- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
884

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tilbyrdhclika

884

tildr

... eller hans ärfwingia sculdo thet hus annat sin
wpbyggia tha sculu the ... wyneko swa fiärran
fran byggia som han honom nw tilbyght hauer
KTb 55 (1426).

*tilbyrdhelika (-byrdeliga. -bördeligan), adv.
tillbörligt, pä ett tillbörligt sätt. saa fagra jomffru ...
som tilbyrdeliga for syn ädela högbordoghet oc
dygdeliga seder ... war rätfärdeliga byrdog til ath
bliffwa hans drotning Troj 34. fwlfölia syn ord oc
loffwan tilbördeligan at ändalykten ib 200.

♦tilbyrdheliker (-bördeligen. n. -bördeliget), adj.
tillbörlig, lämplig, passande, nar achilles oc
patroclus ... kommo j tilbördeligen tiid jn j apollinis
mönster Troj 8 3. thz skulle ey wara tilbördelighet
ath wlixes skulle behålda palladium ib 271.

nilbyrdhellkhet (-bordel ig het), /. tillbörlighet.
skal konunge halla sit radh ... i wärdughet och
wördning äpter tilbördelighet G. Carlsson, Kalmar
recess 148 3 s. 62.

tilbyrdhogher, adj. Jjr til C 2.
♦tilbyrilse (-börgilse), n. pl. el. j. början, thy är
thänne sömpnin kropsins dödhir, än sömpnins
tilbörgilse (dormitatio) är thäns tronna mak som
ältar kroppin til dödhin SpV 268.

tilbyta (impf. -bytte; refl. -byttes, part. pret.
-bytter. impf. refl. -bottes STb 4: 96 (1505). supin.
-böt ib 114 (15 06)), v. genom el. vid skifte tilldela.
loth haquon drokkin vpp sina syster botille en
trägårdh ... huilken henne war tilbytther STb
1: 36 (1475). thilskýffte och til bottes hustrv elzebe
thet hwsit ib 4: 96 (i505). ib 113, 114 (1506),
143 (1507), 203 (l5ll). — vara tilbytter, genom el.
vid skifte tilldelas, at her nielz persson medh sine
hustru war till skyfft och tilbyth thet nedre östra
stenhwsit SJ 2: 204 (1492). ib. — »tilbyta sik,
tillbyta sig. swa at ... hustru margit sich til bytte
twå garda i mattis martinssons grendh SJ 2: 207
(1492). — refl. *tilbytas, genom el. vid skifte
tilldelas, til byttes ... her tommas en gardh ...
til hans federnes och mödhernes forbetringk til
ewigh tidh medh sina arffua til behollende STb
4: 97 (1505). ib. at ... hans pauli tilbyttes och met
godwilie til sig anamedhe ith grvnd och gaardh
östan til j brede grend ib 301 (1513). gaarden, som
... lucas och hustrv änne tilbyttes effter sin moder
ib 5: 31 (1514). — Jfr byta til sik och byta sik til.

tilbara, v. L. 3) tillhöra, tillkomma, opersonl. jac
helsar oc sighnar thit wärdhogha hwuth, som
allan hedher oc wärdugh tingh till bär SvB 8 3
(senare h. av 1400-t.).

*t ilbiirning? /. satira ... til bärningh (väl fel för
-bätring; jfr Cathol.: satira ... reprehensio
correc-toria) GU C 20 s. 547.
*tilbätring? se tilbärning.

tilbögheliker (-likin. -lighin), adj. [Fdan. [-til-bøghelik]-] {+til-
bøghelik]+} Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 6: 46. 1) böjd, benägen (för). — villig
(till), swa wari hon ... ödhmiwkligha tilböghelighin,
jämwäl til hwaria enne orena äller smäligha syslo
äller gärninga (ut... in ea humilitate ... in omnibus
et ad quæque vilia humiliter se inclinet) Mecht 31.
2) benägen, bevågen, med prep. til. thz kronanor
bögdos til iordhena beteknadhe at hon är til
böghelikin til syndogha människior j allom
gaff-uom oc dygdhom (quod ipsa in omnibus donis
et gratiis sibi a Deo collatis, ad filios hominum est
inclinata) Mecht 168.

tilböghelikhet (-lighet), /. böjelse, benägenhet, för
onda redhebohetena oc tilböghel[igjhtenea til at
synda oc göra ilda SkrtUppb 178. beskodha ...
wm thu thina reghlo ok klostersens stadhga,
haffwer wäl halleth ok syndinna tilböghelighet j
thik siälffwe haffwer nidherthrykth Mecht 80.

tilböghia (-bögdhe. -bögdher), v. [Ä. Dan. til
-bøgje[ böja, vända, rikta. Jfr Sdw 2: 1314. compingo
... indriffua til bögia samon bliffua ok störkia GU
C 20 s. 131. accuruare til krökia eller til bögia ib
s. 162. — med ack. och dat. makt ... at göra alt
hwat mik täkkis ... tilböghia (inclinandi) min
guddom människiom äpther alla thera widhertorfft
Mecht 97. ib 337. ib. wäl ware wm än han sith
hiärta fullelica til bögdhe them stora godhlekenom
SkrtUppb 93. — med prep. til. eua ... tilbögdhis
(inclinatur) til syndinna aff hwiskan smekiandom
SpV 206. — part. pret. tilbögdher, 1) böjd för.
med dat. nakon thän som tilbögdher war syndenne
JMÖ 9 3. 2) benägen, bevågen, med prep. til. är han
oc altidh tilbögdher (inclinatus) til wara böner
Mecht 258. — tilböghia sik, vända sig till, nedlåta
sig till. at waldzsins härra mz swa store
wärdelik-het sik tilbögde til the siälena Mecht 218.

Hilböghilse (-bögilse. -böijelse PMSkr 660 (senare
avskr.)), n. pl. och f. [Fdan. tilbøghielse] böjelse,
benägenhet, enclesis ... idest inclinacio tilbögilse
GU C 20 s. 218. at en människia syndadhe aff
snödhom tilböghilsom SkrtUppb 236. woluptas
lustin är oloffligha hogxsins ok skämmeligha mz
skörom sötma, til thz som olofflikit är een
tilbögilse (inclinatio) SpV 138. ib 142, 4 66. hwar ok
huru som almänelika fadhirsins tilbögilse
(inclinatio) är til sonen nidhanfore ib 557. barnen fåå
ena stora tilböijelse effter ammonas okynne
och ondsko, hvilkens miölk the lengc dij och
däggia PMSkr 660 (senare avskr.).

»tilbör? subst.? ath gefflebone ... vpsetie iij
lester aff jernit ... och latha thöm weghe til tilbör,
veghe fulth, tha löpe theris resee (snarast fel för
som tilbör) STb 3: 89 (1493).

tilböra (pres. -börer SJ 2: 255 (1494). impf.
-borde, -byrdhe Prosadikter (Barl) 60), v. L.
tillkomma, tillhöra, med dat. el. ack. tilbyrdhe thic ey
häller äptefölghia minom kännedom än lydha thäs
gambla swikarins darotta fortalan Prosadikter
(Barl) 60. thy til borde hanom äuerdeliga j dödzsens
broth blifua SvKyrkobr (Lucid B) 146. ib. ib 149.
större pino til bordhe os än nakrom thera, som wi
saghom j tässom pinom JMPs 251. — vara
tillbörligt. aff hulkit stalrwm ... gregers skal aarlige
stadenom rento affgeffua tiil tomptöre som aarlige
tilbörer som är x (10) öre om aarit SJ 2: 25 5
(1494). — refl. »tilböras, tillkomma, tillhöra, med
ack. glädzs birgitta loffsàng tig tilbörs äronas
(Gaude birgitta canticum /1 i bi debetur glorie) Saml
28: 11 (interlinearöversättning).

tilbörlika (-börligen. Jfr Sdw 2: 1314), adv.
tillbörligt, pä ett tillbörligt sätt, vederbörligen, haffwe
wii... sancte erich konungs lagh fliteligen offuerset
oc tilbörligen offweruegith Rydberg Tr 3: 624
(1520).

nilbörlikhet, /. [Fdan. tilbørlighed] tillbörlighcl;
skyldighet, mich hopis till gudh iach vill och altiidh
skal vara then saadant moth ederth herredöme
ödmiwgelige äffter all tilbörlighet väluilliogh vil
forskylle HSH 24: 22 (1512).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0898.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free