- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
925

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvälanger

925

tya

♦tvälanger (-laanger), adj. dubbelt så lång.
bislongus twä laanger GU C 20 s. 57.

tväliter, adj. tvåfärgad, med två färger, bicolor ...
twälithcr GU C 20 s. 124. — tvälit skin L. om
ekorr-skinn av visst slag? Jfr N. Ahnlund, Saga och sed
1946 s. 38 ff.

tviiluter, m. L. två tredjedelar, ath iak ... solth
haifuer mynom brodher töre erik(son) aa sidhe
myn rette arif ok odal är jj lutin baade lösth ok
ffasth DN 14: 460 (1525). — pl. ath jak ... liawir
gywit ... biscop thordh ... twälutina, som min
äghodeel är j eno thorpe widh lunby NMU 1: 7 2
(1385). — Jfr tviidcl, tviipnrt och luter 4 (Sdw
1: 786).

♦tvälutls attunger (-lytis), m. tvåtredjedels åtting
(ss jordmåltsenhet). RP 1: 94 (1357).

tvänga? räkn.? Jfr O. Ottelin, Studier över Codex
Bureanus 1: 86 och tvänning.

tvänne (thwänne. twänna SpV 356. twenne STb
3: 278 (1496), 385 (1498); PMSkr 325. thwenne
SpV 24. twenna GU C 20 s. 55; SJ 2: 245 (1493).
thwenna STb 3:242 (1495). twinne Svartb 474
(1462)), adj. och räkn. L. A) adj. tvåfaldig; beslående
av två delar el. slag. bifores ... twenna dyr GU C 20
s. 55. lilianna natur är swa skipat, at thwem
sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir
(gemino flore), klädhir hon sin bool SpV 24 (mö/7.
snarare att föra till B), alla thinga, ok scriffthinna
omgangh wändas widh thwänne axil, som är
antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (omnium
rerum scripturarumque circuitum gemino cardine
volvi manifestum est, aut conditionc aut reparatione)
ib 45 /. ib 121. thz är for twänna sak giort ällir
twänne skäl (gemina ralio est) ib 356. aff hulket
huss alexander ... wtgiffue skal söndax almosen
fförstondarcne vi (6) mark wppa twenna tiidh
SJ 2: 245 (1493). B) räkn. två särskilda, två slags. Se
Sdw 2: 1318. war härra ... togh til sik thwänne
skipilse gudhdom oc mandoom SvKyrkobr (Lucid
A) loi. mz the twå nättir vndirstandom wi
twänne dödha ib (Lucid A) loe. människian ...
hwlkin som hafwer sin wärelse af thwänne som
är licame ok siäl SkrtUppb 113. — två. epter
thenne twinne xij randsakan ok stadfestilse
dömpde jak ... Svartb 474 (1462). vppa thwenna
tijder om aarit STb 3: 242 (1495). swen joansson
zacher til twenne xij marek fore ij saramaal
ib 278 (1496). ib 385 (1498). the twenne jmpilsen
göris wm waren PMSkr 325. en bonde haffwer
nogh bestelle i ehn liten gårdh, och höffdingen
haffwer inthett bestelle i thwänne widhe konunge
rijke ib 706 (senare avskr.).

♦tvännestads (twennestadis), adv. på två ställen.
oleff hakansson zacer til xl marek, fore ath han är
twennestadis borgere, her och j torsilie STb 3: 116
(1493).

♦tvänning (thwening), f.? [Isl. tvcnning, f.
tudelning, ngt som är delat i el. består av två delar.
Fdan. twenning (MP 3: 134). Jfr Sv. Dial.
tvänning, adv. i två omgångar] 1) var och en av två
delar. Jfr Sdw 2: 687 s. v. tvänga och Johs.
Brøn-dum-Nielsen, Fra Skaanes Senmiddelalder 141.
ligghir then ... tompth i thweninghom sswa ath
ffor näffdhe birghir pedhersson skal haffwa
ffwlth rwm widh anna ssom är eth steghir rwm och
melthe stwghw rwm ATb 2: 163 (1481). 2) gen.
pl. ss räkn. två slags. Jfr J. E. Rydqvist, Svenska

språkels lagar 5: 142, O. Ottelin, Studier över
Codex Bureanus 1: 86. vi vitum väl vara tuännga
(Cod. B: twäscona, Cod. C: twäninga) döt. en är
licamans ... annar döþar är sialenna pina Lg ed.
Jansson 31.

♦tväokadher (thwe-), p. adj. biiugis thwe
oka-dher GU C 20 s. 55.

♦tväpart (pl. med art. twaparthan), m. två
tredjedelar. pl. ath erchcbiscopen hadhe solth nielss en
trydhiepart j ... noor och the andre twaparthan
värö kanwnghs eygho DN 14: 175 (1505). Jjr
tvädel, tväluter.

♦tväskapter, p. adj. bitidus a um idest biformis
twäskapter GU C 20 s. 57.

tväskipadher (twässkepather. thwaskipadher), p.
adj. bebyggd el. brukad av två landbor? tudelad?
RP 1: 216 (1366). i fallunge i attungh oc en
tridhiungx attungh, thet är tliwaskipadh jordh
VKJ 28 (1447).

♦tväskipan, f. Jfr tväskipadher. en attung i
Skankarstadha »som gaar af twäskipan» RP
1: 578 (1370).

tväskiptc (tweskiffte), n. L. tveskifte, delning i
två delar, ath alt tet goz ... skall ware forwerket
konungen och stadin til tweskifftes STb 5: 16
(1514).

♦tväskipter (tweskifft), p. adj. delad i två delar.
medh skiöllh och hicllm, som ähr ett vpståndande
swart anckar vthij ett hwitt fielldh, och ett
tweskifft anckar på hiellmen, then högre delen
hwijt och then wenstre swart FMU 4: 180 (1461,
nyare avskr.).

*tväskäpter (tweskeffler), p. adj. [Ä. Dan.
tveskæft] tveskäftad. x alna gröpt twäskäpt
lärofft JTb 25 (1460). xiij alna tweskcfft lerept
STb 3: 109 (1493).

♦tväsuladher (twesoladher), p. adj. [Ä. Nysv.
tvesålad] försedd med dubbla sulor, iij par skoo
twesolath HLG 2: 61 (1518). par nye twesolede
skoor HSH 18: 264 (1525?).

tvätala (obl. -falu), f. L. tvetalan, kom for^
rafwidh atir ... och kärde til sama man och togh
ey kärde han om hemsokn som han för giorde
vtan om eth swärzdragh ... och äptir thet at han
ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som
lagen vtuisa tha dömpde vi hanom aff iij mark
ther fore och iij mark for twätalune ath han
(notisen ofullbordad) ATb 1:206 (1465). ib 324
(1470), 341 (1471).

♦tvätalugher (twe-, -talughir), adj. tvetalig.
bilinguis twetalugher tveklufvin GU C 20 s. 55.
bilinguis ... tweggia mala konstoger ok twetaloger
ib s. 56. ambiloquus ... idest bilinguis twäthalogcr
ib s. 19. magnus smidh sagde för rettin ath olaf ...
ville haffwa ena hwdh aff hanom och sagde atir
forde magnus ath han ville ekke hafwa hudhene
aff hanom och var han ther medh twätalughir
ATb 1: 307 (1469).

♦tvätiugliadcr, p. adj. bifurcatus twä tiwgader
GU C 20 s. 301.

*tväuddadher, p. adj. celidoniacus twä vddat
swärdh GU C 20 s. 9 3.

*tväännadlier (tve ennadher), p. adj. bifrons ...
tve ennadher GU C 20 s. 5 5.

♦tya (tyga: -ar), v. [Isl. týja. N. ty(a). D. dial.
tye] orka, förmå, qwinna wakt tygar ey j moth
mans wald oc makt Troj 67.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0939.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free