Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenbarn 844 svik
(1540). — *svcna tliiänare (swene-, -tienere), m.
tjänare lios cn sven el. väpnare. Arnell Brask BH 8.
jtem smaswene tiänere scole gaa til bord mz andre
swenetienere ib 31. ib 34.
svenbarn (swän-), n. L. gossebarn, gosse, thänna
... ffru haffdhe ... x barn, bade swän barn oc
möö barn JMPs 393.
’svendomber, m. gosseålder, alth thz jak giordhe
j minom klenasta barndom, swendom (pueritia)
ok wnghdom Mecht 15.
svensker, se svänsker.
svepa, /., se svipa.
svepa (-te. swöpa: -is Prosadikter (Barl) 42; -te
ib 103), v. 2) svepa, hölja. —■ särsk. om lik. swa
lrianga fatika kluta hon swöpis j äpte dödhin
Prosadikter (Barl) 42. ib 103. — ’svepa sik, svepa
(in) sig. ther flo han skinnit aff, ok swepthe sik
vti MP5: 24.—bildl. swa lenge thu swepis i thessom
rötelika kroppenom Hel män 192. — Jfr in-,
mällom-, iini-svepa.
’svepan, f. Jfr insvepan.
’svepeduker, m. svepduk, svepning, sandalium
ii hesta bctäkningh ... swepe duker oc swepc
klädhe GU C 20 s. 542.
’svcpcklädhe, n. = svepeduker. GU C 20 s. 542.
’svepelakan (-lakon), n.—svepeduker. sagum gi
vestis quedam commvniter arnisth oc swepelakon
GU C 20 s. 537.
•sveper?, m.? [Sy. Dial. svep, ögonblick. Isl.
svipr] i förbindelsen i svep, på ögonblicket, genast.
tha sade magnus til olaf jak besätir thetta iärnit
... lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy
jw sade magnus jak faar än swa mykit ok faar
jak äkke mer ok hög i stökke aff i swep aff fatino
ATb 1: 133 (1460).
svepesak (-saak), f. [Fdan. svipesak[ 1) anklagelse
som framkastas för syns skull; orättvis beskyllning;
förföljelse, calumpnia ... swepe sak GU C 20 s.
69. causor aris ... hantera saker swepesaker lasta
saker leda ok käre ok mz skälom bewisa ib s. 89.
tha likawäl wthan gudz räddoge ok gudz kärlekir
kombir thär til ... tha oppinbara owenanna
swepesaak (adversariorum calumniæ) sik snart SpV
250. 2) svepskäl, förevändning, än jak skal läggia
mera til thz som scriffwat är, oppa thz at thu ey
skuli wrsaka tik, mz nakre swepesak (ne de sexus
infirmitale causeris) SpV 165.
’svepesaka, v. beskylla orättvist, cauillare gabba
forsmaa speskära ok swepesaka ok vth speya
GU C 20 s. 88.
*svepesakare, m. sicofanta te swepesakare oc
ficonaethare oc girogher GU C 20 s. 577.
svepil, m. linda. Jfr H. Ronge, Konung Alexander
239.
’svepilse, n. pl. Jfr insvepilse.
svepliker, adj. snarlik, saa swepliker war pirrus
synom fader achilli Troj 300.
•sverf, n. Jjr buþsverf (Sdw 1: 512).
sveta (swetto: -as. impf. refl. swettis SkrtUppb
388; SvB 41 (si. av 1400-/.). swetadhis SkrtUppb
2 80), v. 2) utsvetta. hälgha frägdhinna halsarna
swet-thas (sudant)thär (o: j thänna yrtagardh) SpV 493.
— refl. svetas, svettas. — om sak. stande (oliverna)
swa j xxx daga at swettas PMSkr 337. -— med ack.
om levande varelse, oppa oliueti bärgh thär gudz
son swettis blodh SkrtUppb 388. thän blodhughe
swettin han swetadhis tha han badh ib 2 80.
SvB 41 (si. av 1400-/.). — om sak. spädha ällir
klena quistane swettas (sudant) balsama SpV 10.
— *sveta ut, utsvetta. swa (o: genom upphettande
av en kopparskiva) swettas blyth wth aff koparenom
PMSkr 412. Jfr utsvetas.
svete, m. svett. — sveta badli, n. Jfr Sdw 2: 1310.
— sveta bora (swethe-), /. svetthål, por. porus ri
swethebora GU C 20 s. 471. — ’sveta klädhe
(swette-), n. svettduk, handlin, manipel. prästin
haffwer siäx klädhe ... manipula som heter
handliin ... ok some kalla thz sudarium. thz är
swette klädhe at man skal sin swet thär mz
thörka SvKyrkobr 61.
sveter (swetter), m. svett. Jfr Sdw 2: 1310.
SvKyrkobr 01. — med syftning på arbete och möda.
the som fore cmsainan christi kerlek ... j ... synom
swette sökiä swa helgra manna rwm ok städher
SvKyrkobr (Lucid B) 200. — Jfr ännis sveter
(Sdw 2: 1132).
sviar, se svear.
svidli (swedh), /. svedja, svedjeland, jtem
befunne for:de synamen fyre swedhna, tha (för twå)
sådde, twå osadde Svartb 524 (1477).
svidha, v. —■ ’svidha af, avsveda, somme skalla
harith aff swinommen oc somme swidha thet aff
PMSkr 25 0.
’svidheiärn (swede-), n. brännjärn, cauterium rii
swedeiärn ok märkeiärn GU C 20 s. 90.
svidlii (obl. swedha. swede), m. brännande smärta;
sveda, haffwir them thot wara lät swedha oc wärk
mädh storom hwgnadh at lidha SkrtUppb 340.
swa at han enkte minskadhe lätte älla lisadhe
wärkin ällir swedhan ällir pinona som öffwadhis
SvB 108 (senare h. av 1400-/.). skal per ... geffue
honum vij mark ... fför sin swede och til lekerelön
STb 5: 85 (1515). Jfr sarsvidlii. — ’svidha värker,
m. = svidhi. thy skal thu lidha tololigha thenna
suidha verk Saml 6: 165.
svidhia, f. 1) svedja, svedjeland, roffwor oc hälinga
wilya haffwa lösa oc fetha jordh oc helsth swidyo
PMSkr 203. 2) ss vedmått. item för ena swidhia
töran wedh VKU 77 (1554).
svigha (part. pret. svöghin? j/r Ii. Pipping,
Kommentar t. Erikskrön. 7 0 3), v. böja sig, giva
efter, i förbindelsen giva svigha, d. s. thy han
(o: capitenaren) staar fasther oc giffwer ey swigha
PMSkr 159. — (svigha för sighia. tw swarar swa
illa minne modhir tw mötte väl swigha henne eth
ordh ellir tw ATb 1: 270 (1467).) —- ’svigha til
ryggia, vika tillbaka, när äller hären swiglier til
ryggia PMSkr 127. —- Jfr nidhersveghia.
svighbughi (pl. ack. sweghbogha), m. valvbåge,
valv. tha skal han mwra sweghbogha vp j sinom
cghnom källara ok swa mwra thär vppa KTb
78 (1439).
svik (swek JMÖ 97. ib. swegh GU C 20 (hand 2)
s. 164 (daniserande)), n. och m.?L. 1) svek, förräderi.
etherlika owenscns swek doldhe sik i swiklika
ormsens hwitzlo (latuit in blando serpentis sibilo
hoslis pestiferi dolositas)... oppa thz at människian
skulle gripas til syndhena JMÖ 97. swekit i gän
kom til sin mästara (fraus in suum factorem reversa
est) ib. 2) svek, bedrägeri, jmpostura ... swik GU
C 20 (hand 2) s. 16. mungo ... mz swegh aff röffua
ib s. 164. ...han köpte huset cronanes toll till swik
STb 1: 345 (1482). ty ath thet giordes kronone till
swik ib. — ’svika gärning, f. svekfull handling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
