Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
systkine
854
sädhe
modlicr abbalissa oc all älskelighen syskan j gwdy
PMBref 303 (l5lo). — Jfr samsyskin.
systkine (syskonne STb 5: 11 (1514). sidzskäna
Svartb 479 (1464). söszkone SJ 2: 104 (1487). gen.
pl. syzkionä Svartb 384 (1441). siskiane ib 208 (1396).
söschena SD NS 3: 612 (i42o). syskonis STb 5: 10
(1514). Samtl. de anf. gen.-formerna kunna föras till
systkin. Jfr Sdw 2: 1311), n. = systkin 1. raet mynne
moders samtickio oc godwilia ok swa met mynne
siskiane Svartb 208 (1396). min schipteslot innan
wara söschena gotzaschipte SD NS 3: 612 (1420).
pa alle syskonis wegna STb 5: 10 (1514). fför sigh,
sine syskonne och alle theris effterkomende ib 11
(1514). Jfr samsyskine.— systkina barn
(syskino-SD NS 3: 20 (1415). syszkene- STb 2: 195 (1487).
syskene- SD NS 3: 342 (1418); Uppl Lagmansdomb
33 (1490); ATb 3: 10 (1493). syskane- STb 1: 100
(1477). sözskona- SJ 2: 118 (1488). syskona- SJ
2: 104. Jfr Sdw 2: 1311), /1. syskonbarn, kusin. ...
thet iak hawer salt ... mino syskinobarn oc arfwa
magnus iönissone ... SD NS 3: 20 (1415). ... som
henne tilfioll i arff epter syth syskane barn STb
1: 106 (1477). lasse bagges sözskona barn pa
modernit SJ 2: 118 (1488). thet war hinrik mattssons
rette syskenebarn ATb 3: 16 (1493). — *systkina
del (söszkone deel), m. om den lott som tillfaller varje
syskon vid ett arvskifte, suman til hopa, som löp pa
alle the v (5) söszkone deeler, vaar ijc (200) marek
stocolmske STb 2: 394 (1 4 89).
systlunga (obl. syslongo), /. L. mosters dotter,
kvinnlig kusin på mödernet, fränka. ... varn
ägho-del i iärastadhom ... som vi meþ rätte ärfdh äftir
vara älskliga syslongo östensdottir katrine i ryuþe
vp barom SD 6: 271 (1351).
systlunge (sytzlinge Svartb 104 (1355); SD NS
3: 415 (1419, ä. avskr.). syslunge: -a SD 8: 55 (1361);
SD NS 3: 578 (1420, ä. avskr.). sýslinge STb 3: 394
(1498), 5: 237 (1519). swslinge:-a SD 6: 271 (1351)),
m. L. kusin på mödernet; äv. i allm. kusin el.
avlägsnare frände. Jfr Sdw 2: 1311. at iak eger at
gelda minum kera swslinga iönisse brudson ena
mark korn SD 6: 271 (1351). thet testament, som
war faders sytzlinge herre helwik ... giorde SD NS
3: 415 (1419, ä. avskr.). lasse pouelsson dragere
hulkin som war framlidne änders mongsons
sys-linge STb 5: 237 (1519). -— ’systlunga barn
(syss-linge-), n. barn till syssting(ar). ... att iag hafwer
skipt wid mit sysslinge barn ragnila SD 8: 209
(1362).
systorliker (systerlig), adj. systerlig. systerlige
helsan nu och altidh försende kärlige medh gudh
käre syster besynderlige gode wen ... Mon Dipl Sv
49 (1487). systerlig kerlig heise GPM 2: 410 (1502).
systorskaper, m.? och *systorskap (syst(h)er-), n.
1) systerskap. om medlemskap i gille, thy hon gaff
... halffwan sin gaardh til heligelicama gille for
sith systherskap och testement HLG 2: 102 (1517—
18). ib 3: 31 (1522). 2) systerskap; samfund av
klostersystrar, jak är ... syster j sötha systherskapi
Mecht 330.
*systraskap, n. = sy storskap 2. Jfr Sdw 2: 1311.
syta, v. sörja för, försörja, vårda, han skal sytha
mik badhe hele ok siwke til dödhradagha SD NS
3: 407 (1419, Jämtl.). hon lot honum ffrit oc quit
husit j hender, oc han henne skulle låte sythe,
föde oc sköte STb 4: 26i (1512).
*sytekona, f. kvinna som åtnjuter »sytning». gre-
gers laurensson sytekona d:t 3 öre SSkb 180
(1505—06).
syting (siwting Uppl Lagmansdomb 28 (1490).
siwtting(h) ib 29, 105 (1490). siwkting ib 6 (1490)),
f. försörjning, underhåll; särsk. livstidsförsörjning
som man av ngn erhåller mot överlåtande av sin
egendom. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens
hist. 1: 497 /. kom fore rettin hemming silwastason
oc talade om viij ortugland iord som mickil i
valby haffde giffuit h[anum] fore siwkting thät
han skulle föda hanum til dödra dagha Uppl
Lagmansdomb 6 (1490). at hon ... haffuer giffuit
sinom sonason jöns agneson ij öris land jord ...
oppa thät at ... ]öns agneson skal halda henne
sinne fadersmoder siwting thär fore ib 28 (1490).
tha bödh hon the iordena op, om noger aff them
hennes arffua skulde ware wilde halda henne thär
siwtting fore ib 29 (1490). ib 105 (1490).
sytning, /. L. = sytiny. thet ... jngemund skal
halde mek sytning thil ... dödhradagha DN 14: 69
(1457). ib 89 (1471), 212 (1516). skall ... elinhaffue
sit ffrie tilhold inne med för:ne lasse persson bade
til fföde, husrum och anen god sytning STb 5: 3 3
(1514). ... fför hulkit hennes frie bröd med all
redelige sytning och tilbörlig åtwakt och frie
huserum, hon ... oplot en fierde part j sin ... grvnd
ib 62 (1515).
siidh (sööd(h) SpV 47; SvKyrkobr (Lucid B) 227.
sedh GU C 20 s. 562. pl. säädher SvKyrkobr (Lucid
B) 138), f. och n. L. 1) säning, sådd. aff alle the
dyrkan ällir sääd som mankönith ökir, weth hon
(o: jungfrun) enkte (totius humane culture vel
sementis nescia est) SpV 47. 2) sådd, det som sås,
utsäde, thina liliar alla sädinna (tilia lua totius
seminis) SpV 2 5. the tagha 4 thöner til sädh om
aareth VKJ 26. — bildl. hyonelagit är göth ok
loflig|t huru är tha thercs sädh oren SvKyrkobr
(Lucid B) 190. thy at han afflas aff orena sädh
som job sigher huar kan han görä renan som aff
orena sädh är affladher ib. Jfr 7. 4) säd som växer,
växande gröda, även gröda som inbärgas el. är
inbärgad. segcs ... moghen sedh oc sedh GU C 20
s. 562. 6) sädesslag, meden som j somligom (skapade
ling) är stoor fägrindh ok vänleker swa som j
blomstrom ok alskons biomom ... j somligom
fodher swa som j höeno j somligom födhä swa
som j alla handha säädher SvKyrkobr (Lucid B)
138. 7) säd, sädesvätska. (fråga:) huat varder aff
thöm som faa liff ok toch döö j moders lifue (svar:)
thz som är aff fadrens säädh thz star opp j
fadre-nom ok thz som är aff modrens blodhe thz star
opp j modhrena SvKyrkobr (Lucid B) 227. — Jfr
ars-, hvete-, höst-, tliynia- (Sdw 2: 7 57), var-,
vinter-sädh. — siidha Ume, m. skördetid. Jfr Sdw
2: 1311. läthin nw hellir badhe wäxa til lyka, thil
sin fuldhnat, thil tess sädha thimyn kombir MP
5: 132.
sädhe (sädhi. säde. säädhe), n. och f.? L. 1) sådd,
det som sås, utsäde, frö; fröämne, grodd. —- bildl.
o theodora, jak wil haffwa samtalan mz thik, om
paradysi blomstir om the hälgha kirkio sädhis
fruct (de fructu germinis ecclesiastici) SpV 9. 4) jord
på vilken säd (av ett visst mått) utsås, tydeman ...
oplät näskonunge ... vij spanna sädhe j broaslät
til äuärdeligha ägho KTb 6 3 (1429). mölnara
gardhin; thär hafwer han wndher ena lykkia oc
8 thöni sädhe VKJ 11 (1447). ib 138 (1447). ath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
