491). pl. sthemninger
ib 1: 12 (1453)), /. och n.? (Arfstv 24 (1461)) L.
stämning (till inställelse inför domstol el. dyl.).
nighel verkmesstare vi öre vard saker förre ii
sthemninger oppa klauus kniwasmethz weghna
ATb 1: 12 (1453). the som warda nempde j nempd
eller stempning aff biscope, prowaste eller
biscops-lenzinanne Svartb 465 (1457). loot her thure oc
stepne mic tidh ... huilkit stempningh jec möthe
Arfstv 24 (1461). lauris gatolägiare iij öre for ena
stämpnen nigilz laggare staempde handh ATb 1:
204 (1465). at wor helge fader pawen tha strax
vtan alla stämpning säter riked i ban Reuterdahl
Kyrkohist III 2: 548 (1471?). marten ... är fallen
for ena steffning ATb 2: 386 (1491). ... oc fick ther
stempning pa for:de lårens hwilke han loot fulfölie
med sitt wisse bud HSH 16: 95 (1527). —
stüm-niiiga bref (stömpninge-, stempninga-), n.
stämnings-brev, skriftlig stämning (till inställelse inför
domstol). her stens stures stempninga breff at han skulle
komma hiit och swara migh til retta Arfstv 59
(1474—75). maans ingesson kom mz her ture
jens-sons, lagmanss i vestergötland stämpninge breff,
stämde ären kade tiil schara landsting Vg Fornmt
I 10: 34 (1516). Jfr stiimnobref. — stänininga man,
m. L. 2) person som överbringar stämning el. är ss
vittne närvarande vid ngns stämmande inför rätta.
for thy at clostrit hafwir sith götz wiit om riken
liggiande oc wansamt oc thungt är stämninga män
langan wägh ath föra till thingx at witna nokon
laghstämdan Priv o skyddsbr 179 (1442). —
»stämninga pänningar (stämpningha- HLG 2: 14
(1509). stern ni nga- ATb 2: 213 (148 3).
sthempnynge-STb 4: 357 (1514?)), m. pl. ersättning till
stämningsmän. laris köpman sadis for retta ath han skal
bätala älfwe thet som honom fattadis wppo thet
skip4 salth som elfwir lonthe laris köpmanne ...
och laris skal gifwa honom sina stemninga
pen-ninga j gen som elfwir hadhe wth lakth ATb
2: 213 (1483). ghaff iak vth i lybeka i skipare lön
och i öl peningha och i sthempnynge peningha ...
ij mark och v orre STb 4: 357 (1514?). —
»stämninga vitne (stämpninge-), n. vittne vid stämning
inför rätta, thå kom peder ... före medh ssin
stämpninge witne FMU 4; 383 (1472, avskr.). —
—- »stämnings daglier (stämpningx-), m. dag till
vilken ngn stämmes inför rätta, ath hans forhölt sin
dräng i sex stämpningxdagha ath han kom ey til
rätta ath swara för sin sak ATb 2: 21 (1473).
stämpel (stämpil. stempel. stempil. pl. stämpla
PMSkr 539), /71. 1) stämpel, verktyg varmed hål slås
i bleck el. dyl. el. varmed prägel el. mönster anbringas
på en yta. hwilka kopar kringlor maagha hwggas
mädh enom järn stämpil moth bly, hwilken stempil
haffwi mith j sigh en pig PMSkr 510. — stamp jör
myntprägling o.d. tomas ... widerkendis haffue
myntith j marek blech peninga, ok war han tha
bekender, ath han tet lerth hade aff en borgerc
sön ... huilken som hade vthgraffuit stempellen,
som thenne medh myntade STb 3: 192 (1494).
sade samma mýntare (o: en falskmyntare), ath han
heet per jönsson ... som stempelin hade och han
aff lente ib 414 (1499). — stämpel /ör påtryckande
av mönster på skinn vid »säterverkskonsl». PMSkr
539. ib. 2) stöt (till mortel), en mortare oc en stempil
Inv cur Tynnelsö 6. 3) prägel, prägling (på mynt
o.d.). läther tw j thät wathnith sal armoniacum,
oc lägger gyllene thär j, tha äther thät vatnith
gwllith oc stämpillen standher lika fwlbordeliken
pa myntheno PMSkr 4 38. — 4) präglande, prägling
(av mynt), han haffuer ther icke nw saa stoor
for-deel pa then stämpel soin til forende. tha mynthet
stodh j then stadgha GPM 2: 25 (1511). — Jfr
iärn-, kopar-, niortara-, vinbiira-stämpil.
stämpla (stempla. -ade), v. 1) med stämpel
intrycka el. påtrycka prägel el. mönster på (ngt), sidhan
skinnen ärw sath mädh sätherwärkis stokkenom
skwla the graueras, thet är stämplas PMSkr 539.
ib. stämplara som stämplade spänger a besl oc
annor tygh Troj 38. 2) hopsmida, anstifta, i
hemlighet åstadkomma el. söka åstadkomma, stämpla. ...
stemplade mykit ont oc store wille och myken
twedrekt j bland almogen STb 5: 226 (1519). thet
eder nadis högmectighet är föregiffvet om noget
prenterii ... är ey i min makt them thet förtage
ther swadan osanning stemple helst inför eder
nadis högmectighet HSH 16: 79 (1527? Brask). —
medelst stämplingar skaffa in el. bort. thet stykke
stämplede ider fader och ider (o: Svante Sture) aff
dalana GPM 2: 12 (1504). jon i vaxtwna med sit
parti stemplade först jacterne och fienderne j
landet STb 5: 226 (1519).
stämplan, /. stämpling, ränksmideri, anstiftan.
GPM 2: 251 (1507).
stämplare, m. person som yrkesmässigt arbetar
med stämpel el. stamp, ther bode ... bältara oc
stämplara som stämplade spänger a besl oc annor
tygh Troj 38.
stämpling (stempling), /. stämpling, ränksmideri.
tha är thet gyort icke pa idert bestä, och haffuer
ther waret longlig stämpling til GPM 2: 13 (1504).
STb 5: 145 (1517). Jfr bestämpling.
»stämpna, se stämna.
»ständelvärk (stendel-), n. [Ä.Nysv. ständelverk.
Fdan. stænderværk. Mnt. stenderwerk] =
standel-värke. STb 5: 216 (1519).
»ständelvärke, se standelvärke.
ständika, /. och ständike? m. (ständikka. ständeka.
stendicka. stendeka. stendecka. obl. steneko ATb
2: 283 (1486). pl. stend[r]ickkar STb 3: 163 (1494).
stendicker ib 2: 583 (1491), 3: 305 (1496). stennekka
HLG 3: 57 (1522)), /. stånka, tennkanna. Jfr
Hildebrand, SvMedelt. 2: 256. tesse skattadhe hustrv
gcrtrudhc pantha ... ena högha tin kanno for j
mark ena ständikko for x örtog A Tb 1: 246 (1466).
ib 364 (1471), 2: 402 (1492). ... ena grita, en
ten-kanna, en ständeka STb 1: 69 (1476). ib 2: 583
(1491). v stycke kannor oc stendicker ib 3: 305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
