Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tckua
876
temperera
cno thekne nidherslo alla myna makt ib 91. om
tu vill vitha thess theeknens makt ib 92. ib.
3) tecken, djurkretsens tecken. Jfr Sdw 2: 1314.
4) kännetecken, bevis, prov. indicium cii tekn GU
C 20 (hand 2) s. 22. högfärdhin är dygdhinna
dödhir, lastanna oprinnilse, skamminna smitta,
fläkkir ällir tekn (nota) SpV 15 8. til mere visso ok
tekin, skulin j fynna eth barn swept j klädhin, ok
lagth j ena jätw MP 5: 47. 6) tecken, sinnebild.
nar iak wpreste min mandoms likarna w graffwinne
til eth tekn at sanna almennelica wpresilse
til-kommande wm ytarsta domen (in signum veræ
resurreclionis) Mecht 99. än tho at thz händhir
wndhirstwndom, at sädhin nidherqwäfs, oc är
tekn (indicium) blomstrande akir SpV 14. —
tecken, förebild, j jorderikis människior skulin
skipa jdhert liffwerne epter ... jhesus christus ok
ey epter the wilsama teknena ok fanytto som j
gambla lagomen waro MP 4: 129. 7) tecken;
järtecken. arch[t]ofilax tekn i hymillen GU C 20 s.
34. ärw oc nokor tekn aff hwi[l]kom man ma
för-märkia hwrwdana wädherleker är tilkommande
PMSkr 171. — Jjr bi- (Sdw 1: 115), blods- (Sdw
1: 125), dygdha- (Sdw 1: 208), forlikilsa- (Sdw
1: 290), frids- (Sdw 1: 335), handa- (Sdw 1: 463),
hedliers- (Sdw 1: 474), liimbla- (Sdw 1: 4 88),
himll-, hlmils- (äv. Sdw 1: 488), hiälm-, hiiilms-,
hädhilsa- (Sdw 1: 545), iär-, krabba-,
kärleks-fät). Sdw 1: 713), miskunna- (Sdw 2: 48),
mot-siyliilsa- (Sdw 2: 63), san-, siukdoms- (Sdw 2: 339),
sklolds- (Sdw 2: 367), vina- (Sdw 2: 983),
vins-(Sdw 2: 983), vredhis- (Sdw 2: 1010),
älskoyha-(Sdw 2: 1104) tekn. — *tekna förare, m.
banerförare, fanbärare. MB 2: 375. — *tekna staver,
m. bokstav i kalendarium med vars tillhjälp
månens ställning på himlen en viss dag kan
beräknas. Bil. till Linkbiblh (ny ser.) 3.
tekna (teekna ÅK 62. tekkna: -as PMSkr 367.
-ar. -adhe. -adher. impf. pl. 3 pers.? tecknit STb
4: 14 (1504). part. pret. n. technel STb 3: 407
(1 498). supin. tekned ib 4: 249(1512)), v. 1) teckna,
giva tecken (åt), jtem bör honom (o: klockaren)
teekna oc ey ringä mädh pryms clokkan till alla
läsande messor j kirkien säghias om daghen ÅK
62. haa haffwer holpit härrans anda, ällir haa
haffwer warit hans radhgiffware ok teknade
honom (quis consiliarius eius fuit et oslendil illi)
SpV 517. tesse epter:ne lugo thöm vthan
bommen, tecknit til töm och fore wth medh ena thoma
skuto och ööl vtj STb 4: 14 (1504). 2) peka. skulle
strabuck och meýnbom gaad oc tekned met
wtrck-kende ffinger och hond pa bryggen STb 4: 249
(1512). 3) genom tecken giva till känna; beteckna,
utmärka. — beteckna, vara en bild av, utmärka,
hava att betyda, betyda. Mecht 166. hänna hoffuodz
krona teknadhe gudz tileningh ib 167. fornempda
responsorium haffwer thry wärs, oc eet gloria
patri, til theknandz fyra gudz tilqwämdir Sv
Kyrkobr 335. — beteckna, betyda, förebåda, när
maanen synes rödher wara teknar komma storm,
när han synes bleker oc goll. teknar räghn PMSkr
171. ib 172. november ... 7 dagen teknar storm ib
375. ib. ib 376. Jfr teknas. — part. pret. sinnebildlig.
the hälgha kirkia christi brwdh liknath paradyso,
är en teknadh kälda (fons signatus), ok en
athir-lykther yrtagardher SpV 10. — (?) jndignaclo är
teknadh forsmädilse aff bedröffdho ok osidogho
ondzsko, mothe wndhirdanin (indignatio est
que-dam ex turbida et insolenti malivolenlia in inferiorem
ostensa despectio) SpV 140. 5) framställa, låta sc,
låta påskina? thu hallir mik swa som eth atlöghe,
teknandis aff mik gäthan (getam represenlas) SpV
86. 6) teckna, anteckna, hade kemmenerana
forhindret iiij kloffue flatfisk och war pa kloffuan
technet ijc STb 3: 407 (1498). — anteckna,
uppteckna. sielff lot han tekne (hds. tekie) forloffuerne
naffne STb 5: 295 (1520). — refl. "teknas, teckna
sig till, förebådas, en planetha kan wäl hindra the
andro planetennas kraffth ath ey skeer altidh thet
wäder som tekknas oc bebodhas skwla komma
PMSkr 367. janvarivs ... 24 dagen teknas storm,
stwndom kombir ib 36 8. apriiis ... 18 dagen teknas
til reghn ib 370. ib. ib 37l o.s.v. Jfr: marcivs ...
15 dagen bebodas storm ib 369. — *tekna up,
uppteckna, anteckna, the (o: vakterna) skulo ecke
gaa vtaff wordin, for än wordscriffuaren haffuer
teknat vpp them STb 1: 9 (1475). Jfr uplekna. —
Jfr be -, fore-, til-, ut-tekna.
"tekuadlier, m. Jfr san-, ut-teknadher.
•teknan (teeknan), f. tecknande, givande av
tecken, nutus ... nikkan vily samtykkia läthe ok
teeknan GU C 20 s. 367 (möjl. i stället att föra till
ett samthykkio teknan). jnnuicio ... teknan ab
in-nuo ib (hand 2) s. 30.
♦teknare, m. index ... openbarare och teknare
GU C 20 (hand 2) s. 22.
"teknellka, adv. Jfr bcteknelika.
♦tckneliker, adj. sinnebildlig, allegorisk, första
delin är aff... paradysi skipilsom, mz fira teknelikom
(typicis) flodhom thz är fyra ewangelistis ok
doctoribus SpV 7. hälga jomfrunna blomstir,
hwilkit j teknelikom wtmärkilsom (figuratibus
significationibus) är owirgangande j sinne ärlikhet
ib 504.
"teknilse, n. pl. el. f. Jfr fore-, ut-teknilsc.
telhaki (thölle-), m. med siktmedel försedd
hak-bössa? 2 dussin »thällehakar» Hildebrand, Sv.
Medelt. 2: 822 (1526).
♦telna, f. [Fdan. telnæ] ett slags mjärde. Jfr
E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordjorskn. 1: T ff.
och I. Modéer, Den nord. ryssjans ursprung och
ålder 171 (med not 2). (Askaby kloster äger i
Norrköping bl.a.) sýundadelen y telnomon och ösninge
... halfwa telno som ... Dipl Norcop 49 /. (1 37 8?).
Jfr tena.
telninyer, telnunyer, teiinyer, telunyer, se
ten-lunyer.
♦telninyer, m. Jfr hartelninyer.
temperera (temprera), v. 1) styra, hålla i styr.
them (o: de krigare) som förmykith löpa temperera
ath alle förmekta fölya PMSkr 146. 3) målla,
moderera, mildra, huru gudh temprerar sins
kärlex bruna j siälinne Mecht 289 (jfr: Iath mik ...
ath iak släkke, ok tempre j thik mins gudhelix
kärlex bruna ib 290). themprera thin ärandhe ok
samtalan SpV 88. lika wäl är thänna dälhetin
swa atskiliaskolandis, ok tempreraskolandis
(tem-peranda), at thz som wärra är, bughe ok
ödh-miwkis fore ok wndhir thz bätra ib 35 3. ib. 4)
blanda. — blanda, sammansätta, the fyra slindadha
stenane teknadhe at hon war aldra bätzst
tempre-rat, oc saman kornen aff fyra elementis Mecht
166. — temperera sik, 2) anpassa sig. gudz ordli
the temprera sik (se contemperans) äptir thz som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
