Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särö
860
säte
thera godz oc äghor ... met fastum oc
iandz-laghum, oc serdelis huart thera widh sigh fore
tolkit werd her epter fölger Svartb 174 (i38o).
hwar steen serdelis war wörder före viii (8) swenska
mark Fornvännen 1956 s. 101 (1454, avskr.).
tywrana hallas särdelis fran könar j twå manada
PMSkr 218. utgiffuit ... symon skredere serdeles j
marc mindre än femtigi Stock Skb 77 (isis—19).
4) särskilt, speciellt, i synnerhet, framför allt. humus
mi jordh och serdelis waath jordh GU C 20 (hand 2)
s. 2. här ... sighx aff människiom almänth allom
ok sidhan särdelis (in speciali) aff nakrom Mecht
299. är högtiid aa färdom tha ringe förre oc särdelis
tha prädiken är j kirkione ÅK 60. B) adj. 1) som
ngn har för sig själv; särskild, egen. ... hulke messor
hollcs skole widh ith besynnerligit rwm och serdelis
altare STb 5: 305 (1513, Bil). 2) särskild, avskild,
för sig själv varande. — särskild, för sig själv
beräknad, skiparen är pliktogher föra ath
köp-mannommen vtan särdelis betalningh theras gangh
klädy PMSkr 14.3) särskild, som går framför andra
el. annat, thär fföre skal thu ffaa siärdhelis nadher
SvB 187 (omkr. 1520). — särskild, speciell,
siälff-wer gudh är iomfru marié serdelis krona Mecht 150.
säre, n. sår. tha sinthe laris ... och eskil ... olaf
werkmestare eth fwlth säre j armin som en diäkne
giorde honom ATb 2: 262. Jfr fulsäre.
särker (säärk), m. 2) särk. patriarchen gaff
honum (o: Karl Magnus) ... aff särke iomfru marié
som hon hafdhe näst sik Prosadikter (Karl M) 252.
Karl Magnus ed. Kornhall 10. item stall ingegärdh
toska en nidherdeel aff en säärk JTb 68 (1475).
hon war i särkkienom STb 1: 16 (1475). — Jfr
mässo-, qvinno-särker. — "särkia hul (-hooll), n.
cluniculum ... skynande swerdh uel foramen quod
fit in camiciis circa latus särkia hooll GU C 20
s. 118. — *särkia läript (-lärifft), n. el. f. lärft till
särkar. VKU 108 (1562).
särliker (-ligher. komp. serlikare), adj. L. 2)
särskild, speciell, the som haffdo offrat oc giort iomfru
marié serlikare (specialia) oc andelikare tiänist
Mecht 128. han skal mz särlighe (speciali) [-wärdhe-li[g]het-] {+wärdhe-
li[g]het+} kwngöra mith loff offwer alla andra ib 309.
sürlästis (-lestis), adv. L. särskilt, för sig. ath
hwar en aff them särlestis matte faa nokon
eege-dell Nio handl rör Vkl 224 (1390).
säs (sees), subst, sex (på tärning), senio onis sees
GU C 20 s. 567.
sässi, m. L. bänkkamrat. Jfr E. Hjärne, Namn
och bygd 35: 18 /.
sät, f. L. Jfr Sdw 2: 1312 samt sam-, soma-sät.
sät, n. Jfr solsät.
sät (saft. sett), n. och m. 1) lag? oppaa then tidh
war eth säth j staden ath en klokka skulle ringias
j skepadan tima huar quäldh och huem man fan
oppaa gatuna sedan skulle strax dräpas wtan alla
naader Prosadikter (Sju vise m C) 238 (mö/7, att
föra till 3; Sju vise m A och B ha på motsvarande
ställen (s. 131, 189) sidher). 3) sed, sätt. Jfr Sdw
2: 1312. 4) sätt, vis. kan for:de myn egedell ok
qwernestadh med nokrom sett gänga fran prestens
bordh tha tilplicther iak mijnä arffua vedherleggia
vnder prestens bordh ... en velliande ök (o.s.v.)
VgFornmt I 8—-9: 96 (1450). geffuer akt pa theres
(a: tyskarnas) keller ty at the haffue mong lempelig
sätt som her ey pleges till at vinda vatn med HSH
13: 114 (1524, Brask).
säta, f. L. 3) säte, sittplats, thy ware bether at
folkit ij sinom gestabudhom sithe skiällika
(här-efter möjl. ett i uteglömt) säthu ok standhe vp fran
bordhe tha thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne
nödthorp SkrtUppb 222. —• säte, stol, tron. aff
gudhz ok jomfrw marié säto (de throno Dei et
beatæ virginis) Mecht 50. — *sätu aker, m. Jfr
Sdw 2: 1312. — sätu gardher (säto-, sät(h)e-, sätä-.
säta-. sätie- Svartb 339 (1432?). säthia- ib), m. L.
sätesgård, säteri, mansus si sätwggadher GU C 20
(hand 2) s. 118. min deell j syttis götz ... met
them engiom, som ther tiil lagdes wndan
sätä-gaardhen j letala Svartb 332 (1431). FMU 4: 247
(1465). wår säthegårdh eedh Trolles Jb Bil 138
(1 467, nyare avskr.). FMU 5: 68 (1483, avskr.).
MP 4: 134. en godhir ryddare j vplandhoman
haffde en rcdho swen j synom sätogardh ib
5: 141. — Jfr asäta gardher (Sdw 2: 1102). — sätu
stuva (säto-. sät(h)e-), f. boningshus, rawidh sålde
gardiäknanom ena säto stufwu i magnus skagx
gardh ATb 1: 216 (1465). ib 380 (147 2), 3: 97(1499).
Jfr sätstuva.
säta, f. Jfr solsäta.
säta, f. Jfr brudhsiila.
säta (sättha. impf. sätte, supin. säth), v. L. 1)
akta på, bry sig om, rätta sig efter, följa, lyda. med
dat. el. ack. ath wj skolom älska honom offuer all
tingh ok lyda ok sätha hans budord MP 4: 71.
thätta budordit sätte en göder hälgcr abbotä ib
141. om tw wilt myna råde sättha Troj 14. hade
tw lyt oc säth liectoris rad ... tha ... ib 58. —
rätta sig efter, lyda, göra till viljes, med dat. el. ack.
han sätte ofmykit sinom winom ok frändom MP
4: 147.
säta, se sätta.
säte (sethe STb 2: 454 (1490), 3: 220 (1495). gen.
med art. sätsens Mecht 224. pl. säthe Mecht 52.
säthen SvKyrkobr (Lucid B) 2 30. ib), n. L. 1) säte,
sits. — säte, sittplats, plats, trwels smidh zacher
til xl (40) marek for han hinrik groffsmidh viste
aff syth sethe och badh hanom stande vp och
förswara sigh for then kapan, hanom tillagd war
STb 2: 454 (1490). sworo nýa kemmenerana thera
eedh ... och settes tha j thera sethe ib 3: 226
(1495). the skola koma til sätis mädh mik j
hym-merike MP 4: 16. •—■ säte, stol, tron. om Guds el.
Kristi tron el. om andra troner i den himmelska
härligheten, wppa thy bärgheno waro thw säthe
(throni), mz wnderlighe fäghrindh skinande än
främste stolen ok sätith war the högxsta hälgha
ok oathskilelica trefalloghetz Mecht 52. thän andre
stolen äller säthidh, war the jomfruligha
modher-inna ib 53. tha saa hon äronna konwngh jhesum,
j sino käsarligx waldhz säthe ib. ib 224. SvKyrkobr
(Lucid B) 229. hafua ok ther apostolj sin säthen
som aff thöm scrifues j sculin sithia pa xij säthen
ib 230. ib. 2) säte, residens. — boning, boplats, här
äpthir händhe, at ysaac for hwnghir skuld ...
nödhgadhis at omskipta sith säthe (sedem mutare)
SpV 377. at thät sama pawasmor war fordum vij
manna säthe oc nw besitit är med iij män Uppl
Lagmansdomb 21 (1490). tha wthga the (o: bina)
försth en dagh oc ather jn latandis se thet the
wilya haffwa annath säthj PMSkr 299. — Jfr
biskops-, filbens-, for-, gul-, härra-, högh-,
mäs-tara-, prästa-, radhmanna-, valds-,
ärkebiskops-(Sdw 2: 1148), äro-sätc saml drozsätit ATb 1: 82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
