Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säl hi
S64
sättunger
the skulo sälias in til retto ib 405 (1483). jach
säther thet in til idher 0111 han skall thet kräffwia
S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 17 (1504, H.
Gadh). BSH 5: 116 (1506 ,H. Gadh).—J/rinsStia. —
sätia nidher, 3) nedstörta, avsätta, thu säther nider
klarikka och officia Thomas Varningsbref 5 (1436).
4) lämna i förvar, anförtro, deponera, the for:da
päninga skal iak ... antwardha ... reedhilika i
thera hand i enne summä ok äy annarstadz
nidher at säthia äller läggia SD NS 3: 207 (1417).
per mortenson ... skal aname the hatter j sin
betalning, som then tysken satte ned ner lårens
nilsson STb 5: 164 (1517). — Jfr uidliersätia. —
sätia til, 5) tillägga, tillfoga (ngt till en
framställning). jak bidher tik at thu sätli här til (pone)
nakot, aff hedhninga bröllopom ok hionolaghom
SpV 316. — Jfr tilsätia. — sätia sik til, 2) inlåta
sig på. med inf. ekke säter iak ok mik annarledis
til ath sta tik y moth Gers Ars 12 /. — *siitia
til baka, tillbakasätta, åsidosätta, undanskjuta, sa
fantz naghz forsymath ok säth til baka som
gantzka nyttogth war och är til siälenne salicheth
Gers Ars 32. — *sätia uiiikriny, omgiva, o j
iherusalems döttir, stödhin wndhir mik mz
blomstromen, ok säthin mik alla omkring mz
äplomen (stipale me melis), for thy iak tranar aff
kärlekenom SpV 530. — sätia up, 1) sätta upp,
uppsätta. — framsätta. Jfr Sdw 2: 1312. —
uppsätta. bildl. ok tho är thz nw ekke som war, nar
hon säthir dygdhenar op mothe lastomen (virtutes
vitiis opponens), ok rätthir thz wilth faar SpV 135.
2) sätta upp, uppföra. ... wil han sättia vp thet
stora orga wyrket STb 2: 182 (1486). 4) uppskjuta.
ta setes thet (o: målet) vp til lasse pederson komber
til swars ATb 1: 8 (1452). ib 14 (1453). edin sattis
op iij radzstugu dagha ok än flere ib 35 (1455).
HSH 16: 90 (1527). — uppskjuta, överhoppa,
suspendera. thesse radzstve dage heremellom skulle
ware satte op for örlig ... skulld STb 5: 265 (1520).
5) hänskjuta, sättes thet up tiil edher ricsens raadh
HSH 17: 71 (1523, Brask). 6) tillsätta, förordna,
utse. at i ville setie vp vi af edre swäne oc vi
af vore med eder pa benken at ranzsake thet
ärende HSH 17:71 (1523, Brask), tisdagen ...
satthe min herres nad up en heela nembd och hult
socknestempne ib 15: 4 (1526? Brask). — Jfr
up-sätia. — *sätia sik up, 1) sätta sig upp (från liggande
ställning), atherkom siälen til lecaman, oc han som
dödher laa j sina palacio. oc skwlle wth bäras til
graffwena, satthe sig op allom aseande JMPs 416.
2) = sätia sik 4. otrog[nje wndersate, som sätie sigh
op [emoth theris rette] naturlige herre STb 5: 313
(1520, Kop).-—-sätia up a, ställa, ordna, anordna.
Jfr Sdw 2: 1312 samt pasiitia. — sätia ut, 1)
utsätta, pantsätta, for swa mangä penningä som min
fader thet vth til pant satte SD 8: 24 (1361). te
pantana som michial ok didrik sätte wt for niils
hinsa ATb 1: 33 (1455). ib 145 (i46i). att vij
kwnne fa hwmble och salt gernä viil jach: sätiä
wth gwl och mijn klenodä ... swo slotyt skal
bliffue bespisäth met salt och hwmble GPM 2: 272
(1507). —■ sätta pant för sig? ... jak erland matisson
kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min
son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith
goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 (1356).
3) avlägsna, skilja, forbiudhom wj allom prestom
fore noghrom oppehalla om pascha äller säthie no-
ghon wt aff kirkio wtan prowestens budh oc oppit
breff Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440).
for thy fulbordoghir kärlekir säthir äller sändhir
wt (foras mittit) räddoghan SpV 5 36. — Jfr utsätia.
— sätia ut af, 2) avsätta, the ... satte vth aff thän
nidskaps fulla ok omilda priaren MP 4: 126. o thu
ilherska, al th fför länghe hafwer thu regeradh. of fwer
wsla mankönidh see iak säther tik wtaff JMPs 57.
— Jfr äter-, ban-, be-, by-, for-, fore-, kring-,
krinyum-, möte-, mällom-, pant-, qvar-, qvart-,
saman-, til-, undir-, unt-, viidh-, iiptir-sütia,
ävensom fulsätter, nysatter och besätin.
sätiare, m. stiftare, siälffwir laghanna giffware
ok säthiare (legistator) SpV 274. Jfr syl-, sylla-,
vardli-sätiare.
sätilse, n. pl.? och f. 1) sammansättning,
beskaffenhet. huru limmana samanbindilse, människionna
skapnadhir, fostridh huru kropsins sätilse (positio)
jnnan ok wthan ... är aff höxta mästarenom skipat
SpV 502. 2) framställning? uppfattning? thätta är
een wndhirsamlikin sätilse (positio), at salomon
indraghir här naturanna skikkilse for järtekne Sp V
56 5. — Jfr fore-, mot-, saman-sätilse.
*sätmal (säät-), n. [Isl. sàttmàl] förlikning,
överenskommelse, avtal. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands
och Härjedalens hist. 1: 491. thaa väre thenne
renschap oc säätmal swa gýorth som v gyorth os
j mellom oc vare ärwingom JämtlDipl 116 (1372).
Jfr: at ... änbiörn ower eno vardh ok satmala
bant medh pädher mikelson ib 221 (1431). tha
som thessen samme satmale var giordher ib 284
(1446).
sätiilny, /. L. 2) fällande el. kastande av ankare.
tha skwla the ... swa läggia wth sin ankar ath the
ey hyndra äller göra skadha the skipcno som thär
ligger före, göra the skadha mädh sinne säthnyngh,
tha ärw the pliktoghe honom betala PMSkr 62. Jfr
sätia 28. — Jfr af-, be-, dayli-, fore-, fram-, fridli-,
pant-, sam-, saman-, syl-, tak- (Sdw 2: 616), mit-,
up-, ut-sätniny.
•sätstuva, /. [ Isl. setstofa] boningshus, ath
gardz-tomptena schule the badha systor ägha mädh
källarin halfft hwar thera oc swa sätstuwna oc the
nörra gatubodhena KTb 25 (1412). Jfr sätu stuva.
sätta (söta. imperat. pl. 2 pers. sätthen SvB 365
(omkr. 1500). refl. sädz SvKyrkobr 42. impf. sätte.
refl. säätis SvKyrkobr (Lucid A) 102. part. pret.
sätter), v. L. 1) förlika, bringa titi fred el. enighet.
— förlika, försona, jak forlikadhe äller sätte han
siälfuan vidh sin gudh Prosadikter (Barl) 93. han
skulle säta en härtigh widh the hälga kirkio
SvKyrkobr 43. sätthen mik mädh minom skapara
SvB 365 (omkr. 1500). 2) förlika, bilägga, thän
ofridh thär war mällan gudh oc mannin säätis i
hans födhilse tima ewärdhelika SvKyrkobr (Lucid
A) 102. ty han talade vppa änth maal ok sätt
STb 1: 179 (147 8). — part. pret. sätter, nära
förbunden, förtrolig, kär. Jfr Sdw 2: 1312. — refl.
sättas, förlika sig, försonas, få försoning el. fred.
thu wanwyrdher gudz blodh swa mykitli at thu
thik ey ödhmiwka wil. oc sätas widh thin
iäm-cristen SvKyrkobr 42. gak först oc sädz widh thin
brodher ib. — Jfr samsätter (Sdw 2: 311).
sätta, se säta.
sätte, se slätte.
♦sättlny, /. Jfr untsättiny (äv. Sdw 2: 8 31).
sättunyer, m. beskattningsenhet för fastigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>