Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sävenbom
865
sökia
Jfr Sdw 2: 1312. Jfr siättungcr och siäxtungcr.
•sävenbom (seneboni; jfr nedan), subst. [Fdan.
sevenbom. Ä.Dan, senenbom. Mnt. sevenböm.
Jfr Ffr. savine. Lat. sabina] sävenbom, juniperus
sabina Lin. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 6: 109, V. J. Brøndegaard, Danske
Studier 1959 s. 5 ff. — dekokt på sävenbom. drik (i juni
månad) musara seneboni (snarast fel för seuebom
el. senebom) och saluiam bla[n]det mz ätike LB
11: 4 (s. 475).
süvcr, se siüver.
süvin, /. (ständig, stor) omsorg, thätta är
wndhir-sam skäl, at mana blomstridh at thz skuli
blomstras, ok thz som thz haffwer oppa naturinna
wäghna opletha mz säffwiu (tryckfel för säffwin)
ok ärffwodhe (per studia) SpV 23; j/r ib bis. ...
tik som swa mykla säwiu (tryckfel för säwin)
haffwer ok stwdheran, j the hälghe scrifft ib 87;
jfr ib 618. ib 97, 130, 144, 179; jjr ib 618. thy at
idher gnaghir ekke hustrunnar säffwin ok
ärffwodhe (angustia cure matrimonialis), som j
hiona-lagh är ib 172. thy giffs här mästirmansins säwin
(diligentia), hwariom enom sik at öffwa ib 211.
qwinnan the som bwndhin är til mannen, hon
tänkir huru hon skal täkkias mannenom, hon
lägghir sik säffwin om hwsins ok gardzsins prydilse
ib 306. ib 327, 336. kropsins säffwin (corporis cura)
om hans eghit gangn ib 358. ib 389. ... ok jordhena
hwilken som bar tidzla ok tyrne, skuldo the mindra
astwnda, ok oppa hänne mindra säffwin läggia ib
480. likamlikin idhkan ällir säwin (corporalis
exer-citatio) är til litidh nyttogh ib 529.
sävlnnn, /. = sävln. SpV 168.
sävirdlia, se sivlrdha.
säx, *säxhyrnadher, *säxlingor, •säxninger, se
siäx o.s.v.
säxt, se sext.
södlier, m. L. 1) boskapsdjur, fäkreatur, pecus ...
fää nota pecora dicuntur mayora animalia vt
boues equos asinos pecudes vero minora vt oues
capras porcos söder ok smali vt dicunt burdones
GU C 20 s. 422 /.
♦södlier, m. [Fgutn. sauþr], m. källa, brunn. Jfr
G. Franzén, Namn och bygd 22: 145, dens.,
Vikbo-landets by- och gårdnamn 75. ss ortnamn, i södhe
BSH 2: 68 (1399).
•söfla, v. [Jfr Nysv. söla] sväva (på målet), tala
med svårighet, slamma, vlixes ... kände sig visseliga
haffwa döden oc böriade misfäla om måled tha
sporde vlixes söfflande j sith maåll hoo thelagonus
war (balbucienlibus uerbis querit a Thelagono
quis-nam esset) Troj 309.
•söfteliker, adj. återhållsam, nykter, swa rädh oc
sancte pädher oc sagdhe, varin söftelike oc vakin
(Jfr 1 Pelr. 5: 8: sobrii estote et vigilale), thy at
owenen diäfwulin gar som riwtande léon oc söke
hwem han matte swälghia Hel män 106. Jfr
söfte-likhet, söftidhelikhet och söftogher (Sdw 2: 604)
samt subtilighen (Sdw 2: 544).
•söftidhelika (sofftideliga), adv. fint, utstuderat,
konstfullt, borgen war mz manga sofftideliga
(miri-fice) bygda cammera Troj 39.
•söftidhelikcr (sofftideligen), adj. 1) fin, förfinad.
han (o: Jason) war ... wäl talog myld oc i allom
sedom sofftidelegen Troj 1. 2) fin, skicklig,
utstuderad. eth trää ... myket wndersamliga giordt
mz swarttha konsthen ] sofftideliga nämme oc
grwndeliga forstand (mathematice artis subtili
ingenio constitutam) Troj 91. 3) fin, konstrik, konstfull.
j then kammaren ... maalade the honom mz
softideligaste maalningh the vii fria konster ath
han aaf the maalnynginne wrde altidh fuller aaf
konst och wishet Prosadikter (Sju vise m C) 223.
wider the satho saman j ena högtideliga gästabode
wart them tilkastad eth sofftideliget äpla Troj 52.
— Jjr subtiliker.
söftidhelikhet (sofftidelighet), /. 2) (yttre) finhet,
elegans, konstrikhet, konstfullhet. nar the kommo
jn j konwng priamj forpalatz worde the mykit
wndrande oppa then sofftidelighet ther war j
bygning oc annad Troj 90. — Jfr subtilikhet.
sögba (pres. söghir. part. pret. sögdher), v. 1)
dägga, giva di åt. thu war swepther j kluta oc
lagdher j iätuna, sögdher aff spenomen SvB 9 8
(omkr. 1500). — bildl. hon söghir barnit mädh
lioffwe widhertalan SkrtUppb 265.
•söke, n.? [Jfr N. sårsøkje, n., sårnad, utslag o.d.
Fdan. saroke, d.s. Jfr I. Lindquist, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 3: 135 //.] utslag, hudsjukdom.
ath hon ... hade then blanadh aff hwgh och ey aff
andra söke vtan aff menniskio hender STb 2: 237
(1487). Jfr sarsöke och öke.
•söker, adj. Jfr Sdw 2: 1312.
sükla (söka. impf. sökte, supin. sokt SvKyrkobr
358), v. L. 1) söka, söka alt nä el. finna, quero ...
sökia spyria bidia GU C 20 s. 510. queso ...
quesire mz åstundan bidia ok sökia ib. wi skulum
mannelika framga thy at thässe sökia sin bana
som sökia a hender os Prosadikter (Karl M) 270.
ib 311. Karl Magnus ed. Kornhall 60, 61. 2) söka,
söka komma (till), begiva sig (titi), komma (till),
infinna sig (vid el. hos), han ville wärdoghas ath
sökia hiit nidhir til jorderikis MP 5: 37. hector
sökte ather ... tiill konwng patroculi döda krop
Troj 126. om natthena skulle han (o: den i hästen
inneslutne Sinon) opläsa oc wtstyga mz folket oc
söka for troyaners hwss oc hem wiider the soffwo
oc tända elden oppa them ib 262. vlixes ... lath
(vid hemkomsten) folket tysteliga landstiga oc söka
j staden ib 297. 3) i fientligt syfte begiva sig (titi),
rycka an, rycka fram, rikta anfall (mot), göra angrepp
(mot), som tetta grymma suynidh warth honom
warse sökte han strax aath herdan och han kom
sigh wndan op j eth trää Prosadikter (Sju vise m C)
237. sökte han hasteliga mz sith bara swärd oppa
castorem Troj 30. pollux ... sökte j mot en troyan
... oc stäk honom saa ath han störtthe död ned
oppa mark ena ib 31. ther han kom sökande baro
the wndan ib 113. nar hector saa siig tiill footh
wara, oc saa mång resenare som tiill häst waro
söka alla j mot siig ... ib 126. ib 184. 4) komma
till, nä. — besöka, om hon haffwir [ey] sokt
kyr-kiona om hälghedagh SvKyrkobr 358. — besöka,
visitera, epther thz athwj nw görendes wårth
em-bethe och söchiandes kyrkionar her j landena
vndherstandit haffuuom millan edher twädrecth
och trättho Gummerus Syn-stat 35 (1425, nyare
avskr.). ib 41 (1425, vidim. fr. 1440). 6) undersöka.
— undersöka, genomsöka, han ... sändhe genstan
wt sin budh alla wägna at letha oc äpter honom
sökia skogha oc marka bergh oc dala Prosadikter
(Barl) 8. 7) söka, utsöka, tha schulle mattis lutke
medh sine sokie rentan i husit medh
huffuedh-stolin frit och quit fore hwars mantz til tall SJ
Ordbok.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
