Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sädhekorn
855
säghn
jak hawer wnth oc giffwith myna fädhernis jordh
mz ii tyne säde NMU 1: 148 (1489). ib 150 (1492).
—• Jfr spniina-, tliynia- sädhe. — »sädhis ailing
(sädis-). /. semineum ii sedis tro [.’] oc sädis afflingh
GU C 20 s. 565. — »sädhis aker (sädis-), m.
åker-(jord) som kan besås med siid. badhe gardh ok jordh
ok sädisakra SD NS 3: 617 (1420). — »sädhis
brukan, /. sacio ... quasi seminis accio sädhis
brvkan GU C 20 s. 547. — »sädhis frukt, /.
semen-tinus ... sädhis frvcth GU C 20 s. 563. — *südhis
{|iidhinna (sädis-), /. runcina ... sädisgudinna GU
C 20 s. 5 33. — »siidhis hvete, n. sädesvete,
utsädesvete. 2 spen sädhis liuete VKU 95 (1559). — bildl.
wälsignadher wari thu wärdhogaste sädhis man,
som aldra bästa sädhis hwete (optimi frumenti
granum) jnsadde i bästa iordh JMÖ 68. — sädhis
iordli (sädis-. sädes-), f. sädesjord, jord som besås
el. kan besås med säd. hoffdastadha thär ära 6
thompther och thär til sädhisjordhen VKJ 12. ib
8 3. thär görs aff 1 brödh för hwaria alin
sädes-jordh ib 150. — stycke sädesjord. thär tiil ligger
1 qwärnaström oc 1 lithen sädisjordh VKJ 17 3.
— sädhis korn (sädhes-, sädis-, sed(h)is-), n. 1)
sädeskorn, frö el. korn av ngt sädesslag, eg. och
bildl. seminarium ii sädis korn oc sedhe skeppa
GU C 20 s. 564. sementis ... sedhis time oc sädis
korn ib s. 563. swa är gudz rike, swa som mannen
kastadhe sädiskornith (sementem) j iordena SpV
176. sädhes kornet är gudz son JMÖ 68. JMPs
550. 2) koll. utsädeskorn. j lesth sedeskorn HLG
3: 124 (1529). ib 1 34 (1529). VKU 131 (l568). —
Jfr sädhekorn. — * sädhis land (sädis-), n. =
sädhe-laud (Sdiv 2:588). for:de sädislandh vnder
hermä-lax jgeen bade soodde ok osaadhde Svartb 524
(1477). — sädhis man, m. säningsman. i bild.
wrange radhgiwarin oc ilzskona sädhisman oc
rät-wisa manna owin diäwulin Prosadikter (Barl) 7 8.
hymerikis rike är likt vidh en sädhis man, som
godha säädh saddhi j sin akir MP 5: 132. ib 133.
JMÖ 68. — sädhis roj|her (sädis-), m. sädesråg.
V K U 134 (1569). — *sädhis skyrdh (sädz sky wrd h),
f. skörd av säd. messis ... sädz skywrdh oc
skywrda ty mine GU C 20 (hand 2) s. 137. —
sädhis time (sädis-. säd(h)es-. sedhis-), m. J/r A.
Bengtson, Nils Ragvaldi 16 3. 1) såningstid,
sementis ... sedhis time oc sädis korn GU C 20 s. 563.
vm warena tha sädis timan kom for thän rike vth
ath saa sin aker MP 4: 2 7 7. stragx epter
sädesthi-man nestkomande STb 1: 89 (1477). sädhes tliime
til rogh oc hwethe är fran xxiij daghen j säptembrj
manadh oc xxx dagha thär äffther PMSkr 199.
2) skördetid. FMU 4: 136 (1458, avskr.). om sädhis
timan (messis temporc) takas twnge kärffwa SpV
4 06. — »sädhis tionde (sädes-), m. spannmålstionde.
Svartb 70 (1345?). — »sädhis tomt (sädhis-, sedes-),
f. (obebyggd) tomt som besås med säd? ena tomppth
ok j (1) kellarä, liggendes oppa norre malm j then
helghäandz eghin sädhis tompth S Tb 2: 4 34 (1490).
SJ 2: 165 (1490). — *sädhis trö (sedis-), n.
rymdmått för säd. semineum ii sedis tro [/] oc sädis
afflingh GU C 20 s. 565. — »sädhis ärter (sädis-),
/. pl. utsädesärter. VKU 3 (1539).
sädhekorn (säde-), n. 2) koll. utsädeskorn,
utsädesspannmål. förwara tith sädekorn ath thet ey
möglis äller brennes Brasks Cal 264.
sädheskäppa (sädhi-, sedhe-), /. såningsskäppa,
såningskorg. seminarium ii sädis korn oc sedhe
skeppa GU C 20 s. 564. — bildl. människan siälff
är frestilsinna sädhiskäppa (seminarium) j sik
siälffwe, for thy at aff första manzsins roth är
fructin SpV 57 3.
säf (säff), n. säv. om skilda slag av vattenväxter.
Jfr Sdw 2: 1311, Hj. Lindroth, Mélanges
lin-guistiques offerts å M. Holger Pedersen 19 37 s.
34 3 ff., Nat. Lindqvist, Namn och bygd 37: 192 ff.
papirus ... säff ok paper GU C 20 s. 407. juncus
ci säff ... iunceus a um thz off säff är äller thz
säff tilhöre ib (hand 2) s. 50. är jorden waath
haffwandis sma säff PMSkr 195. ib 207. banden ...
skal warj giord aff törkadho säff ib 315.
säf (seeff), n. såll, sikt. (?) Prosadikter (Sju vise m)
163.
»süfhet, »säflatogher, »säflatoghet, säfleker,
säflika, säfllker, säflikhet, se siäfhet, siäflatoglier,
siäfiatoghet, siäfleker, siäflika, siäfliker, släflikhet.
»säfia, se sävin och jfr SpV 618.
säfilla (-fyla), /. taklök, sempervivum Lin.
bar-bajovis säfyla Växtförteckn. fr. si. af 1400-talet hos
Th. M. Fries, Ark. f. Bol. Bd 8 nr 14 s. 7.
sägdh, /. yttrande, uttalande. J/r E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45, O. Ahlbäck,
Stud. i Nord. Fil. 40—41. 1 s. 134 /. Jfr döds
siigdli?
säghl (sägel GPM 2: 40 (1502). sägil GU C20s. 6.
seghel PMSkr 12, 91. segel: -s STb 3:243 (1495).
segell Troj 108. med art. seghlith PMBref 336
(1519); PMSkr 88. dat. med art. segleno PMSkr 88),
n. segel, acadion första sägil i skepeno GU C 20
s. e. the scholo gaa til segels STb 3: 243 (1495).
wm swa hardelika ginge ath masten skwlle hwggas
affwer bordh, göras meer äller myndre seghel,
löpa til looff til baka ... PMSkr 12. strax skiparen
läth wpwinda seghlith ib 8 8. tha skipith gar wndy
segleno ib. tessen ärw lyfften som skwla bliffwa
widher makth oc hallas, än tha the göras j
haff-weno wnder seghel ib 91. the strwko syn segell
Troj 108. — i bild. for än sa kan wara bestält.
ath man magh windhä sägel och bliffua bij sin
siglatz til ände GPM 2: 40 (1502). men jak ma
nw sköth säya som myne förfädher j wastena
sagdho, mith glas är lwpith. bestellen j seghlith
som ären wnge etcra PMBref 336 (1519).
»säghlboen (siäghäl-), p. adj. redo att segla,
segelklar SR 12 (S. Ljung, Söderköpings historia
1: 340).
»säghlgarn (segel-), n. [Mnt. segelgarn] segelgarn.
Skotteb 400 (1465—66, Kämn), 457 (1471—72, d:o).
»säghlläript (segel lerefft), n. lärft till segel, the
sendes til danszke effter segel lerefft med lasse
Stock Skb 283 (1489, Skip).
säghlsten (seygl steen), m. magnet, magnes ...
seygl steen GU C 20 (hand 2) s. 110.
säghn (sägn. segn. säghen Gadolin Pants Bil 284
(1399); Svartb 400 (1442). sägen GU C 20 s. 342.
seyn HSH 16: 112 (1527, Brask), sängh SD NS
3:5 (1415). seeng JTb 87 (1498). pl. segner GPM
2: 13 (1504)), f. L. 1) det som säges, utsaga, ord,
yttrande, uttalande, tal. syntes mik at eder nåde
haffde bäther behoff 2 än en epter theris seyn
ther förre har warit i handel med them HSH
16: 112 (1527, Brask). 2) yttrande (i en rättsfråga
el. i en sak som har rättslig betydelse); utsaga,
uppgift. innan siex wykwr äpter thät hanom älla hans
aruom thät (o: godzet) affganget ware äpter säghn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
