Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyvitatb?
927
tämpring
thwis[w]ar SkrtUppb 82. thwiswär ATb 2:374
(1490). tysswer STb 2: 286 (1488), 320, 355 (1489).
tysswa Arnell Brask Bil 26. tösser ATb 2: 393
(1492). töswa SvKyrkobr 86), räkn. adv. L. två
gånger, om tid. ey dömer gud tyswär badhe här
ok hisze SvKyrkobr (Lucid B) 200. epter han
eskede tysswer dach aff pawal til bethalende
STb 2: 320 (1489). magnus ... war tösser
stemp-der for saköre ATb 2: 393 (1492) ... göra tysswa
sin räkenskap herranom om aareth Arnell Brask
Bil 26. — tvä gånger, i multiplikation, rechte jöns
... handena for tysswer xij (12) marek STb 2: 286
(1488).
»tyvitath? (BSH 5: 146), se tvifla 3.
täkia (tekkia), f. L. Jfr S. Ambrosiani,
Budkavlen 27: 45 //. 1) emottagande (av jord pä arrende).
mz swa skälom städer jac tig thetta goz mz
aker oc äng ... til fullo tekkio epter landzsslagom
Arnell Brask BH 16. 2) = täkt 2? i ortnamn. Se
Sdw 2: 1318. — »täkio iordli? f. Se tälio iordli.
täkt (thäkt RP 2: 387 (1399). tächt. tech», tegdh
Kumla kyrkas rb 137 (1545)), /. L. 2) intaga,
nyodling, nybygge. Jfr H. Ståhl, Ortnamnen i
Kopparbergslagen 150 //., 157 //. een lecht, som
kalles borgeretecht, huilken tächt war hustrw
barbros ... morghangaffue STb 4: 24 (1504).
— Jfr af-, del-, fuglila-, hand-, ikorna-, in-, undan-,
up-, vald-täkt — *tükta karl (techte-), m. brukare
av en »täkt». Jfr H. Ståhl a.a. Jb C 39 enl. Vet.-Soc.
i Lund. Årsbok 1954 s. 78 (1486, Norberg).
täiglieknivcr (tälge-. tielge- STb 2: 53 (1484).
tälie- Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (ht o, samtida avskr.);
STb 4: 352 (1514). täli- ib 3: 7 (1492). the|- Skotteb
438 (1469-70, Kämn)), m. L. täljkniv, dolabra ...
dolabrum ... dicitur instrvmentum dolandi
com-mvniter tälgekn[i]fuer ok handyxe GU C 20 s.
198. jtem j art. for j tlielkniff mestermannen fek
Skotteb 438 (1469—70, Kämn). thermeth drap han
sick meth sin tielge kniff STb 2: 53 (1484). then
finnen, som hade stungit then qwinne met en
tälge kniff emellom herdene ib 4: 283 (1512). — ss
fartygsnamn. wor jaktt täliekniffwen Hist. Tidskr.
1943 s. 25 (1470, samtida avskr.).
*tälglieiiker (n. tälgeligit), adj. möjlig el. lämplig
att tälja, dolatilis ... aptum ad dolandum tälgeligit
ok huglegith GU C 20 s. 198.
*tälgheöx (ack. tälieyxse. tel ixe), /. täljyxa. tha
skattadhe thwwe smidh ... en tel ixe och en annor
ixe ATb 2: 310 (1487). VKU 86 (1556).
tälghia (tälia GU C 20 s. 198; Prosadikter (Sju
vise m) 154. impf. tälgde SSkb 274 (1508). täldhe
Prosadikter (Sju vise m B) 203. telde Kumla kyrkas
rb 48 (1480)), v. 1) tälja, skära el. hugga spånor el.
flisor, dolo las lare tälia, slätha ok slaa GU C 20
s. 198. 2) tillhugga, tillskära, tälja, greffwin haffdhe
en kniiff i sinne hand. oc haffdhe thänkt at tälia en
käp Prosadikter (Sju vise m) 154. ib (d:o B) 203.
magnus ... j mark för span han telde Kumla
kyrkas rb 48 (1480). vj mark som michel fick for
pram verkit ban tälgde SSkb 274 (1507).
*tälghiare (telyare), m. person som täljer (spån
o.d.). olaff nielsson ... telyarenom xvi markir
Kumla kyrkas rb a (1478?).
tälia (impf. refl. tåldes Stock Skb 290 (1490-/.
Skip). part. pret. tal ib 222 (1523)), v. L. 1) tälja,
räkna, her pa vpborit lx march tha skottet tåldes
Stock Skb 290 (1490-t. Skip). goffue the wnder-
scriueren xxiij & ortuger tal j klippinge ib 222
(1523). — om räknande av böner på radband o.d.
allom them min rosen kranz swa tälia älla läsa
SvB 442 (b. av 1500-/.).
»täling? (pl. -or), f. [Mnt. telink] 1) ankfågeln
anas querquedula Lin., ärta? jtem haffreff sodna
tälingor lagda j röth vin oc sidan sk [...] j salsar
giffuas oc medh steek Sex ekon tr 270 (ur matsedel
från Leipzig). 2) wtan martin sade käre bror
gif mik swa mykit (av ett stycke vadmal) iak faar i
par tälinga aff wndhir mina stöflor ATb 1: 122
(1460).
’tälio iordli? /. item hustrv margit... haffuer ena
täliojordh (möjl. fel för täkiojordh) aaker oc ängh
i qwistada VKJ 230.
♦tämelika? (tymblege), adv. [Mnt. temeliken]
på lämpligt sätt. vi förmode i haffue teste bäthre
göre med them om tymblege förwares HSH 17: 88
(1523, Brask).
tämeliker, adj. Jfr otämeliker (Sdw 2: 185).
tämia (tömbya. imperat. töm SvB 37 8 (mot si.
av 1400-/.)), v. L. 1) tämja, göra tam, komma (ett
djur) att rätta sig efter ens vilja, mansuetare blicka
(el. möjl. blitka) oc tämbya GU C 20 (hand 2) s.
118. 2) tämja, vänja (ett djur) att draga, invänja.
tämya stwtha PMSkr 223. the (stutar) som
mykith yre ärw tämyes swaa ib 224. 3) kuva, hålla
i styr. — kuva, tvinga, böja. täm min hugh, oc
dragh han til gudh SvB 37 8 (mot si. av 1400-/.). —
*tämia sik, vänja sig, öva sig. ath the (o:
krigsfolket) gaa oc staa j wäghom äller spetzom j
rättan ordan oc skikkilsom, hwilkith ey kan skee
wthan the thär til wänyas oc tämya sig thär til
PMSkr 126.
*tämminger, m. [Sy. dial. tämming] ungdjur
som tämjes el. skall tämjas (till dragdjur), jniunx ...
idest indomitus otamber commvniter potest dici
tämmingher GU C 20 (hand 2) s. 29. iungibilis
tämmingher ib s. 49. — om ung stut. juuencus ci
bos nouellus tämmingher GU C 20 (hand 2) s. 53.
tämpel, n. Jfr afgudha tämpel,
♦tämper freadagher, m. fredag näst efter en av
kvatemberdagarna. Se Sdw 2: 1318 och jfr
imber-freadaghcr.
"tämper löghardaglier (temper lögherdaghen.
tömper lögerdagh), m. lördag näst efter en av
kvatemberdagarna. anno domini 1417 om tömper
lögerdagh i fasthen SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.).
i mässone wm temper lögherdaghen Mecht 17.
tämpra (pres. konj. tempre Mecht 290), v. 2)
styra, kuva, dämpa. — styra, stilla, wnna mik,
ath iak släkke, ok tempre (refrigerem) j thik mins
gudhelix kärlex bruna Mecht 290. 4) giva rätt el.
lämpligt mått åt, måtta, moderera, modificare
tämpra ocmaatha GU C 20 (hand 2) s. 149. ib. —
Jfr otämpradlier.
tämpran, /. Jfr otämpran.
"tämpreliker, adj. Jfr otämprcliker.
"täinprelikhet, /. Jfr otämprelikhct.
*tämprering, /. Jfr otiimprering.
tämprilse, n. pl. el. f. 2) blandning, thy lofwis
the (o: thina (d.v.s. Jungfru Marias) näsa) owir
alla aromata tämprilse SvB 323 (b. av 1500-/.)/
jfr Sdw 2: 691 under tämprilse 2
tämpring (tempring(h)), /. 1) styrande, kuvande,
dämpande, stillande, kom thu som är hwila j
ärfuodheno, j brunanom tämpringh SvB 28 (omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
