- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
928

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tända

928

täropänninger

1520). 2) måtta, måttlighet; återhållsamhet,
självbehärskning. mz siwfallo dygdinna krono, thz är
mz tronne, hopeno, kärlekenom, rätuisonne,
stark-hetinne, tempringinne (temperantia), aff hwilkom
andra dygdhir wtgangna SpV 136. ok at the ey
skulu löpa bort aff rätta wäghin, ok tith som
owägadh är ... skal temppringen ok mattelikhetin
matta ok atskilia ib 137. sobrietas är indhra
manzsins ok ythra, aff olofflighom kötzsins lusta
tempringh ib 144. ib 156, 410. — Jfr otämpring.

tända (impf. refl. tändes, imperat. tänt Sv B 13
(b. av 1500-f.)), v. L. — tända up, upptända,
tända, om aptonen ther äpter tha liws tändes op
Prosadikter (Sju vise m) 139. tänt wp min hwgh
mädh eldhe, thins sötasta älskogha Sv B 13
(b. av 1500-/.). Jfr uptända. — Jfr i-, innan-,
undir- (Sdiv 2: 823) tända och o-, up-tüudcr.

tändilse, /. (månens) tandning, nytändning.
maanen plägha skodhas när han haffwer fam
dagha äller fira fran tändilsenne PMSkr 291. Jfr
uptändilsc.

*tändilsedagher (tendilse-), m. [Jfr Mlat. dies
incensionis] dag för månens (verkliga) nytändning.
Jfr Nat. Beckman, Linkbiblh (ny ser.) 3: 62. Bil
t Linkbiblh (ny ser.) 3.

"tandning, f. Jfr uptändning.

"täng, se tang.

*tänlika (teng-, -leca), /. [Su. dial. tänneka,
tändrik m.m.] ett slags spik el. stift, tännlika,
möbelspik. Stock Skb 83 (1519). item xviii penga
för tengleca HLG 2: 116 (1523). ib 119 (1524).

täpete (täpede. täpit(h)e. täpädhe: -it NMU
1: 110 (1434); -en ib. tapede Kumla kyrkas rb
128 (1530). thäpidh RP 2: 273 (1394). pl. täpender
FMU 5: 89 (1484, avskr.)), n. duk, täcke, matta,
tapet. Dessutom medför dottren en säng med
»wndhe-bolster», »hofdhabolster», »thäpidh», »thäkan» och
ett par »lakan» RP 2: 273 (1394). thet största
täpädhit jak hawer, thet giwer jak oppa högha
altarit her innan j kirkiona ok the andra täpädhen
skifften oppa the andra altaren NMU 1: 110
(1434). gooz äfftir hustrv cristine ... ij vepor ok i
täpede ij örnegat ATb 1: 227 (1456?). ib 199
(1464), 322 (1470), 2: 41 (1474). Kumla kyrkas rb
49 (1480). ib 128 (1530). STb 2: 38 (1484). item
än gifwer iag henne alla de sängiar och sängekläder,
räkkebolstrar, hufwuddynor, hyender, örnegåtter,
lakan, täpender, wepor (o.s.v.) FMU 5: 89 (1484,
avskr.). han (o: en stol) war allir kläddir mädh
dyrum täpitum oc klädhebonadh Hel män 232. —
*täpetis bonadhcr (täpädhis-), m. väggbonad, unam
cortinam täpädhisbonaadh cum sootlärith Dipl.
3/5 137 8 (RPnr 1337) (enl. meddelande av S. Ljung).
— "täpetis väver (täpitis-), m. dukväv? xvi alna ny
täpitiswäuir ATb 1: 227 (1456?).

täppa (teppa Se Sdw 2: 1318), v. L. 2) täppa,
genom stängsel hindra (ngt) att komma igenom;
uppdämma, stämma, forbiwdher iak idher j ...
hydinge ath i plath incthe täppen eller hägnen
sancte clara deel i fornempda ström Uppl
Lag-mansdomb 108 (1493). — täppa ater, igentäppa,
tilltäppa; fä tilltäppt, the (o: hönsen) wardha orene
aff träkkenom oc skarpna oc swa täppa aather
arsen PMSkr 256. Jfr atertäppa. — *tiippa in,
omgärda, omgiva med stängsel, xx öre mattis j
siglö jn atteppa en hagen Skotteb 46 (1460—6l).
Jfr intäppa. — Jfr innetäppa.

täppa, /. Jfr J. Sahlgren, Ark. f. Nord. Fil.
44: 279 ff. ■— Jfr thvär-, vatn- (Sdw 2: 939),
vatu-(Sdw 2: 940), vingårds-, väglia- (Sdw 2: 1022) täppa.

tära (impf. refl. tärdes), v. 1) förtära, förbruka.
thenna smörian tärdes oc ran w kared j gynom
thz konsteliga hwled Troj 188. — Jfr for-,
up-(Sdw 2: 861), ut-lära.

"tärhane, se tliiädherbane.

täring (t(h)ering. teringk), /.1) förtäring,
underhåll, medel till underhåll, levnadskostnad. Se Sdw
2: 1318. aff then del skal hwar brodern fför sig at
haffue theris klädning, thering och widertorfft
STb 5: 28 (1514). hans pipcre ij march til täring
Stock Skb 124 (1520). 2) kostnad, utgift, ta worto
the alle offuer ene medh skýpper oleff tawast om
craffuelin, om alle bögningh ok tet som yxen
kreffuie kan til samme schip, timbermentz lön,
kost, teringk STb 3: 229 (1495). then kostnat,
tering och vtlegninger som han vtlacht haffuer
ib 306 (1496). tha är han pliktogher ... thär affwer
betala honom kosth oc täringhena som han tith
giorde PMSkr 108. gaffz her änders olsson v
marc oc v öre, för tet han gaff för bååt, kost och
täring, tha han skulle med lambert til konungens
skep j gislan Stock Skb 79 (1518). — Jfr förtäring
och tärning. -— "täringa pänninger (teringa
peninger), m. = täropänninger. pl. SSkb 75 (1503).

tärning (therningh), /. 1) = täring 1. gaffs hans
pipere ij march til therningh Stock Skb 122 (1520).
— livsmedel; proviant, tha brast henne tärningh
swa ath henne nödgadis til at gaa til en köpstadh
MP 4: 263. j then samma tiid fattades spiis oc
tärning j bland grecana Troj 202. 2) = täring 2.
hwad tärning ok kostning han ... kostwärge på
thet godz Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.).

tärning (t(h)erning. pl. ack. t(h)erninger SSkb
32, 33, 39 (1501—02); Stock Skb 73 (1518), 161
(1520). terninga ib 123 (1520)), /. 1) tärning. ATb
1: 83 (1458). ib. (Fallen möjl. att föratillT). kastade
wi om korit medh en terning Arfslv 55 (b. av
1470-/.). 2) [Mnt. ternink, tërlink] ett slags (trol.
kantig) kanonkula, eth faat jern han smydde i
dalapijl lodh och terninger och annat swa dana
SSkb 32 (1501). ib 33, 39 (1501—02). gaffz lasse
groffsmed xj marc för smide, bysser ... terninger,
fiske bulter, wreklinger Stock Skb 73 (1518). jacob
smed gaffs iij mark för it ffat jern j terninga ib 123
(1520). ib ij fat jern i länker oc terninger ib 161
(1520). 3) [A’. Dan. tærning. Mnt. ternink, tërlink]
(fyrkantig) tygpacke. ss måttsord. en tärning klede
STb 1: 132 (1477).

täropänningcr (t(h)äre-. thära-, tere-. täris- Fyra
handl rör Vkl 292. där- VKJ Bil 286 (1480).
-päninger. -peninger), m. tärpenning; nästan alltid
pl. penningar avsedda att bereda underhåll,
kostpengar. RP 2: 126 (1386). scall hon hawa sex mark
swenska hwart aar sigh till tere pänninga KTb 5 4
(1426). — särsk. kostpengar under resa; respengar.
Skotteb 453 (1471—72, Kämn). marc swensk
där-päninga (!) i sotherköpunge, som jak gaf ther wt i
huset VKJ Bil 286 (1480). jtem sätis särdelis j
räkinskap hwat som warom budhom ffaas til
tärispäninga eller andra widherthörfft Fyra handl
rör Vkl 292. SSkb 234 (1507). mynom drängh
mikkil, som fördhe thet andhra karith (från
Uppsala till Stockholm) met gillens hästh,
thärapen-ningh ij öre HLG 2: 35 (1512). her änders hin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0942.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free