Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söst 867
oc strax thär äffther sörna hon PMSkr 352.
söst?, adv. nyktert, måttligt. Jjr Sdiv 2: 1312.
söster, se systir.
söta, f. Jfr skär-, sten-söta.
söter (superi. sötaster. Jfr Sdw 2: 1313), adj. 1)
söl, som har söt smak. Jfr Sdw 2: 1313. malomellum
ti södh äple GU C 20 (hand 2) s. 113. — om jord,
mots. salt(hallig). hwar som wäxer säff. rör. långt
gräs. trifolium, slanträ oc ebulus thär är söth
jordh PMSkr 196. 2) söt, ljuv, behaglig. Jjr V.
Jansson, Eufemiavisorna 195. lliricus ... thz harpo
tilhöre oc söther GU C 20 (hand 2) s. 91. perliricus
söther oc löstelighcn ib. melos ... söther songh
ib s. 130. ib. modulamen nis söther songh ib s. 149.
... aff hwilkens hiärta wtgik eth leekara anbudh,
mz sötasta sangh (suavisonum) in j jomfrunna
hiärta Mecht 225. ib 293. 4) söt, fager, vacker,
inställsam. Jfr R. Pipping, Kommentar till
Eriks-krön. 222. miödh ok wiin ther ekke tröt / fagher
ordh wän ok sööt / man sigher at man aldregh
saa / drotningena swa gladha som tha EK 377 8—
3781. — Jfr Sdw 2: 1313.
♦sötflytande, p. adj. ljuvt flytande, hilse the
sötflytande (dulci/luam) aadhrona, mins mildasta
hiärta Mecht 250,
sötliet (-heet), /. söthel, sötma, bildl. thy figh han
ey smaka thes helga liffsens söthet SvKyrkobr
(Lucid B) 131. stingen at jak stungen ok opskurin
maghe gifua söthhetzsens lukt J Buddes b 81. at
gudhlikin kärlekir optändis oc sötheet börias
wardha til gudz i siälene SkrtUppb 422.
♦söthuglmdher, p. adj. hängiven, innerlig, nar
människian känner sik myndre ällir litit gudhelika
oc söthughada, j sinom bönom (se minus sentit
devotum) Mecht 230.
sötleker (ack. sötlik Mecht 246), m. sötma, ljuvhet.
gudz son som är siälffwer sötlcken (dulcedo) Mecht
169. aff största hiärtans säfflikhet oc sötlek
(dul-cedine) ib 212. loffua ... myns älskeli[g]hetz söthlik
(delectabilitatis amcenitatem) ib 246. hans röst ...
aff hwilkom äller söthme ok röstinne söthleker
(dulcedo et sonoritas vocum) wthgaar ib 293.
sötlika (sötligha. sötelika. söttelika. komp.
söthali-kare. superi, söthelighast Mecht 269), adv. 1) sött,
ljuvt, behagligt, meditor ... sötligha sywnga oc
tänka GU C 20 (hand 2)s. 128. modulor ... sötligha
siwnga ib s. 149. Mecht 269. 3) ömt, innerligt, at
hon ... maghe thäs söthalikare sik til dragha thy
som hänne wardher theet oc wppenbarat aff gudhi
Mecht 231. nar mannen är ensammen, wplyffte
altidh sith hiärta til sin gudh sötteligka (dutciter)
ib 252. 4) milt. wisdom, mz huilkom jak alt wäl
oc sötelika (suaviter) skikkadhe Mecht 246.
sötlikhet (söteli[g]het), /. 1) sötma, ljuvhet. swa
som rökilse ... wpfyller alth himerikis rike mz sins
wällwcthz söteli[g]het Mecht 291. (?) hwar een som
bethänkte, huru jak söthelighast, offuir allan
söth-likt (för sötlikhet?), wardher honom smaker (omnis
siiavitatis dulcor ero ei) ib 269.
♦sötluktande, p. adj. sött doftande, bildl. ath thin
siäl moghe wara söthluktande som ädlasta
krydda-bodh, j hans aasyn Mecht 277.
sötlydhandc (-lyudandes), p. adj. ljuvt ljudande.
melosonus ... söth lydhande GU C 20 (hand 2)
s. 130. melus la lum ... söth lydande thz söther
songh til höre ib. för thina sötlyudandes böner
skuld (tua per precata dulcisona) JMÖ 182.
♦sötläppadhcr, p. adj. om läckergom. ambro ...
söth läppadher lurco fraazare manducus then ther
ohöffuislega äth[er] GU C 20 s. 19. fiscellus li
idest mollis casei appetitor blöta osta aastundare
commvnitcr söäth [.’] läppader ib s. 275.
♦sötma (-adhe), v. bli söt. ... oc kastadhc han
(o: Moses) eth trä i beskasta watnet oc thz
söt-madhc JMÖ 18.
sötrne (söttme. obl. sytma SkrtUppb 422. pl. sötma
ib 420), m. sötma, söt smak; även: sött ämne, söla
beståndsdelar. ... fructhir, mz swa
wndhirsam-lighom sötma ok fäghrindh at j liknilsom widh
them, är thänna wärldhinna sötme (dulcia) ok
blomstirlikhet alt best ok smittelikit SpV 9.
thridhie smörilsen är then osighelighe,
owinne-lighe, och offwirflytande söttmen, gudz hiärta
Mecht 276. —sötma, ljuvhet. thätta ära siw kärlica
sötma i christi pino SkrtUppb 420. förste sötmen
bewisas mädh thy at han bar korsit a sinom eghnom
härdhom ib. ib. ib 421. at hon smake himerikis äro
sytma. i sinne siäl ib 422. o söte herre jesu christe,
ewerdeligen thens sötme, som tigh elschar
Kyrkohist Årsskr 1922 s. 323 (1498). — åstundan efter
ngt sött el. ljuvt, thän smak oc söthma (peccati
gustum), som hon jnnantil haffwer til syndenna
Mecht 335. — Jfr hunags sötme.
♦sötmäla (-mölte), v. tala milt el. vänligt till (ngn).
tillukkadhe thu oc sötmälte (alliceres) swa mykit
mit gudhelika hiärta thär til at iak kunne tik thz
ey neka Mecht 97. — part. pret. sötmälter, 2) som
talar milt el. vänligt, affabilis le sötmälther GU C
20 s. 10. delinificus ... kloker radgiffuare ok
sötmälther eller lioffmälther ib s. 173. llepidus ...
wiiss välthalande södh mälther höwisker oc leen
ib (hand 2) s. 74. dulciloquus ... södhmälter ib s. 96.
hon war ok ganzska söthmälth ok lioffh människia
(mine dulcedinis) Mecht 8.
♦söttalan, f. milt el. vänligt tal. christi mwn,
han är oss späghil til loff[s]ins, oc at takka
gudhi mz söttalan (os Christi nobis est speculum
suaviloquiorum laudis et graliarum actionis)
Mecht 258.
söva (pres. -ir. imperat. sött SkrtUppb 265.
part. pret. söfdher), v. söva. tha hon swa laa
söffdh j sälom sömpnc Mecht 217. ... som
amor plägha, tha the vilia söffwa sin barn
SkrtUppb 264. godh fostirmodhir swepir sith
barn ... lyllar thät oc söuir thät ib 270. en
sofuande man, söfdhir aff starko wine Hel män
112. — ♦söva sik, somna, söff thik oc glöm oss
ey til ändan SkrtUppb 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
