- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
842

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svara

842

svarter

leraven på (ngn), hållas för, räknas som. om han
wille sware fore en dandesuen och sitie til bordz
medh dandesuena, tha wille han betale her philpus
sine vthlagde peninga STb 3: 154 (149 4). — Jfr
tor-, tll-svara.

•svara, v. J/r besvara.

svaran, f. svar. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark.
/. sv. ordjorskn. 6: 45. stodhe swa alle opp,
ödh-myukliga bidhiendes effter domarens swaran J
Buddes i> 150. J/r forsvaran,
svarande, m. J/r forsvarande,
svarare, m. Jfr försvarare,
•svardher, se svärdher.

•svarhet (-heet), /. (Aini. swärheit] 1) tunga,
börda, onus. ther ower wiliom wi ängen scall
maght haue them noker ytermere thynge eller
swarhet vppa at legge eller fortrycke Priv f Sv st
100 (1444). 2) tunga, besvär, vppenbarede wor kere
hoffuitzman, ath han sich aff sacht hade nw j
thälie herredagh aff thet höffuitzmansdömith ...
toch före werdigeste verdige feders ... bön ...
toch han sich then twnge och swarheet pa j gheen
STb 3: 116 (14 93). 3) svår beskaffenhet, grovhet. ...
fför thy thänna syndenas (a: wredhenna oc
hämp-dhena syndh) swarhet offwer gar alla wärldena
syndher JMPs 24 8.

svarllse, n. pl. Jfr forsvarllse.
•svaring, /. Jfr besvarlng.
svarirska, /. J/r forsvarlrska.
svarlika (suaar-. swor-. -liga. -lig(h)an), adv. 3)
kraftigt, ivrigt, häftigt. ... ok for:ne fogit swarlige
nekade, ok then andre swor och drapelige och
viste hanom stwndh och stadh STb 3: 185 (1494).
almoghen sigher och talar swarliga om then
gestningh, the haffdhe i winters BSH 5: lis (i506,
H. Gadh). tha slogos the swarllgan j vij daga
Troj 218. hwggo alla saa sworliga oppa henne, ath
hiälm bånden söndergyngo ib 241. — kraftigt,
högeligen, i hög grad. jak wet wäl ath jak
suaar-lighan mothe gudi syndade Prosadikter (Sju vise
m C) 229. samma tijdt widerkendes samma sýmon
... ath han war swarlige drvcken, swa ath han ey
wiste, hure han kom j sýön STb 3: 10 (14 92).

svarliker (-lighen. komp. n. -ligaren), adj. L.
svarlig, försvarlig, som kan försvaras, j morghon
skal han dömas til dödh äpter lagen thy ath thz är
tik ok mik ärligaren och suarligaren än man skal
öwer os seyia jak hade låtit dräpa myn son wtan
doom Prosadikter (Sju vise m C) 2 31. ... sagho
them (o: munkarna) enga andra lekier eller
aat-häffwe ath haffua ther, än the skäligin och
swarlighen woro, och ath engin broder ... hade
ther sperbräkan eller tomeghian, som them war
offuersagt STb 1: 340 (1482). J/r osvarliker.

svarlösa (obl. swar lössö ATb 1: 181 (146 3). pl.
swar lösser ib 3: 174 (1505). swarlöös JTb 71
(14 81)), /. svarslöshet, underlåtenhet el. tredska att
svara inför domstol, stempde iap iönison mychel
gulsmid saker til iij marker for swarlösa A Tb
1: 196 (1464). laris gatulägiare iij öre swarlöso per
iönson stämpde hanom ib 231 (1465). ib 332
(1470). jtem cölmenrautes broder bar jak vpp vj
öre swarlöse Skotteb 412 (1467—68, Kämn). ib 422
(1468—69, d:o). STb 1: 3 (1474). iij (3) marek bade
fore hormaalet och swarlösane ib 26 4 (i480). tessa
stemdi laurens i warlä iij marc for swarlöse Uppl
Lagmansdomb 65 (1493). — fall el. titljälle av

underlåtenhet att svara inför domstol, wart marthen
... saker iij mark for et dombrot och for tre swar
lösser ATb 3: 174 (1505).

svarlösan (-lössan STb 3: 384 (1498)), /. =
svarlösa. sama [dach] mattis bagere zacer til iij marek
for swarlösan och stempningh STb 3: 152 (1494).
ib 169 (1494).

♦svarta? (-adh), v. svartfärga, item quinna, som
haffwer swartadh (möjl. fel för swärtadh) wil aat
systrene VKU 86 (1556). J/r svärta, svärtirska.

svartbrodhir, m. svartbröder, dominikanmunk. —
gen. pl. om dominikanklosler. bro peder fan hawen
her aath swartbrödra SJ 2: 9 (1475). — J/r
svarta brodhir, ävensom svartmunker. —
svart-brödhra kloster, n. svartbrödrakloster,
dominikanklosler. MP 4: 151. — svartbrödhra ordin (-ordon.
-aardhan. -aardon), m. svartbrödraorden,
dominikan-orden. fultmektoger pa bro findwid laurencii vegna
aff swartbrödra aardon STb 1: 90 (1477). ib 139
(1477), 377 (1482). Jfr svartabrödhra ordin.

svarter, adj. 1) svart, niger a um swarter GU
C 20 s. 354. pullus a um swarter ib s. 501. jnerticula
le swarther viinbära quisth ib (hand 2) s. 25. äpter
them kome twe swarte diäffla oc sagdho til
änglanna ... SvKyrkobr 20. tha klärken kom i
döma tha sa han om kring widh manzins säng alt
som andra swarta kattor oc diäffla stodho mz
iärnkrokom oc drogho wt siälina ib 26. item gifwe
wi ... twå wåra swarta gångare och wår stodhest
fogelen ... Lagerbring Saml 3: 258 (1470, avskr.).
tha sagho the alla ath en swarter diäffuol ok
ledher drogh honom j armana MP 4: 179. tha
fingo the qwinnonar [se] när sik en swarthan kat
storan som en hwnd ib 204. hade jak thaa vel
tilgiffwit örath aff swarta katthen, at i hade
sielff thaa warit tiilstädhe BSH 5: 167 (1507, H.
Gadh) (jfr under öra samt E. Salberger, Ark. f.
Nord. Fil. 73: 5 ff.), item tiil boxsiö ligger 1
fiske-bäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt wth
som thet swarttha vatneth wthräcker VKJ 171.
mys fördriffwas stötandis swartha odhyrth mädh
färskom osth samman PMSkr 356. göra hwith win
aff swartho win ib 358. brennes aska aff winträ
som bära hwith win oc lätz j winith tha gör askan
winith hwith, oc aska aff winträ som bär swarth
win gör swarth win hwar hon lätz j vin oc täppis
ather affwan j firetio dagha bliffwer thet swarth ib.
giffwes them ätha swarth brödh ib 363. somme säya
the gotzen lagdos ödhe / aff myklo örlögh oc
swarthom dödhe ib 192. ... sina egna äger ther
lenge hafva öda legat sidan svarta döden HSH
13: 66 (1524, Brask). — svart, mörklagd, mörkhyad,
av mörk hudfärg, med bibegrepp av fulhet. Jfr B.
Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 27 8 ff. EK
556 ff. 2) magisk, i förbindelsen svart konst,
svartkonst, magi. j thenna stadh war en klärk oc
han heet virgilius, ocmykith lärdher i siw boklika
konster, oc mäst i swarte konstinne Prosadikter
(Sju vise m) 142. BSH 5: 183 (1507, H. Gadh).
Jfr svartakonst. — svarta brodhir (swarte-,
-brudder. -brydder), m. = svartbrodhir.
swarte-brödare i westraaars HLG 1: 111 (1467). — ss
tillnamn, peter swarta brudder StÄmb 47 (1449).
ib 49 (1450). — »svartabrödhra konvent, n.?
svartbrödrakloster. STb 2: 489 (1490). —
•svartabrödhra ordin (-orden), m. = svartbrödhra ordin.
SJ 2: 130 (1484). — »svarta konst (swarte-),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0856.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free