Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säter
861
sälla
(1 458). — "siilis rum (sädis-), n. sittplats,
llecti-sternium ii opredh sengh sänga rvvm sänga clädhe
oc sädis rara (jfr Cathol.: vel locus in quo homines
sedere vel iacere consueuerunt) GU C 20 (hand 2)
s. 7 0. — "sätls stuva (seftis-), /. = sätu stuva, jordbin
fron melthestwfwone och jn til settis stwfwonne
ATb 2: 349 (1489). ib 351 (1489).
siitcr, n. [Fnor. setr] 1) vistelseort, bostad. ■— [Jfr
Fnor. prestsetr) om prästgård. (Bönderna i Akkas
har begärt att fä egen präst, och med anledning härav
förordnar biskopen i Åbo män) tiil at see, skodha
och offuerwägia om prestens sätrij j akas oc om
tess tillighwr [i] aker, äng (o.s.v.) Svartb 546
(1483). (mö/7, istället att föra till siitcrl). 2)
utmarksäng, skogsäng. Jfr F. Hedblom, De svenska
ortnamnen pä säter, särsk. s. 186 ff. ... een skogs
lloth som hetir swens sätir wpa monoin j skädhä
sokn ... hwilkit sätir wi fingom aff margareta
kalbytto RAperg «/7 1385 (österg.); jfr RP 2:81.
en humbla gardh sunnarst i sätromen rf.o 29/10 1389
(Uppl.); jfr RP 2: 175. ... huilkit forskriuit goz i
tandallum meth hus oc jordh, aker oc ängium,
skoghum oc fiskeuatnum, torpum oc
torpastadh-um, quärnum oc quärnastadhum, tomptum oc
tomptastadhum, hiordhmarkum oc vtuaghum,
sätrum oc skogxlutum oc allum andrum tillaghum,
närby oc fiärran ... jak ... afhänder mik SD NS
3: 231 (1417, Söderm.). twå attonga i haquona
dansona säter ib 263 (1417, österg.). ena ängh i
hundawadha sätrum VKJ 271 (1447, österg.). ib
39 (Österg.). — ss senare led i ortnamn. ... cum
vno prato ... dictos (för dido) stuwsatir SD 3: 397
(1319, Österg.). Jfr F. Hedblom a.a. s. 188.
säter (sether), n. ett slags tryckt (indiskt)
bomullstyg. Jfr I. Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige I
s. 74 ff., särsk. s. 81 /. Kumla kyrkas rb 2 (1420-/.).
iiij alna blath säther Svartb 540 (1480). ii höre för
en alin röth sether HLG 2: 142 (1527).
säter, n. Jfr sol-, sola-säter.
"säteri? n. Se under säter 1.
*säterstokker, /n.= säter värks stokker. PMSkr
546.
siitcrviirk, n. [Ä.Nijsv. sättverk. Ä.Dan,
sæt(te)-værk. Fnor. setverk. Mnt. settewerk] ett slags tryck
el. pressning (i färger) på tyg el. skinn, tryck med i
stock utskurna bilder på tyg, skinn o.s.v. Jfr R.
Geete, PMSkr xxx ff., I. Henschen Ingvar,
Tygtryck i Sverige Is. 71 ff., särsk. s. 81 /. sätherwärk
pä skinnen PMSkr 537. ib 538. ... flythiandis
stämpillen jamlika alth wm kringh skinnith, äffther
thet som sätherwärksens formor wthwisa, oc
tes-likis wmskifftandis stämplana swa som löffwen.
roserna. trän. grenana äller andre figure
wth-kräffia j sätherwärkeno ib 539. the stokkana mädh
hwilkom sätherwärkith görs ib 540. ■—- "sätervärks
färglian (sötherwärkis-), /. färg till »säterverk».
PMSkr 540. — "sätervärks kunnist (-konsth), /.
sätherwärks konsth mädh stokkom PMSkr 5 44.
— "sätervärks stokker (sötherwärkis-), m. stock
nyttjad vid framställning av »säterverk». PMSkr
537, 5 39. Jfr säterstokker.
sätia (sätfia. settia. siätla Prosadikter (Barl) 42.
ssiätiath ATb 3:293 (1515). pres. säter. säthir.
sätter, pl. i pers. säthiom SpV 432. sette Hist Tidskr
1: 400 (1508). refl. sätz GU C 20 (hand 2) s. 34.
säties PMSkr 155. konj. säty STb 1: 487 (1482,
Burspr). säthi Mecht 65. säthie Arnell Brask B;122. pl.
l pers. sette Reuterdahl Kyrkohist III 2: 555(1501).
pl. 3 pers. sätin Bjärka-Säby 353 (1 370), 354 (1 371).
setie STb 3: 165 (1494). imperat. säth SpV 316;
PMSkr 439. impf. satte. sätt(h)e ATb 1: 95 (1458),
173 (1462), 301 (1469); FMU 4: 458 (1476); Karl
Magnus ed. Kornhall 4 3; Hel män 260. sett(h)e
JämtlDipl 166 (1412); ATb 1:246 (1466); STb
4: 20 (1504). pl. l pers. satthom Skotteb 464 (1471—
72, Kämn). saattom ATb 1: 41 (1455). satho A Tb
1: 14 (1453). 3 pers. satt(h)o Arfstv 94 (1461); STb
1: 396(1482); Skotteb 462(1471—72,Kämn). satt(h)e
Stock Skb 300 (1519? Skip); Troj 25. sätte Ar/stv 95
(1461). setteda Skotteb 383 (1462—63, Kämn). refl.
pl. 3 pers. satt(h)os ATb 1: 48 (1 455), 1 15 (1459);
JMPs 430. sattis ATb 1: 20 (1453), 35 (1455); HSH
16: 90 (1527, Brask), satis A Tb 1: 4(1450). settes STb
3: 226 (1495). setes ATb 1: 5, 8 (1452). part. pres.
sätiandes PMSkr 702 (senare avskr.). part. pret.
salter, f. set STb 4: u (1504). n. saat(h) NMU
1: 106 (1428); SpV 29. sät(h) NMU 1: 77 (i39i);
ATb 1: 51 (1455); STb 4: 223 (l5ll). setthet FMU
5: 69 (1483, avskr.). dat. n. sätte Svartb (Skokl) 5 07
(1472). sätne JämtlDipl 137 (1383). supin. sat. satt
STb 1: 51 (1476). sät(h) Svartb 208 (1396), 212
(1397); ATb 1: 58 (1456), 284 (1468); FMU 4: 455
(147 3). seth STb 3: 15 (1492), 92 (1493). seet
SvKyrkobr (Lucid B) 148. Jfr V. Jansson,
Eufemia-visorna 21, 231 /.), v. [Isl. setja. Mnt. settenj L.
1) låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes),
anvisa (ngn) plats (ngnstädes). eodem die sades
tönius offuerskere frý fore tet köpith hans hustrv
giort hade medh berend taschamakares hustrv,
thy hon war ey aff sin bonde set j gatabodh for
salu STb 4: 11 (1504). — sälta, installera, sworo
nya kemmenerana thera eedh, som thöm borde, och
settes tha j thera sethe STb 3: 226 (1495). — sätta,
insätta (i stock el. fängelse), jncarcero ... i mörkio
stuffwo säthia GU C 20 (hand 2) s. 18. — sätia i
jordh, (levande) begrava, ss straff för kvinnlig tjuv.
tha skal hon vtan alla bön sätias pa sudre malm i
jordene fore thet stulet är STb 1: 327 (1481). —
sätta, förlägga, tha satte han (o: Karl Magnus)
äpter sik i landwärn ther landamären koma til
saman swa som franz oc yspania them at göma
oc wakta thässa men Prosadikter (Karl M) 265.
Karl Magnus ed. Kornhall 42, 43. — sätta, låta
bosätta sig. om gud häfde scapat nyän man ok seet
j paradyss SvKyrkobr (Lucid B) 14 8. — sälta,
sända, giva (ngn) anvisning att begiva sig (till ngn
el. ngnstädes). när som stridhen görs förwaris tha
ath jngen säties aff enom skikkilsom til andra
PMSkr 155. — part. pret. sätter, bebodd. «... i
Södermanland liggande gods, både »sat oc ödhe»»
RP 2: 158 (1389). 2) föra (ngn från ett ställe el. en
plats). — avlägsna, skilja, tha skal han wäntha
segh eth bantz breff oc sätyas wthan kyrkyo
PMBref 301 (1508). 3) sätia til rätta, bringa till
det som är rätt el. till rätt förhållande, hiwlkit fförde
iärn vi beffalthom kämbänäränä ssiätiath til rettha
A Tb 3: 293 (1515). 4) sätta, låta sitta, låta
sammanträda, förordna. for stokholms satto radhe SD NS
3: 4 9 (1415). tha saattom wi xij män oppa bänkin
ATb 1: 41 (1455). tha sattis en nämd appo
bänkin, som for:da jönis skullo wäria äller fälla JTb
7 (1456). kom thässe samma qwinna ... ok kändis
her for en sattan rät ... ath ... ib. ib 39, 40 (1463).
häning(s) hwstrw ... stoth for en satan rath ib 68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
