- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1010

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut

1010

utan

rörelse till det inre av ngt: uti, i. -— abs. bildl. om
then mandz död han wdinan kornen war för jens
strobuc STb 5: 7 6 (1515). — Jfr thär utinnan.
— ut ivir (wtt-. -offuer. -öffuer. -öffwer. -affwer
Troj 146, 212. -aaffuer DN 14: 314 (1523)), prep.
och adv. A) prep. I med dat. el. i dess ställe ack.
2) för att uttrycka närvaro vid: vid, på, närvarande
vid, tillslädes vid. thå wore ... borgemestere ...
wtoffuer then rekinskap, som ... Stock Skb 298
(1512, Skip). tesse effter:ne gode men ... wore
wtoffuer ene forligning STb 5: 137 (1516). II med
ack. 1 )vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse
el. dyl. till ett ställe el. en ställning ovanför el. på
ett föremåls yta: över. hemming wart huggin wt
offuer sina näsa Uppl Lagmansdomb 11 (i490). 3)
vid tidsbestämningar för alt uttrycka en utsträckning
genom hela den angivna tidrymden: över. ingan
lathe sit götz ligga pa bron vtöffuer natten STb
1: 438 (1460, Burspr). — ställt efter det styrda ordet.
vistes bertil ... aff bý eth aar vtoffuer, swa lenge
han faar sich eth annat with och sýnne STb 3:
267 (1496). — utöver, längre än. haffwer thet gudh
oc swo forseeth, at ... war kära nådige frw
drot-ningen, liffwer wars nådige herris liiff wtoffuer,
tha ... Rydberg Tr 3: 632 (1458). 4) för att beteckna
makt el. myndighet över: över. ter wii thorn till
swarcde, att the ware herrer wtt offuer oss STb
5: 355 (1522, Kop). 6) vid uppgift om antal, mängd
el. dyl.: över, mer än. sa mykydh som offuer löper
aff cronenas skat och jngeldh vtöffuer konungsens
ärlige stat ... thet skal ... jnlägges i träselen G.
Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. — ställt efter
det styrda ordet, iiij pund taligh ... thet vogh iiij
marker vtöffuer HLG 2: 61 (1517). 10) för att
beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el.
dyl. går ut över el. avser: över. hwar jach kan koma
vtoffuer stocholms borgara, tha marknade koma
STb 1: 139 (1477). tröstom wij wäl bestaa troyaner
här äpter wtan achillis hiälp oc makt oc wynna
seger wtaffwer them wtan honom Troj 212. —
ställt efter det styrda ordet, och kunde engin bewisa
honom thet wtoffuer STb 2: 130 (1486). at han
sade honum tet vt offuer som ingen god man ib
5: 33 (1514). samma gånger eder siälffwom
wtaffwer j kommande tiid, som nw är offwerganget
cas-sibulam Troj 146. 11) i utlr. ut ivir ens, överens,
ense. ty vare ssa wtöffwer enss ssin j mellan ATb
3: 327 (1520; jfr tha varä thy ssaa öffwer enss ssin
j mellan om alle ty tiompther ib). B) adv. 1) över,
utöver, till andra (el. denna) sidan, war han aldeles
widherredhe oc akthe siig vtöffver til siit conuentz
closter Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509,
nyare avskr.). ib. ati villde wel göre oc bestyre
sådane fetalia Wi t vtoffuer med hanum STb 5: 346
(1521, Kop). 2) därutöver, betaladhe ... erik ...
mik ffulle pennigh som wth vore loffuath hellher
wthaaffuer en ffaath DN 14: 314 (1523). 3)
närvarande, tillstädes, ther (o: vid en förlikning) woro
wtoffuer: pcder jensson, clemit benctsson ... STb
2: 175 (1486). ib 5: 14 (1514), 75 (1515). tha thesse
peninge toges aff disken, ther ware per monson
kemmeneren vtoffuer, michel niclisson oc erie
heising Stock Skb 124 (1520). ATb 3: 327 (1520). —
Jfr här-, thär ut ivir. — ut mädh (-mäd. -meth),
prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) utmed, längs.
huilkin tompt som är ... lang fra gatune ... wt
meth matissa husom twå alna mynna en lx alna

SD NS 3: 554 (1420). breddin swnnan til wtmäd
gatwnne xx ok iiij alna ATb 1: 228 (1456?). 3) i?
paris ... skööt aiacem mz eth forlybbad skoth
wtmäd brystid j mällon sydareffwen Troj 232. —
Jfr tlivärt ut niiidli (Sdw 2: 749). — *ut pa, prep.
med dat. ute pä. ath hans gardh var vpbrändir här
i arbogha vth pa gärdene stodh ATb 1: 286 (1468).
Jfr sudhcr ut pa (Sdw 2: 544). — ut til, prep.
ända til. — vara ut til ända, vara fullt avslutad.
tha the tingeisen waar vt til ända RK 2: 8919.
— ut um (-om), prep. och adv. A) prep. med ack.
1) utomkring. — omkring, om. jomfrun kastadhe
wt om mik sina kapo MP 5: 112. 2) ut genom, utom.
ath ingen skip skule wtkomme ... wtom bomen,
fforen her komer anner tyende aff wor fiender
STb 4: 198 (1511). 4) utanför, jach hawcr haffth
nagoth til wargerningh wtom stadhen BSH
5: 274 (1508, H. Gadh). ... oc uthan the sig
sielfva retta innan laga tiid sätia uthom kyrkia oc
framdeles epter laga maning i ban HSH 13: 67
(1524, Brask), the twägipte karle pa ölandh haffue
vi låtit mana och uppenbor:ca lyse utum kyrkia
ib 14: 88 (1526, d:o). B) adv. ute, utomkring (i
landet el. dyl.), kere herre radher jak edher ati
haffwcn edher bodh alla stedes wtom och latten
fför höre hywrw ssom ... GPM 2: 197 (1505). —
ut ur, prep. med dat. el. i dess ställe ack. utur, ur,
från. gongandes moth henne lonkt wth wr stadhen
Lg 3: 569. — ur. thelagonus sökte till en aff them
oc rykte mz offwer wåld hans swärd wtwr
händrena hans Troj 309.

ut af (-aff), prep. och adv. A) prep. med dat. el.
i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att
uttrycka ett avlägsnande från ett föremål: ned från,
från. ingeuall drwnknadc vtaff hans hesth j
sudre-ström STb 1: 62 (1476). 3) för att beteckna
frånvaro: från, borta från. ee mcdhen han var j swa
måtto vthaff rikith Arfstv 16 (i46i). 5) för att
beteckna ett skiljande, fråntagande el. befriande:
från. henrik ... skal vtaff gaardin, ther han nw
bysitter STb 1: 128 (1477). 8) för alt beteckna det
varifrån ngt tages el. utbrytes: av, från. siluastatorpp
är i afgerdha torpp wt aff bödheke VKJ 33 (1447).
15) för att beteckna material varav ngt är gjort: av.
botnabräde utaff for eller eek HSH 16: 69 (1527,
Brask). 16) för att beteckna orsak: av, pä grund av,
för (ngts) skull, thätta wil ok thz kräffwir gudh aff
människionne, at hon skal döö wrt aff syndinne
(ut moriatur homo peccato) SpV 382. — Jfr här-,
þar ut af.

*utafköra, v. köra bort (ngn) från (ngn), fördriva.
af sancta maria maghdalena waro siw diäfwlskap
wtaf kördh SkrtUppb 11 s.

*ut!iiliij|j|ia, v. lägga bort, avskaffa, bringa all
upphöra. oppa thz, ath swadanne landzscöp ... skal
worde wtaff lacht, rigith och stederne til gode och
bestandh Uppspriv 18 (1491). Jfr lä|jt|ia ut af.
utafsätia, v. Jfr sätia ut af (äv. Sdw 2: 602).
utan, adv., prep. och konj. Jfr Sdw 2: 1325. B)
prep. med gen., ack. el. dat. 1) utanför, utom. hwar
som swa swornan eedh ey haller taghi scrifft som
menedhare oc stande wtan kirkio swa länge han
hona fäst eller ouergiffuit hauer Gummerus
Syn-stat 44 (1425, vidim. 1440). SvB 50 (mol si. av
1400-/.). tha skal han wäntha segh eth bantz breff
oc sätyas wthan kyrkyo PMBref 301 (1508). ära
nogor geldh vtan landz plichtog G. Carlsson, Kal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free