Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tröstan
920
tunna
ne lampor ok ... tröste sik ok gik jn fore höghä
altaret J Buddes b 151. — Jfr be-, for-, mis-,
of-, til-, van-trösta.
♦tröstan, f. Jfr o-, of-tröstan.
♦tröstande, n. förlitande. Jfr Sdw 2: 1817.
♦tröste, /.? mod, självtillit? Jfr D. Kornhall,
Karl Magnus 274. (du) westli trösthe rolandes
(pu veizt hreysti Rollants ok ofmetnad) KarlM (El)
85.
tröstelika (-liga. -lige), adv. 1) med tillförsikt,
utan fruktan, frimodigt, at ingen aff ider tage sig
nogen fare eller fruktelsse fore ... wtan giffue them
tröstelige oc offorsumandes hiit tiil oss wtan al
redde STb 5: 310 (1520, Kop). 3) dristigt, kraftigt.
kempen medh swerdeno (o: en bödel) slo flerom
synnom trösteliga pa hans hals J Buddes 6151.
trösteliker (-ligher. -lighin), adj. 2) pålitlig.
ffiducialis ... thröstelighin GU C 20 s. 269. twå
trösteligha oc tryggia vini som ärw visdomber ok
iämnadhir Prosadikter (Barl) 9. 3) gagnelig. thz
som sant är oc faghirt oc siälinna thröstclikheth
(mö/7, för siälinne thröstelikt) ST ed Henning 4;
jfr ib 402. thetta idrogha brödh är syndoghum
swa tröstelikit (thorfftelikit MP 3: 297) at vtan
the äti thz för än the dö tha mista the
hime-rike MP 1: 228; jfr B. Ejder, Ark. f. Nord.Fil.
72: 228.
tröster, adj. 1) /rimodig, modig. Jfr D. Kornhall,
Karl Magnus 274. KarlM (El) 49. roland (ä)r
trösther (hraustr) ok oliffer är wiis ib 57. 2) säker,
pålitlig, hans brönia war stark oc tröst Troj 153.
3) pålitlig, trovärdig, trofast. Se Sdw 2: 1317. — Jfr
iäm- (Sdw 1: 6 33), van-trösler.
♦tröstleker, m. mod, tapperhet. j thy gaff gudh
hanom tröstlek oc styrk manlika stridha
Prosadikter (Barl) 60.
trösto(| her, adj. 1) förtröstande (på). — frimodig.
BtRK 133 (1439). 3) säker, fri från fara. liuar een
som sik ey skyndär at ther boo ok äuerdeliga
blifwa j ... the ... tröstoga tryghetena J Buddes b
175.
tubba (-adhe), v. narra, förleda, locka. — narra,
lura. ion ... sagde inne för retten om thet breffuit
som vthgiffuit var aff retten ... ath thet stodh
ekke eth sant ordh i breffuit vtan thet i tubbaden
mjn fadhir tith för retten ATb 2: 142 (1479). —
Jfr unttubba (Sdw 2: 831).
♦tubban, f. lockan, jak ... swer oc loffuar ... ey
giffua henne mina röst som iak kan witha mädh
gaffuo, ellirlowan, bön, ellir tubban ... sik walith
ryghtat haffua Abbedval i Vkl 77. blandicie äru
mz enom lastafulla lustilsa sötma, ytra mansins
tubban SpV 139.
tugga, v. tugga, a mastix deriuatur masticare
twgga fortänka oc wthslaa GU C 20 (hand 2) s.
122.
tugli (tuch. towgh), n. L. tåg, rep. — särsk. om
skeppståg. skipp medh takeli ok towgh ATb
2: 392 (1492). samma kraffuell med tackel och
tuch, anckar, bysser ... hörer stadin ok oleff halff
til Stock Skb 285 (1499, Skip). — Jfr basta-, boi-,
liampo-, slagh-, varpa-tugh och basta-, nota-tögh.
♦tuflh, se tojjh.
♦tughlika, -liker, se toghlika, -liker.
♦tuhundradhafalder (n. -faalth), adj. — n. adv.
ducentuplus ... tw hundradha faalth samykit
GU C 20 s. 202.
tukt, tukta o.s.v., se tokt, tokta o.s.v.
tun, /. och n.? [Fnor. tün] inhägnat jordstycke;
gårdsplats, thy affhendhir jek mek ffordan halffwen
gaardh ... vnder ffordan jngemund ... thil
jw(i)nne-lika odhils ägho obrythelika ath haldes j wato ok
thorro när by ok ffierren j hult ok liagha tunom
♦tunom tunastadhom skoghom ffiskewattnom
kuernaströmum alz engo vndan takno DN 14: 69
(1457, Jämtland). — 1 ortnamn. Jfr G. Franzén,
Nordisk Kultur 5: 135 /. — ♦tunastadher, m.
jordstycke som har varit eller avses skola bliva inhägnat
(för odling el. ss gårdsplats)? DN 14: 69 (1457,
Jämtland) (se ovan under tun).
tiinder, n. tunder. jtem the (o: fiskarena i
Saltsjön) skola haffua j sinne kista yxe ... elföre,
tunder, swawel (o.s.v.) Arnell Brask Bi1 29.
tunga, f. L. 1) lunga. — tunga som maträtt, tha
gik thän kögemästaren ok köpte alt färska twngor
MP 4: 216. ib. bigoth aff tungor med rusin Brasks
Matordn 12. — tunga ss symbol för tal. jak weth ey
bätre thät som kötligit är än twngan tha hon är
wäl styrd ok hon wil wäl ok jak weth ok ey wärre
köt än hona tha hon är ondh ok jlla styrdh MP
4: 216. thee ... ladho sina twnge saa släth, ath
inghen prädikare i kartwse orden kwnne mer
winläggia sik än thee bade giorde BSH 5: 303
(1508). falskheedh är all förmögen och somme
haffwe two twngher ville the borth legge then ena
och wara allom mannom lighe tha giordhe the wäll
ville the icke tha är thet fröctandes at the paa en
dagh misthe them badhen GPM 2: 315 (1508). 2)
tungomål, språk, han (o: Hieronymus) som kunde
wäl siwhanda maal oc tungor, swasom är iudha
maal, gretzt maal (o.s.v.) Hel män 167. — Jfr
liarna-, hunda-, iudha-, lamba-, nöta-,
vayliskals-tunga. — tungo fulder, adj. pratsjuk tungofuldir
man fölger masta lygn SkrtUppb 228. — tungo
lagli, n. tungomål, språk, hänne syntis them
(o: mång lönlik thing) aldrigh kunna wttrykkia
mz nakot maal ällir twngolagh Mecht 236. —
tungo rcdlie, n. 2) tungomål, språk, all the maal oc
tungoredhe ... kunne han (o: Hieronymus) swa
granlika oc ytirlika som han hafdhe af barndom
warit vpföddir i them Hel män 167. — ♦tungo
skifte, n. språksplittring, språkförbistring, twngho
skiffthet wart naar babylonie torn bygdhis JMÖ
11. — tungo sot, f. sjukdom i lungan, twngo soth
haffwer fää PMSkr 228. ib. — *tungo stärker,
adj. linguatus ... stoor tungadher oc tungo stärker
GU C 20 (hand 2) s. 87.
♦tungadher, p. adj. Jfr stortungadlier.
tungel, n. himlakropp, hymelsens twngel
swart-nadho JMÖ 116. Jfr himiltungi.
♦tunland, n. = tiiiino land. Brasks Kopieb 31
(1514).
tunna (pl. -or. tunnor VKJ 116. tunnar STb
1: 227, 231 (1480), 327 (l48l), 4: 18 (1504); HLG
2: 8 (1509). twnna ib 117 (1523), 120, 122 (1524).
twna HLG 2: 122 (1524). tunne ib 106. med art.
tunnarar (för tunnanar?) ib 28 (1512). thunna:
pl. med art. thwnnere STb 4: 18 (1504). thonna: -or
VKJ 150 (1466). tyna: -o PMSkr 354. tynna
Gadolin Pants Bil 272 (i368); VKJ 186 (1447);
GPM 2:288 (1508); -w VKJ Bil 286 (i48o); -ona
PMSkr 354; -ar GPM 2: 288 (1508), 334 (1509).
thynna: -or Arfstv 63 (1474—75); -er ib; -e ib 62
(1474—75). tönna GU C 20 (hand 2) s. 60; -an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
