Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säghnare
856
siiliii
twegia godhra manna NMU 1: 68 (1381). —■
utlåtande (i en sak som förhandlas mellan två parter);
skiljedom, bestämmelse. GadolinPants Bil 284(1399).
tha tilbindhcr iac mic ... thetta skipte opfylla äptir
godha manna sängh SD NS 3: 5 (1415). tho wiiiom
wi thet fylla anderstadz epter goda manna säghen
ther prestenom är lägligit Svartb 400 (1442). lagdes
lianum fore epter nämpdinnes segn oc ransakan
ath han scal koma nesta tingx dag här epter Uppl
Lagmansdomb 7 (1490). ib 13 (i490). han bytte til
werre oc jcke til bätre hulkit jac sköt til
nämpdinnes segn ib 30 (1490). tha dömpde jak ... effter
vj danne manna segn ok skatting ib 84 (1493).
3) påslående, ath menniskian ... är för fasth j
synne seghn Gers Frest 28. ib 46. skal thy thenne
psalmen venite äpther hälgra kännefädhra sägn
oc skrifft elcke tilskriffuas moysi JMÖ 20. 4)
omtalande, berättande, berättelse, narracio ... est rerum
gestarum exposicio vt trykilse ok sägen GU C 20
s. 342. nw are här kompne hemelige segner, athij
... GPM 2: 13 (1504). 5) tal, prat. bidhiom wi
idher ... ware thet swa, at nokor wilde ont tala
mellom idher oc oss ... at i ängin sägn i tholike
mato höra wilin Rydberg Tr 2: 467 (1388). skal
konunge ... engen segn tro oppa nagor aff them
(o: råden) vtan then som sa siger wil tilsta och then
sak rättes for rikesens radh G. Carlsson, Kalmar
recess 1483 s. 62. ta fwnnom vi thz sa for rettin,
at thz var eet hwmmamal och vwena seeng JTb
87 (1498). aff gisson och sägn BSH 5: 135 (i506,
H. Gadh). — Jfr for-, gen-, hör-, mis- (Sdw
2: 1268), mot-, möte-, ne-, til-, unt- (äv. Sdw
2: 831) säghn, ävensom saghn.
•säghnare (seghnare. sighnere), m. utspridare av
rykten? Lagerbring Saml 2: 267 (1464). at hans
nadh skal oss ... ecke fornedhra eller noghre
wrange sighnere pa oss troo eller sättia, som for
pa ferdom warit haffuer ib 270 (1464).
säghning, f. Jfr nesäghning samt uut- (<3«. Sdw
2: 830), vidher- (Sdw 2: 959) sighning.
säian, se salan.
säker, säkerhet, -liker, se siker, slkerhet, -liker.
säkia, v. L. Jfr ursäkia (Sdw 2: 8 65).
siikker (med art. seggin ATb 2: 285 (1486). pl.
siecker STb 5: 350 (1521, Kop)), m. L. 1) säck,
påse. saccus ci säkker GU C 20 s. 535. j sama
seggin som knwth gaf peninga wth j then sama
seggin fik han peningana j gen medh och jnte
annath minth ATb 2: 2 85 (1486). vij siecker
humble STb 5: 350 (1521, Kop). — ss skymford.
Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239. — Jfr gryn-,
har-, hoftyghe-, humbla-, iordha-, kapo-, lädher-,
mat-, miol-, noppo-, pulver-, pänning-,
pänninga-säkker. — *säkkia draghare (secka-, sekkie-, secke-,
-dragere. -droger), m. [Mnt. sakdrager] person som
yrkesmässigt bär säckar o. likn., bärare, ss tillnamn.
matis sekkedrager BGG 301 (1427). Skotteb 22, 31
(1460—61), 100 (1462—63) o.s.v. STb 1: 14 (1475),
88 (1477), 2: 81 (1485). SJ 2: 100 (1487). ramborgh
seckiedragers STb 3: 423 (1499). — *säkkla sadhul
(sekkiasadhel), m. sadel försedd med säckar el. fickor,
(gårdsfogden skall besörja) hesth och sekkiasadhel
til cappeldiäknen Arnell Brask Bil 28.
*säkkia, v. slå i säckar, säcka. saccare säkkia
GU C 20 s. 5 35. Jfr insäkkia.
•säkpipa (seeck-), /. [Mnt. sakpipe] säckpipa.
quod bicornem fistulam, vulgari gentio seeckpipa
dictam, secum ad pascua ferant (om herdarna i
Norden) 01. Magnus Hist. de gent. septentr. I.
XVIII c. 81.
•säkpipare (sakpiper), m. [Mnt. sakpiper]
säckpipeblåsare. ss tillnamn, cecillie sakpipers Skotteb
61 (1461—62).
*säkpiplrska (sak-), /. hustru titi el. änka efter
säckpipeblåsare, ss tillnamn, cecillie sakpiperske
Skotteb 31 (1460—-61).
säkt, /. L. Jfr ivir- (Sdw 1: 624), ur- (Sdw 2: 865).
säkta (sakta), v. L. tilltala inför rätta, lagfora.
(?) thesse äpterscrefne ärw the, som jon kruse
skullo sakthado vth the päningha, ther honom
befälth är JTb 54 (1468).
säl, se s|äl, 77).
säl (sääl. seel. siäld), adj. L. säll, lycklig, beatus
... helager ok seel GU C 20 s. 52. kom ok gör os
hela ok säla war gudh ok war härra SvKyrkobr
328. huilken hälst som tror, oc wardher döpther
han skal sääl wardha JMÖ 15 5. — i förbindelse
med aminnilse bildande ett uttryck som återgiver
Lat. tbeatæ memoriæ». medhen wy hafuom ther pa
aff högbornom förstom aff siælä amynnilse konung
karl oc k. cristiern etc. frelse til ewig tiidh FM U
5: 476 (1495? samtida avskr.). —- Jfr osäl samt
usal (Sdw 2: 866), väsal (Sdw 2: 1066).
säld, /. Jfr osäld saml ysäld.
sälelika (sälica. sällegha), adv. lyckligt, med
framgång. ath j maghen swa styra idher och idher rike
och alla idhra vndhirdana rätwiislegha och sällegha
här j jordrike SkrtUppb 199. aldra wadelicasta
frestilse är thet, ath enne människio gaar altidh
sälica vtan frestilse MP 5: 195. Jfr osällika.
säleliker (selich. selogh), adj. lycklig,
lyckobringande, välsignelserik. —• säll, salig, gud siälfwer
elskar hwaria ena selogha menniskio swa som sith
barn SkrtUppb 220. hustrv jngridh, nw j selich
amýnnilse STb 3: 178 (1494).
sälelikhet (sölikhet Mecht 99. sällikhet ib 3 8 8.
sälighet(h) SpV 259; -inne Mecht 76. sälaghet
Prosadikter (Barl) 10), f. och m. lycka, framgång,
fawidz-ska manna sälighet (prosperitas) är the nadhinna
gaffwer, thär gudh giffwer SpV 259. —- sällhet,
salighet, vilde han ey at enast aterböta wän skadha
vtan liäldir wän stadga j myklo högtidhelighare
sälaghet föra Prosadikter (Barl) 10. aff hans
win-stra fodhz sare wthflöth os sälighethinne (salutis)
döpilse Mecht 7 6. thätta ordhit passio ... läther
mik aminnas the sälikhet som iak bewiste minom
owinom (hoc autem verbum ... recolere me facit
fidelitatis quam meis exhibui inimicis) ib 99. thy
at swa myklo meer som owinener wprisa a mote
them thäs mer tha trifwas the ok styrkias i gudhz
kärlek mz sällikhet (eo validius in amore
convales-cunt) ib 388. — Jfr osällikhct samt sälikhet. —
*sälellkliets görare (sälikhetz-. sälighetz-), m.
salig-görare. thy widhertorfte mankönit siwhanda
läkedom äller bot som är läraren, atherlösaren,
frälsaren, wtledharen, lysaren, wälskaparen ok
sälikhetz-göraren, äller ath[e]r ledharen til fädhernis landit
SvKyrkobr 324. ib 328.
sälhet, f. lycka, framgång, fawiska människio
sälhet (prosperitas) SpV 259. läntelighin sälhet
(prosperitas) tilledhir hoghenom trygghetena ib
410. Jfr osälhet.
sälia (siälia Svartb 360 (1437). siäla STb 1: 206
(1479). pres. säl. sääl NMU 1: 83 (1 399). sel Jämtl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
