Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thrana
942
thrldhidagher
oc een stoor lisa aff sinne thrahet oc ängxlan
MP 3: 510 (fornskånsk text på svenskt grundlag).
thrana (traana), v. 2) tråna, försmäkta. llangueo
... traana vether törffua vanskass GU C 20
(hand 2) s. 61. — tvina, lida av tvinsot. Jfr Sdw
2: 1319. — refl. thranas, 2) smäkta, försmäkta,
tyna bort. Jfr Sdw 2: 1319.
thranadhcr, m. Jfr tro, /. (slutet).
thranan (traanan), /.1) längtan, trånad, j
thra-nanna daal, swasom är thennyn syrghelica ok
fa-fängha wärldhin MP 5: 129. 2) försmäktande,
borttynande? llangor ... sooth traanan äller tränktan
GU C 20 (hand 2) s. 61.
prång (träng, traang. trongh), n. och f. L. 2)
trängsel, j thän bak rymningen fyngo troyaner
storan skada oc folket kwnne ey komma saa
raskeliga jn for tranged skull Troj 115.4) nödtvång,
tvång, alla olagha aalägningar, som omilla
fo-gadha them met böön eller träng tillagdh haffdo
Svartb 353 (1436). vtan all tilfälle nakra haanda
traanga torfft ällir bön scal engin wärlz man
ällir wärlzquinna etcra ngaa (för ingaa) i systranna
clostirs inlykkilse FOVkl 209. som han sielff
weluiliendes giort hauer wtan nödz trongh STb
4: 263 (1512). — nödtvång, nödvärn, ransaka wm
pedher mölnare slogh niels ... i hell medh vilia
ällä och i trongh ATb 2: 179 (1481). — Jfr mälda-,
vatnthrang. — *thranga mal (tranga-. tränge-,
tronga-. tronge-), n. 1) trångmål, svårt förhållande,
svår ställning, betryck, holkin människia ...
offuer-giffuer the hälga tro fore nagra tranga mala skul
... hon haffuer fortappat allom them godom
lönom som ... MP 4: 50 kennes iak ... mik hans
nåde plictogan wara xl (40) march swenska
rett laan ... wtan al panth i forscriffna min
tranga-maal Brasks Kopieb 25 (1515). kan thet saa
ware at honom gaar fattigdom vppa eller anner
uppenbara trangemoll at han sit awerkom trenger
til at sälia HSH 13: 130 (1525? Brask), ib 16:
125 (1527, d:o). 2) nödtvång, tvång, görer ty vel oc
retter eder sjelffve ... oc kommer eder ey sjelffue
i nogra kyrkienes besworinger uthen trongamoll
HSH 17: 170 (1523, Brask), haffue the giort
swa-dan rykte oc scriffuilse her in uthen trongemal
oc sanning tha är rad eij säthe för mygin troo til
breff ib 15: 23 (1526, d:o). — Jfr thrangmal.
pranger (tränger, komp. trangaren PMSkr 200),
adj. L. 1) trång, smal. sunnan then tranga smala
grenden SJ 2: 213 (1492). 5) tät. — pl. som befinna
sig tätt vid varandra, som tränga varandra, annars
hindrar hwarth trädh thet andra wm the standa
trangh samman PMSkr 333. 6) trång, snäv,
åtsittande, cristine pedhersdotter (skall ärva) ...
en trangan kiortil brwnan SD NS 3: 536 (1420).
8) sträng, svår. ffor the tranga besklighet, mädh
hwilka thinna modhers sötasta hiärta war wänkt
j sins wälsignadha sons pino thima Sv B 103
(omkr. 1500). — n. adv. trångt, tält ihop, tätt vid
varandra, wm hösthen saas rwmmaren, wm
waren trangaren PMSkr 200.
thranghet (träng-, traang-), /. 1) trånghet. —
bildl. än människian for sins wisdoms tranghet,
swa som hon ey formaa begripa aff nakrom
skälom (sed humanæ scientiæ angustia sicut
comprehendere ratione non valet), huru o thu war
gudh skapadhe tillika ok entidh all thing SpV
474. 2) trängsel, j traanghethenne hindra the
(o: krigarna) sigh jnbyrdis PMSkr 132.
♦thrangmal (tranghmol), n. = tliranga mal. 1)
FMU 1: 494 (1381? nyare avskr.). j sine store
nöd och tranghmol STb 4: 227 (1511).
thrar (traå), adj. [Isl. þrár] enträgen, mz
innelighe oc thrae bön Bil 962. hon (o: Circe)
nekadhe länghe oc wille jngalwnde wnderwisa
honom, hoo faderen war thelaganus war traå
oc sporde jämliga syna moder om thz samma
Troj 308.
thrasot (traa-), /. tvinsot. Jfr Grön, Altnord.
Heilk. 108. oxi sunt morbi qui cito interficiunt
vel transeunt fronici (för cronici) sunt qui languere
faciunt traa sooth GU C 20 s. 396.
tlirava, v. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB
I 40, O. Thorell, Fem Moseböcker pä fornsvenska
150 /.
pravi, m. L. trave, sädesskyl. Jfr R. Pipping,
Stud. i Nord. Fil. 43: 49 //.
pre-, se prii-,
pri])i (thridi GU C 20 s. 26. tryde MP 5: 162.
trädi JTb 61 (1462). obl. kas. m. thridhia
Prosadikter (Karl M) 276. tridia ib (Karl M B) 317.
tridhiä Karl M (Ver) 78. tridie STb 1: 22 (1475),
302 (1481). trithö SD NS 3: 40 (1415). tredie
Karl M (El) 79. /. thrydhi NMU 1:74 (1385).
71. thridhia Prosadikter (Karl M) 283. tridia ib
(Karl M B) 323. tridhiä Karl M (Ver) 94. trie
ATb 1: 13 (1453). trydie Svio-Estonica 16: 158
(1473). tredia Karl M (El) 95. tredie G. Carlsson,
Kalmar recess 1483 s. 66. Jfr Sdw 2: 1319),
räkn. L. tredje, antepenultima ... thridi fraan
ythersta GU C 20 s. 26. först gaff iak honum ...
v vrfella ... than trithö vidhir andhirsabodhum
SD NS 3: 40 (1415). pädhär greer son böd op sen
gardh trie syn ATb 1: 13 (1453). en marsilin
konuger reder then tredie bardagh och ridher
wt aff yspania Karl M (El) 7 9. (Roland) fiöl nw
tredia sinne i owit ib 95. aret epter gudz byrdh
twsende fyre hundrade siwtighi paa thz trydie
Svio-Estonica 16: 158 (1473). kom jacob bagare
fore rettin medh synne hustrva eline ok gaff
henne hwan tridie pening bade i lösa och fasto,
teslikes gaff ok hon hwan tridie pening i löso
ok fasto, alth thet som hwarttere maa andro medh
lagom giffua STb 1: 22 (1475). skal k (o: konungen)
wara et ar j suerige annadh j danmark och tredie
j norige G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66.
om tridhie daghen giorde han hafuet ok jordhena
SvKyrkobr (Lucid B) 127. then tryde wärldhinna
aldir, han byriadhis tha war herre vtualde en
helaghan propheta som heeth moyses MP 5: 162.
— (?) hiog roland ... i hans axl swa at thz gik
nidher i hans bak ... oc i thridhia spiwtskapt
långt i iordhina Prosadikter (Karl M) 27 6; jfr ib
(Karl M B) 317, Karl M (Ver) 76, (swa ath han
klöff bukin i genom ... och triggia spiutz skapta
lånt nidher i iordena Karl M (El) 77). — i förening
med ett föregående siälver. swor änders ... sik en
skeed til, som honom var tiwff stolin frän, sielwer
trädi JTb 6l (1462); jfr siälver. — halfthridhi,
räkn. tvä och en halv. halff thrydhi marca [?]
redho päninga NMU 1: 74 (1385).
♦thridhidagher (tridie-), m. tredje dagen i helg.
Brasks Matordn 10 (om tredjedag påsk), tridie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
