Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
þunger
950
þva
recess 1483 s. 64. — (?) Vidare dömes Johan
Ingvaldsson till ett års »thwngha», emedan han
olagligen och utan tvingande skäl lämnat sitt gods
före arrendetidens utgång Tunberg, Sv.
medeltids-reg. 401 (1440). 4) tunga, möda, vedermöda, besvär,
olägenhet, än tho at thätta haffwer mik hänth
nakontidh haffwa hörth, likawäl tha bidher iak
tik at thu tak thz til enghin thwnga, at märkia
här nakoth thär aff (hic annotari obsecro grave
non sit) SpV 436 /. 6) tyngd, känsla av tyngd, fiöl
vppa mik en thunge oc sömpn Hel män 175. i
sinne bön fik han en thunga vppa sik ib 234. —
Jfr synda thunge.
punger (tunger. komp. tyngüre J Buddes b 162.
tyngaren Troj 303. thungare Hel män 106. Jfr Sdu>
2: 1320), adj. L. 3) tung, ovig, trög. jnerticus ...
twnger faawitsker oc olaadoger GU C 20 (hand 2)
s. 25. we wardhe the syndhogho folkeno, ok
tungho folkeno j syndhinne, for skamlikom synom
affonde släkt MP 5: 16. 4) tung, svår, besvärlig,
mödosam, hans liff war honom tyngaren än döden
Troj 303. 5) svår, stor, betydlig, thän höghre är
vp-komen faar thungare fall Hel män 106. — svår,
grov. ä thes lengre är lifuet thes tyngäre ok
grofuare är synden J Buddes b 162. 8) tung, stark,
om vin. teth win som söth är j smakenom thet är
twngth PMSkr 356.
thunghet (twnghet), /. 1) tyngd, swasom nar
silkes klädhit prydes, oc tynges mz gul oc dyrom
stenom, thz engeledhis bortkastas ... fore
twng-hetena skuld Mecht 216. swa länge siälen hon
thynges j kropsins thwngheht ib 351. the äru eeth
skynande lyws eller skeen ok andelige vtan
lica-mens thunghet SvKyrkobr (Lucid B) 135. ey waro
än bärghen i sinne twnghet skikkat (nec dum
montes graui molé constiterant) JMÖ 141. — bildl.
hon (o: christi jomfru) lustas ekke j högfärdoghom
klädabonadh hon är stadhfäst mz sidhanna
thwng-het ok moghlikhet (fixa gravitale morum) SpV 173.
the syndh som människian vii ey aff skrapa medh
scriptamalum, hon draghir sik genstan til enne
andra syndh medh synne tunghet MP 5: 142.
2) svårhet, grovhet, at swa stor är thänna
diälfwlz-lika syndenas twnghet JMPs 253. 3) nedtyngdhet,
bekymmer, swasom thera qwinnor hiärta som
haffuande äru mz barn, plägha offta wanskas oc
giffwas aff sorghsins twnghet Mecht 163.
bort-taghandis oc linandis war[s] hiärta thunghet, oc
dröffwilse ib 337. 5) tunga, möda, besvär, then
veluiligheet han barnomen giort ... haffuer thöm
til bestandh ok sigh sielffuan til twngheet ok
slepan STb 4: 171 (1507).
♦thunghördher, p. adj. tunghörd. MP 3: 62
(fornskånsk text på svenskt grundlag; jfr J.
Brøn-dum-Nielsen, Fra Skaanes Senmiddelalder 143).
thunglika (superi. tungligast), adv. 2) lungt, med
svårighet el. möda. tha badh thu som aldra tulugast
oc tungligast SvB »8 (omkr. 1500).
*thunliker (tunlegin), adj. tunn. exilis ...
tun-legin ok mager GU C 20 s. 240.
(hunna (twnna), v. förtunna, göra tunnare el.
mera lättflytande, colo ... syla twnna rensa vth
kasta ok smälta GU C 20 s. 123.
thurugher (twrogher), adj. djärv, dristig, osancte
augustine ... thu war ... twrogher mothe kättarom
SvB 391 (b. av 1500-/.).
þusand (twsand PM Skr 131. twsan KarlM (El)
45; -et HLG 2: 65 (1519). twssen BSH 5: 338
(1509). thusanda. thusande. tusande. tusenda.
twsende. twsonde Liber eccl Vallentunensis 62
(1499). tvssana GPM 2: 406 (1502?). Jfr Sdw
2: 1320), n. räkn. L. tusende, tusental; tusen. Jfr
Sdw 2: 1320. mille ... thwsande mil[l]ies
aduer-bium numcri thusanda synnom GU C 20 (hand 2)
s. 142. när eth twsand haffwer graffwit sina wth
stikkadha graff, gange eth annath twsand thär
nästh til ath graffwa PMSkr 131. item ... köpte
jak iiijm tigel for iiij mark twsanet HLG 2: 65
(1519). thetta skipti giordis epter gwz byrd
thusanda arum thry hundrada arum sextighi arum
ok twem arum neesta löghordaghin epter sancta
michiels dagh SD 8: 224 (1362). thusandhe cristne
män Karl M (Ver) 44. en läsin messa aff tigi
twsandhe riddere STb 5: 304 (1513, Bil), hulket
skot som reste tusande oc nyetigi mark ortuger
Stock Skb 211 (1522). — för alt obestämt angiva ett
mycket stort el. ofantligt antal, hon ... togh han i
sin fampn oc kyste han fore hans mwn oc the
haffdho ther thusandha glädhe Prosadikter (Sju
vise m) 164. helser myn ffrw modher ... medh m
(1000) godhe netther BSH 5: 138 (1507, H. Gadh).
om thet mik ware mögligith liffwa i m (1000) aar
ib 395 (1510, d:o). — i kraftuttryck, hvdh tvssana
ffalan döffel menar tv at vy haffom ... GPM 2:
406 (1502?). wij wilom haffwath (o: ha föda) i
m (1000) etc. BSH 5:268 (1508, H. Gadh). — i
förbindelse med ett följande ordinalt räkneord, arom
effter gudz byrd tusendaffyrahundradaffemtye pa
thet ffierda NMU 1: 123 (1454). aarwm effter
gudz býrdh twsendefemhwndradhe paa thet
tolff-the ib 160(1512). — Jfr ällivu thusand.
"tliusandafald, adv. tusenfalt, lusenfaldigt, tusen
gånger, i förbindelse med en komp. tha war han
thusandafald renare än solen SvKyrkobr (Lucid A)
108.
"thusandfalder (-fall), adj. lusenfald, tusenfaldig.
alla the glädhi wi (o: martyrerna) haffdhom aff
kärlek i eldhenom oc iärnom oc thusandfall
dödhom (in igne et ferro et millenis mortibus)
wnnom wi tik (o: jungfru Maria) oc giffuom Mecht
112.
"thutare, m. Jfr örna thutare (Sdw 2: 1176).
thuva (thwe), f. tuva. een swart orrhana vppa en
gron thwe Schlegel o. Klingspor 212 (i48o). Jfr
lysungtliuva.
♦tliuver (pl. tuuar), m. [Jfr N. tuv, topp, knuta]
tuva. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 46. ...
swa i kaluahagan uthi en twff nordan för bastuuen
liggia steenmärken uthi en twff Bergqvara 92
(omkr. 1490). tubera in paludibus existentia (gothice
tuuar dicta) 01. Magnus Hist. de gent. septentr. t.
xxi c. 45.
þva (twå JMÖ 165. twaa GU C 20 (hand 2)
s. 68; -ss ib. pres. thwar SvKyrkobr 23. thwaar ib
104. twar ib 317. impf. twagh STb 2: 236 (1487).
thwoghde Hel män 113; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 41: 313 /. toddhe HLG 2: 134 (1526). part. pret.
twaghen GU C 20 (hand 2) s. 69. twagen Arnell
Brask Bil 30. part. pres. twaade (för twaande)
Skotteb 424 (1468—69, Kämn)), v. 1) två, tvätta.
lauare twaa GU C 20 (hand 2) s. 68. llautus ...
twaghen oc kräselighen ib s. 69. swa som man
rensar et hws mz qwast oc skowel oc sidhen thwar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
