Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thvaare
951
þvar
man thz mz rent watn SvKyrkobr 23. jtem iij öre
qwinnom tunnor ath twaade (för twaande) Skotteb
424 (1468—69, Kämn); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 45: 205 f. j thet samma hon henne twagh ok
rychtade j bastuen ok klogh henne pa sin rög STb
2: 2 36 (14 87). a skärdagh tha han thwoghde thera
fötir Hel män 113. ihesus siälffuer bödh, at the
skullo sik jnbyrdes twätta ällar twå hwar annars
föther JMÖ 16 5. reen och wel twagen lacan Arnell
Brask Bil 30. item klakare[n] v ortog, för han
toddhe gillens borduka HLG 2: 134 (1526). —
tliva af, avlvå, borttvätta, watn är a mot eld. oc
thwaar aff söör oc slykker thörst SvKyrkobr
(Lucid A) 104. Jfr afthva, — refl. •thvas af, avlvå
sig, tvälla av sig. GU C 20 (hand 2) s. 6 8 (se under
Utvägning), — *thva bort, avlvå, borttvätla. tässen
hälga natten hon rensar syndhenar, twar bort
laster oc skam SvKyrkobr 317. Jfr bort thva, —
Jfr othvaghin.
"thvaare, m. Jfr klädha thvaare.
Hhvagliniiig (twäghningh. twogningh), /.
tvagning, tvättning, llauacio ... twäghningh GU C 20
(hand 2) s. 6 8. qui baptizatur a mortuo et iterum
tangit mortuum quid proficit lauacio eius hwa
som twaass aff then dödhe oc kommer vedh then
döde igen hwat dogher hans twogningh ib. llocio
onis twäghningh ib s. 97.
♦tlivakar (twå-), n. tvältkar, tvättbäcken, rättir
anghir fore syndhinna, är eth sälighit twakar
MP 5: 218.
thval (twal. twaall), m.? och n. L. tvål. nitrvm
tri twaall GU C 20 s. 356. tak almennelikith twal
PMSkr 387. ib. ib 399.
thvang (twang), /.1) betryck, trångmål, vedermöda,
nöd, lidande, thy at han haffwer enkte annadh j
sinna owena härian, ok alzskona thinga thwangh
(multa penuria omnium rerum), armodh ok
fatik-dom SpV 314. 2) späkning. näps tik mädh ffasto
bönom äller andre twangh JMPs 307. 4) makt,
myndighet, i ullr. i rætsins thvang [Fdan. i rættens
tvang], till rättens avgörande, thet (o: vissa
oavgjorda rättssaker) staar här ällir annars stadz
hwar thet thil rätta koma kan i rätzsins twang
ATb 1: 104 (1459). at the ärande mcllom her
erich och her thure en nw staa j rettins thwangh
Arf sto 107 (1474). ib. til tette ... gaff hinrik ...
sith gode mýnne och loth sich ath nögie, ath
samma götz partass schulle medh swa dana
vilkor, ath thet skulle bliffue j retzsens twangh
ner thöm, som thet til partades, swa lenge han
kome medh sin beuisningh STb 3: 126 (149 3).
desse for:ne loffuede jnbere hwar sin parth vtj
retzsens twangh i gen, om swa behoff gördes ib.
ib 127 (1493), 327 (1497), 362 (1498). then wldh,
som j retthens twangh standit haffuer ib 4: 9 3
(1505). then bod oc bodehyre ... skal stå j
qwar-städe oc j retsins twangh ib 5: 271 (1520). — pa
rätsins thvang, efter el. enligt rättens avgörande.
gaff han sit gode mynne til, at tet her partades pa
retzsens twang, som forrört är STb 3: 126 (1493).
|>var, se |>vär.
thvina (pres. pl. 3 pers. dwjna), v. tvina, förtvina,
täras, förlora sin livskraft, tyna bort. annor dywr
när nokor sy[w]kdom twingar them tha ga the
länge oc dwjna oc warda swoltin PMSkr 244. Jfr
utthvina och tliväna.
]|vinga (twinga. twyng(h)a. -ar. -at. impf.
thwing-dhe SD 8:607 (1364). part. pret. n. thwanghit
SvRimd 50. pl. m. twengne Svartb 446 (1453; i
Skokl ä. t. twongne), v. 1) trycka, bringa i
trångmål el. nöd; plåga, kvälja, me grauat ille labor sub
cuius pondere labor thz ärwodhe twynger megh
vndher hwilketh jak scridher GU C 20 (hand 2) s.
56. macero ... twyngha riffua wanska oc blöda ib
s. 108. annor dywr när nokor sy[w]kdom twingar
them tha ga the länge oc dwjna oc warda swoltin
PMSkr 244. Jfr under tliunga, v. 6) pressa, nödga,
tvinga, wortho ther fore hardeliga sakfelthe oc
twengne met rätta til at aterbyggia thet the
vpbrvtit haffde Svartb 446 (1453). (?) fore omilda
manna skuld som oss och waara borghara haffua
mz owerwaald slaghit tinghat (för twinghat?) och
oforrätthat Neuman Vokbal 81 (1467). Gummerus
Syn-stat 25 (se under thvingilse). 7) tvinga (till
underdånighet), kuva. aff thic (o: jungfru Maria)
er thwanghit thet stora elefantere SvRimd 50. —
Jfr be-, for-, til- (Sdw 2: 1316), undir-, ut-thvinga
samt othvingadher, othvungen.
thvingilse (twingilse), n. pl. 1) tryckning,
ansättande. — påtryckning, tvång, ath engin ... dyrffwis
nögdga eller twinga brythia landbo eller annan
kirkione wardhnadh antinghie mz reddugha
hötzslom eller androm twingilsom (extorsiones) sik
päninga eller annor tyngh ath giffwa Gummerus
Syn-stat 25 (senare h. av 1400-/.). 2) vedermöda,
lidande. all min (fel för thin) twingilse (omnia
grava-mina tua) tok iak wp mz mik Mecht 96.
tliväna (-ar), v. 2) tråna, iak länktar oc thwänar
äpter honom SvKyrkobr 75. — refl. * t h vänas,
tvina, förtvina, försmäkta, uppgivas, min siäl til
byria nw at siwkna ok thwänas SkrtUppb 102. —
Jfr thvina.
thvänadher, m. vanmakt. — försmäklande.
wälsighnadhir wari thu, for thän thwänadh ...
som thu toldhe a korsseno SvB 77 (senare h. av
1400-/.).
♦thvänger, m. Jfr skothvängcr.
"tlivüngia, f. Jfr diska tlivängia.
Jivär (twär. twer. tiwer: -t JTb 81 (1494). thuar:-t
Vis sten 6. twar: -t KTb 77 (1438), 79 (1441); -s
Svartb 192 (1386). thiwar:-t Reuterdahl
Kyrko-hist III 2: 5 59), adj. L. 1) transversus; tvär. —
tvär, tagen från den ena sidan till den andra, i
måttsbestämningar, hwar trappan skal ena thwära
hand högh wara Hollman Bir Extr 233. 2)
mot-vänd, motig? tha war borren twär ok stark EK
3049 (möjl. avses sidvind, i vilket fall exemplet hör
till 1; jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan
612). 3) motsatt, stridig, med ack. non decet illa legi
que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis
hulken twär ära laghen GU C 20 (hand 2) s. 78. —
n. pvärt, adv. L. 1) tvärt, på tvären, i tvär riktning.
ärye twärth pa bakkommen oc ey wpföre för
oxannas lättilse PMSkr 197. 2) tvärt, rakt. asnyn
gik medh lykeno räth twärth borth frän
kyrkio-gardhenum MP 5: 202. 5) genast, strax, for then
skuldh skriffve vi swa twärt aff harm til idher
at oss högelika fortycker at... BSH 3: 152 (1464).
— llivärt a mot, A) prep. rakt emot; tvärt emot,
rakt el. alldeles i strid emot. i scriffwe och göre
twärth a moth rikesens radh BSH 4: 257 (1501,
H. Gadh). B) adv. 1) gentemot, mitt emot. eregione
... aduerbium loci twärth amoth eller geem (för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
